Gävle Ångväveri AB. Åkargatan 87. Industribyggnaden vid Textilgatan. Gefle Ångväfveri AB startades 1862 av Eric Sjöström. Företaget flyttade 1878 till Åkargatan med plats för 100 vävstolar och en ångkraftanläggning för driften. 1912 blev Hugo Müller disponent och lät uppföra en ny byggnad som stod klar 1918 och var mycket modern i utformning och konstruktion. Kvarteret byggdes ut 1927, med färgeri och 1934 med sidenväveri.
Från 299 kr
Gävle Ångväveri AB. Mannen på taket. Gefle Ångväfveri AB startades 1862 av Eric Sjöström. Företaget flyttade 1878 till Åkargatan med plats för 100 vävstolar och en ångkraftanläggning för driften. 1912 blev Hugo Müller disponent och lät uppföra en ny byggnad som stod klar 1918 och var mycket modern i utformning och konstruktion. Kvarteret byggdes ut 1927, med färgeri och 1934 med sidenväveri.
Gävle Ångväveri AB. Gefle Ångväfveri AB startades 1862 av Eric Sjöström. Företaget flyttade 1878 till Åkargatan med plats för 100 vävstolar och en ångkraftanläggning för driften. 1912 blev Hugo Müller disponent och lät uppföra en ny byggnad som stod klar 1918 och var mycket modern i utformning och konstruktion. Kvarteret byggdes ut 1927, med färgeri och 1934 med sidenväveri.
Elektriskt ställverk. Elektriska ställverk med elektriskt förreglingsregister och en rad av ställare installerades vid många stora eller ganska stora bangårdar under 1930- och 1940-talen. Själva ställarna fick en ny dörrhandtagsliknande utformning. På bilden syns ett nyinstallerat ställverk i Kävlinge 1932. Ställverket ersatte dels ett hävstångsställverk, dels en enkel anläggning.
Stationen anlades i samband med tillkomsten av Nordvästra stambanan. Stationshuset ritades av arkitekten Edelsvärd. K-märkt 1986.Stationens yttre utformning har inte ändrats, men 1923, 1933 och 1943 har invändiga förändrings- och moderniseringsarbeten utförts.1920 utökades spårsystemet . Kombinerad mekanisk och elektrisk tågvägsförregling anordnades 1930.
Stationshus från gatusidan. Stationen anlades i samband med tillkomsten av Nordvästra stambanan. Stationshuset ritades av arkitekten Edelsvärd. K-märkt 1986.Stationens yttre utformning har inte ändrats, men 1923, 1933 och 1943 har invändiga förändrings- och moderniseringsarbeten utförts.1920 utökades spårsystemet . Kombinerad mekanisk och elektrisk tågvägsförregling anordnades 1930.
Stationen anlades 1884. Stationshuset (två våningar i putsat tegel) har sedan ombyggts i flera etapper. 1935 tillbyggdes väntsalen med lokaler för Pressbyråns servering och kiosk. 1942 renoverades huset i sin helhet, taket byggdes om och en flygel med lokaler för busstation, bagagerum mm uppfördes. Stationshusets exteriör moderniserades och fick en tidsenlig utformning
Stationen anlades i samband med tillkomsten av Nordvästra stambanan. Stationshuset ritades av arkitekten Edelsvärd. K-märkt 1986.Stationens yttre utformning har inte ändrats, men 1923, 1933 och 1943 har invändiga förändrings- och moderniseringsarbeten utförts.1920 utökades spårsystemet . Kombinerad mekanisk och elektrisk tågvägsförregling anordnades 1930. SJ Ub 262. Tillverkat 1933 av ASEA. SJ Rc4 1183.
bilder, fotografi
fotografi
Ågatans medeltida sträckning består in i våra dagar, trots att förslag om en uträtning inte saknats genom historien. Mellan exempelvis Repslagare- och Snickaregatorna går Ågatan i en tydlig diagonal, vilket ännu påverkar husens utformning. I hörnet Ågatan-Snickaregatan låg bildens fastighet till i början av 1950-talet, som med sin vinkelställda gavel var anpassad till det icke rätställda gatuhörnet. Rimligtvis uppfördes huset kort efter att snickarmästare Anders Schermans beviljats bygglov 1837. Foto 1951.
Major Claes Adelsköld Claes var till stor del ansvarig för svensk järnvägsutbyggnad. Främst i värmlandsregionen, med början 1847. Första projektet var Lilla Frykstabanan 1849-05-05. Deltog i anläggningen av BHJ (Borås-Herrljunga Järnväg) Smalspår 1219mm fram till 1891, därefter normalspår 1435mm Järnvägen byggdes under perioden 1910-1915 av det enskilda järnvägsbolaget Kil-Fryksdalens Järnvägsaktiebolag. Göteborgsarkitekten Yngve Rasmussen svarade för stationshusens utformning. Banan förstatligades 1948. I princip är banan likadan som 1915. Fryksdalsbanan är en järnvägslinje i Sverige mellan Torsby och Kil via Sunne.
Lappland. Lycksele. Bilden som togs omkring 1910 föreställer Sveriges då största avträde, det s.k. Folkets hus i Lycksele. Denna byggnad som hade 34 dörrar och 68 sittplatser tillkom på de stora marknadernas och kyrkhelgernas tid och att den fick en så imponerande utformning berodde på att dåvarande landshövdingen i Västerbotten, Jesper Crusebjörn tidigare varit fästningskommendant i Boden. Militärisk stil skulle också prägla prevetet tyckte han. Fokets hus revs när Lycksele blev stad.
Ett fotoalbum med bilder upprättat av givarens far under dennes tid i flottan på 1920- och 30-talen. Bilderna visar såväl örlogsfartyg som flera civila båtar (segelbåtar, passagerarångare) men även flygplan och vyer från flygplan; dessutom bilder från flottbesök, befästningar, officersmiddagar och tjänstgöring ombord. Därtill flera personliga bilder av släktingar och vänner. Albumet är ett insticksalbum av mindre format för kontaktkopior i format 4,5 x 6 cm, gjort av grå papp utan grafisk utformning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.