Flygvy över centrala Linköping. Man ser Stora teatern och Vasavägen längst fram i bilden. Uppe till höger skymtar Linköpings domkyrka. Platensgatan. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Från 299 kr
Flygvy över centrala Linköping. Nere till vänster i bild ser man stora teatern och Vasavägen. Man ser även Platensgatan i mitten av bilden. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vykort med vy från Göta hotells terass väster ut över Motala ström med Stora teatern och Ringborgska huset på bortre sidan. Matteuskyrkan skymtar i fonden. I bildens centrum ses lummiga trädgårdar och bebygelse i kvarteret Enväldet. Där bakom sträcker sig stadsdelen Nordantill upp mot Marielund.
Huset där teatern höll till invigdes 1893 (Logen Falkenhus använde då lokalerna), stora tillbyggnader gjordes 1903 och 1905, med bl.a. en scen. I och med att Stadsteatern i Folkets Hus invigdes 1953 förfaller den gamla teatern på Schubergsvägen. Rivningen av huset påbörjades i oktober 1995. Artikel i HN 17 okt-95. Falkenhus - Falkenbergs Teater IOGT-logen Falkenhus bildades den 23 januari 1888 genom sammanslagning av logerna Seger och Ehrengranat från 1883. Under år 1892 1) uppfördes ett ordenshus vid Schubergsvägen 10 (kv Rampen 2) och invigning skedde den 1 februari 1893. År 1903 utökades såväl möteslokalen som stora festsalen, till vilken senare ”15 duss. stolar behöfdes”. och 1905 tillbyggdes en stor scen. Festsalen blev en teaterlokal ”Falkenbergs Teater (Godtemplarsalongen)”.2 Fastigheten, som ägdes av Falkenbergs Goodtemplares Sparkasseförening, såldes 1945 till skofabrikören Hjalmar Svensson. Den sista teaterföreställningen ägde rum den 27 mars 1945 med operetten Boccaccio enligt annons i HN.
bil, fontän, vägmärke, stadsgata, skulptur, spårväg, gatubelysning, träd, restaurang, teater
hörn, anläggningsarbete, spårväg, elektrifiering
Två män på en strand. Axel Engdahl står upp med hatt och käpp. Love (Louis?) Nilsson halvligger på sanden. Engdahl hade skådespelat sedan unga år och 1895 började han som text- och revyförfattare vid Stora teatern i Göteborg. År 1903 övertog han Folkteatern i Lorensberg tillsammans med sin vän skådespelaren Albin Lavén. Engdahl led av diabetes och vistades ofta på kuranstalter. Engdahlsgatan i Göteborg är uppkallad efter honom (1932).
Flygbild över den norra delen av stadskärnan i Linköping med Vasavägen i bildens nedre kant. Till höger ser man taket på teatern och i mitten går Platensgatan som en diagonal upp till Stora torget. Bilden är från 1958. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Mary Forslund, Gävle Lucia 1949. Hon är 21 år och handhar arkivet hos A/B Carl Larssons fotografiska atelier Tärnorna är Margareta Svensson, Harriet Jansson, Ulla Persson och Marianne Lundin. Luciatåget startar från Brandstation och går Nygatan - N. Skeppargatan - Drottninggatan - Stora Esplanadgatan och åter till Brandstationen. Soaré på teatern som arrangerat av köpmanna- och hantverkarungdomen i Gävle, leds av Macce Kjellin, kröntes Lucian med smycket av direktör Gösta Nygren, Furuvik. Lucia tävlingen arrangerades av Norrlands-Posten.
Ett vykort på Apelgården - Kålleredgården, postat 1907 från Göteborg. Motivet är på promenerande, uppklädda sommargäster (musiker från Stora Teatern i Göteborg), som vandrar på en äng. De brukade hyra stugor under sommarperioderna av bl.a ”Mor Annas” (Anna Augustdotter, gift Bengtsson) och andra gårdar. I bakgrunden skymtar Apelgården 1:17 "Snickarns", i dag Apelgården 1:11 på Kålleredgårdsvägen 14. Tillhör en serie vykort inköpta från Tradera på 2010-talet.
Bror August Palme, född den 17 december 1856 i Kalmar, död den 3 september 1924 i Annecy, Frankrike genom en olyckshändelse, var en svensk skådespelare. Han var kusin till Sven Palme. Palme var engagerad vid Dramatiska teatern i Stockholm 1885-1921. Han hade 1874-1885 anställningar vid Nya teatern i Stockholm, Svenska Teatern i Helsingfors och Stora teatern i Göteborg. Palme blev premiäraktör 1887. Hans spelstil utmärkte sig för ett lyriskt temperament, vars uttryck understöddes av hans mjuka, egendomligt beslöjade stämma. Även i karaktärsroller med komisk anstrykning åstadkom han fullgoda tolkningar. Hans spel var alltid naturligt och oftast träffande. Sin första större framgång vann han med en poetisk framställning av Ambrosius. Även må erinras om hans med lidelsefull styrka genomförda Ernesto i "Galeotto", den sanna komik han gjutit kring en sådan gestalt som den slappe och egoistiske självbedragaren Hjalmar Ekdal i Vildanden, hans utförande av huvudrollerna i August Strindbergs dramer Till Damaskus, Sista riddaren och Karl XII samt Jean i Fröken Julie, Tygesen i Geografi och kärlek, Falk i Kärlekens komedi, Laursen i Flykten, Anselmo i En veneziansk komedi och Lysimachus i Titus.
Athènes. Acropole et Odéon d`Hérode Atticus, Portique d`Eumène, Sanctuaire d`Esculape, Théâtre de Dionysos
Örebro, Storbron med omnejd. Bron och byggnader, Slottet, Stora Hottelet, Fenixhuset, Örebro Teater och EPA-huset.
Porträtt av operasångaren Gustaf Sandström. Född den 7 juni 1826 i Klockaregården, Linköping som son till organisten Nils Peter Sandström och Christina Maria Rosengren, samt bror till kompositören Carl Israel Sandström. Studerade vid Linköpings trivialskola och gymnasium innan han gick med i Anders Gustaf Wallins resande teatersällskap under åren 1845-1851. Efter detta reste han till Danmark där han utbildade sig i sång hos Henrik Rung vid Det Kongelige Teater i Köpenhamn. Han var med i danskt sångsällskap en tid innan han återvände till att uppträda med det resande teatersällskapet, nu lett av Oscar Andersson som sommaren 1853 hyrde Humlegårdsteatern i Stockholm. Sandströms sångröst i Johann Nestroys sångfars Talismanen eller De bägge rödhåriga i rollen som Titus Brandstock väckte uppmärksamhet hos Kungliga Teaterns direktör, friherre Knut Filip Bonde. Han erbjöds därför att debutera vid den kungliga operascenen den 25 november samma år i rollen som Miller i Nürnbergerdockan. Detta uppträdande gav honom stor framgång och även anställning vid den Kungliga teatern. De kommande 22 åren uppträdde han i en mängd stora roller, bl.a. Ashton i Lucia di Lammermoor, Jakob i Josef i Egypten, Capulet i Romeo och Julia och många fler. Sandströms sista uppträdande skedde den 18 augusti 1875 som Valentin i Faust där han i rollen yttrade de kusliga orden jag dör som en käck soldat. Två dagar senare tog Gustaf Sandström livet av sig med hjälp av en revolver, detta efter att ha lidit av nedstämdhet och hypokondri under en längre tid.
Oscar Fredriks bro, namngiven efter kung Oscar II, byggd på 1830-talet. Det var den femte bron i ordningen på platsen. Den första bron byggdes 1614 och bekostades av hertig Johan av Östergötland. Bron bar namnet Saltängsbron och ledde till Nya Staden på Saltängen. Sedan år 1980 bär bron åter det namnet. Brons fina järnsmidesstaket pryder idag det norra brofästet invid Samarien, terassen mellan Motala Ström och Carl-Johans park. Byggnaderna i fonden är sett från vänster det Ringborgska huset (1784), Stadshuset (1802), Stora Hotellet (1854) och därbakom taket på Teatern (1908).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.