Graninge 232:1-2
Från 299 kr
Fynd från offerkällan vid Lilla Västansjö 1:4. Människor drack av källvattnet för att återfå hälsan, andra offrade en penning. Källan, 1,5 meter djup, tömdes av häradsfornvårdaren kapten Kugelberg då mynt från 1700-1800-talen hittades, även knappar, spik mm. Föremålen finns på Jönköpings läns museum.
Marknaden "Bonde på stan" pågår på Järntorget. I torgståndet till vänster uppmanas besökaren att slå i spik med en hammare. Man kan visst köpa ägg också. Till höger står Lungers Barbeque och serverar lamm. Mycket folk i rörelse. I bakgrunden ses Apoteket.
Hults bruk norr om Norrköping är ännu i verksamhet sedan starten år 1697. I förstone gällde produktionen främst spik, vilket kom att breddas med en mängd olika järnvaror. Den porträtterade Gunnar Ekelund blev ensam ägare till bruket 1886 och under hans tid blev yxtillverkning en verklig specialitet vid bruket. Den så kallade Agdor-yxan efter amerikans modell blev en formidabel succé som räddade företaget från tiden bruksdöd. Här porträtterad vid uppskattningsvis mitten av 1890-talet.
Här ser vi det stora ladugårdskomplexet bakifrån. Bjälkändarna med ankarträn tyder på att ladugården är äldre än spåntakstiden. Troligen har den varit en riktigt lång agtäckt ladugård, innan man på 1880-talet tog bort hela taket och gavelspetsarna och gjorde nytt tak täckt med spån, sammanbyggt med de vinkelställda uthusdelarna. I mitten har det nog funnits ett portlider, där har man inrett ytterligare ett fähus, nu finns det tre stycken stora och ett litet längst till höger. Man har bytt ut en bit av spåntaket. Det var något man gjorde nästan varje sommar när man hade tomt på en bit av loftet, så det inte kom någon spik i höet. Då rev man det utslitna spåntaket på denna del och sopade ihop det på loftsgolvet. Gödseln skall troligen användas till de åkrar som skall höstsås. Den avgnagda halmstacken ser ut som en stor hydda. Längst t h ser man manbyggnadens tak, där man håller på att lägga på papp eller plåt.
Järnbruket i Klavreström grundades år 1736 av löjtnanten Lars Silfversparre. Det ligger vid Mörrumsåns övre del mellan Enghultsjön och Norrsjön. Bruket i Klavreström och kringliggande järnbruk hade en likartad produktion. Av sjömalm framställdes tackjärn i masugnen. Tackjärnet kunde användas till gjutgods eller vidareförädlas till stångjärn i hammarsmedjan. En del av stångjärnet förädlades ytterligare på bruket. En del blev svartsmide i knipsmedjan och en del spik i spiksmedjan. I Klavreström tillverkades i första hand stångjärn men senare även kaminer, värmepannor, kokspisar, manglar och andra bruksföremål. Vid bruket byggdes förutom smedja, masugn och andra produktionsbyggnader även arbetarbostäder och en bruksherrgård. Redan vid 1800-talets början fanns omkring 50 personer boende vid bruket. År 1893 förvärvades bruket av kapten Johan Melcher Ekströmer och övertogs 1905 sonen av Carl Ivar Ekströmer. Produktionen moderniserades och hölls igång till omkring 1970, då bruket i Carl Johan Ekströmers ägo lades ner.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.