Augusta Lindberg, skådespelerska. Text på bilden: "Till Gefle Teaters älskvärda chef, med vänlig hälsning från Augusta Lindberg". Augusta Lindberg. Född 1866, död 1943, Stockholm. Hon studerade vid Kungliga teaterns elevskola 1880. Debuterade på Dramatens stora scen 1908, filmdebuterade 1919 i Victor Sjöströms film "Hans nåds testamente".
Från 299 kr
Polisen Örebro spelar revy på Stora hotellet, ca 1955
De vindlande gatustråken invid Stora teatern i Linköping möter metodiska svårigheter vid studier och beskrivning. Utlagda förts efter teaterns färdigställan 1903 men i förstone bortglömda(!) av stadens namnberedning. År 1913 bestämdes dock namnen Teatergatan och Artistgatan. Redan innan -och långt därefter- benämndes emellertid huvudstråket Kapellgatan och backar vi än längre i tid var en förlängning av Apotekaregatan på förslag, vilket skulle inbegripa det raka vägsnittet från Kungsgatan. Bildens fastighet kan därför sägas burit tre adresser i Apotekaregatan 24, Kapellgatan 4 och rådande Teatergatan 3.
Folkteater spelar "Stora Vreden", Gasklockaorna i Gävle. 1988
Flygvy över centrala Linköping. Man ser Stora teatern och Vasavägen längst fram i bilden. Uppe till höger skymtar Linköpings domkyrka. Platensgatan. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Flygvy över centrala Linköping. Nere till vänster i bild ser man stora teatern och Vasavägen. Man ser även Platensgatan i mitten av bilden. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vykort med vy från Göta hotells terass väster ut över Motala ström med Stora teatern och Ringborgska huset på bortre sidan. Matteuskyrkan skymtar i fonden. I bildens centrum ses lummiga trädgårdar och bebygelse i kvarteret Enväldet. Där bakom sträcker sig stadsdelen Nordantill upp mot Marielund.
Huset där teatern höll till invigdes 1893 (Logen Falkenhus använde då lokalerna), stora tillbyggnader gjordes 1903 och 1905, med bl.a. en scen. I och med att Stadsteatern i Folkets Hus invigdes 1953 förfaller den gamla teatern på Schubergsvägen. Rivningen av huset påbörjades i oktober 1995. Artikel i HN 17 okt-95. Falkenhus - Falkenbergs Teater IOGT-logen Falkenhus bildades den 23 januari 1888 genom sammanslagning av logerna Seger och Ehrengranat från 1883. Under år 1892 1) uppfördes ett ordenshus vid Schubergsvägen 10 (kv Rampen 2) och invigning skedde den 1 februari 1893. År 1903 utökades såväl möteslokalen som stora festsalen, till vilken senare ”15 duss. stolar behöfdes”. och 1905 tillbyggdes en stor scen. Festsalen blev en teaterlokal ”Falkenbergs Teater (Godtemplarsalongen)”.2 Fastigheten, som ägdes av Falkenbergs Goodtemplares Sparkasseförening, såldes 1945 till skofabrikören Hjalmar Svensson. Den sista teaterföreställningen ägde rum den 27 mars 1945 med operetten Boccaccio enligt annons i HN.
bil, fontän, vägmärke, stadsgata, skulptur, spårväg, gatubelysning, träd, restaurang, teater
hörn, anläggningsarbete, spårväg, elektrifiering
Två män på en strand. Axel Engdahl står upp med hatt och käpp. Love (Louis?) Nilsson halvligger på sanden. Engdahl hade skådespelat sedan unga år och 1895 började han som text- och revyförfattare vid Stora teatern i Göteborg. År 1903 övertog han Folkteatern i Lorensberg tillsammans med sin vän skådespelaren Albin Lavén. Engdahl led av diabetes och vistades ofta på kuranstalter. Engdahlsgatan i Göteborg är uppkallad efter honom (1932).
Flygbild över den norra delen av stadskärnan i Linköping med Vasavägen i bildens nedre kant. Till höger ser man taket på teatern och i mitten går Platensgatan som en diagonal upp till Stora torget. Bilden är från 1958. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Mary Forslund, Gävle Lucia 1949. Hon är 21 år och handhar arkivet hos A/B Carl Larssons fotografiska atelier Tärnorna är Margareta Svensson, Harriet Jansson, Ulla Persson och Marianne Lundin. Luciatåget startar från Brandstation och går Nygatan - N. Skeppargatan - Drottninggatan - Stora Esplanadgatan och åter till Brandstationen. Soaré på teatern som arrangerat av köpmanna- och hantverkarungdomen i Gävle, leds av Macce Kjellin, kröntes Lucian med smycket av direktör Gösta Nygren, Furuvik. Lucia tävlingen arrangerades av Norrlands-Posten.
Ett vykort på Apelgården - Kålleredgården, postat 1907 från Göteborg. Motivet är på promenerande, uppklädda sommargäster (musiker från Stora Teatern i Göteborg), som vandrar på en äng. De brukade hyra stugor under sommarperioderna av bl.a ”Mor Annas” (Anna Augustdotter, gift Bengtsson) och andra gårdar. I bakgrunden skymtar Apelgården 1:17 "Snickarns", i dag Apelgården 1:11 på Kålleredgårdsvägen 14. Tillhör en serie vykort inköpta från Tradera på 2010-talet.
Bror August Palme, född den 17 december 1856 i Kalmar, död den 3 september 1924 i Annecy, Frankrike genom en olyckshändelse, var en svensk skådespelare. Han var kusin till Sven Palme. Palme var engagerad vid Dramatiska teatern i Stockholm 1885-1921. Han hade 1874-1885 anställningar vid Nya teatern i Stockholm, Svenska Teatern i Helsingfors och Stora teatern i Göteborg. Palme blev premiäraktör 1887. Hans spelstil utmärkte sig för ett lyriskt temperament, vars uttryck understöddes av hans mjuka, egendomligt beslöjade stämma. Även i karaktärsroller med komisk anstrykning åstadkom han fullgoda tolkningar. Hans spel var alltid naturligt och oftast träffande. Sin första större framgång vann han med en poetisk framställning av Ambrosius. Även må erinras om hans med lidelsefull styrka genomförda Ernesto i "Galeotto", den sanna komik han gjutit kring en sådan gestalt som den slappe och egoistiske självbedragaren Hjalmar Ekdal i Vildanden, hans utförande av huvudrollerna i August Strindbergs dramer Till Damaskus, Sista riddaren och Karl XII samt Jean i Fröken Julie, Tygesen i Geografi och kärlek, Falk i Kärlekens komedi, Laursen i Flykten, Anselmo i En veneziansk komedi och Lysimachus i Titus.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.