Färjeläge, Helsingborg. Det kombinerade fyr och lotshuset står på Parapeten i Helsingborgs norra hamn. Parapetern är en vågbrytare som har till funktion att skydda hamnen från havets vågor. M/S Carola byggdes av Öresundsvarvet AB, Landskrona år 1964 och levererades till Linjebuss International, Helsingborg för att trafikera leden Helsingborg - Helsingör
Från 299 kr
Stormvågor mot piren i Varbergs hamn med master och skorstenar synliga på båtar som sökt lä bakom vågbrytaren.
Skåne, Kristiansstads län, V Barkåkra socken, Vejbystrand. Hamnen. Den inre vågbrytaren som går parallellt med strandlinjen. NV delen.
Tidningsrubrik "Vågbrytaren" Utgiven av Västra Sveriges Distrikt av Sv. Väg- & Vattenbyggnadsarbetarförbundet Solidaritet, Frihet och Bröd Lösnummer 25 öre
vykort, fotografi
Skåne, Kristianstads län. Barkåkra socken, Skepparkroken. Bebyggelsen sedd från vågbrytarens spets. I förgrunden plattbottningar. De flesta står på det torra pga uppgrundningen bakom vågbrytaren.
Skåne, Kristiansstads län, V Barkåkra socken, Vejbystrand. Hamnen. Den inre vågbrytaren som går parallellt med strandlinjen. SO delen tv en bit av SO kajen.
Skåne, Kristianstads län. Barkåkra socken, Skepparkroken. Utsikt mot öster från vägen utmed bebyggelsen. Tv den lilla kajen innanför vågbrytaren. I mitten och th Stora Kåsar. I bakgrunden landarmen till ett bottengarn.
Segelsällskapet i Jönköpings hamn. Jönköpings gamla yttre hamn, före ombyggnaden 1915, som resulterade i att piren med vågbrytaren där segelbåtarna ligger flyttades ca 40 m norrut i Vättern. Foto: Björlingsson 1904.
fotografi
Öregrunds hamn på 1890-talet, troligen med skonerten Svante av Östhammar. Gamla vågbrytaren spolierades 1897. Bodarna fr.v.: Hamnmagasinet, Lilla boden (Saltboden). Sidenvall, Krak och Storm var handelsmän. Sålde stångjärn, hästskor, plåt o.a. järn på nedre botten, tågvirke på övre (Storm). Saltet använde Gräsöfiskarna och det transporterades till Öregrund med någon roslagsskuta.
Arbetslag vid Pannebo stenbrott när Glommens hamn byggdes om 1914. Dansken L C Olesen hade fått entreprenaden för bygget och köpt berget i Pannebo (Morups Hallar) ca 2 km norr om hamnen, på villkor att stenen enbart användes till hamnarbetet. Hamnpirens stenblock höggs huvudsakligen av danska stenhuggare. För att forsla stenen anlade Olesen en godsjärnväg längs stranden mellan brott och hamn. På bilden ses ångloket "Anders Hansson" som med vagnar köptes från Falkenbergs Mekaniska Verkstad, medan syllar och räls hyrdes från Falkenbergs Järnväg. Hamnens vågbrytare från 1880 hade ganska snart visat sig vara för klena mot hårda vindar och grov sjö i Glommen. Stormar frestade på ytterligare så i januari rasade stora delar av vågbrytarna samman och lastbryggan inne i hamnen förstördes liksom flera båtar. Olika försök att skaffa medel och stöd för en upprustning gick om intet, så förfallet fortsatte och fler båtar skadades med tiden. Bättre och säkrare hamnar behövdes för de allt större fiskebåtarna och efter att Hallands Hushållningssällskap utövat påtryckningar lyckades både Glommen och Träslöv få statliga anslag till hamnförbättringar beviljade vid 1912 års riksdag. Arbetena startade 1913 och avslutades inte förrän 1919 och därpå muddrades hamnbassängen fram till 1922.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.