'(Samma plats som foto nr 1946, men längre åt höger, uppåt berget.) ''De vattensköljda stenarna (bakom åskådaren) hava efterträtts av skarpa erosionsblock.'' En kvinna sitter på ett stenblock och tittar ut -över havet?. :: :: Serie fotonr 1888-1963.'
Från 299 kr
Flygbild över godset Tjolöholms slott med ekonomibyggnader, och kyrka. I det skarpa solljuset framträder James Dicksons mausoleum skarpt, till vänster i bild, liksom växthuset vid köksodlingarna mitt i bild. Skogsklädda berg och odlingslandskap. Bilden tagen från söder.
Kambels, Visar pyjamas 12 februari 1966 En man klädd i ljus kavaj, ljus väst, vit skjorta och mörk slips sitter vid ett bord med sex stycken herrskor framför sig bordet. En av skorna är ljus till färgen och de andra är mörka. I bakgrunden syns stolar. Fem tavlor hänger på väggen.
Dokumentation av Man-Machine2 på våning tre i Tekniska museets huvudbyggnad. Efter att ha tagit av sig skorna får man gå in i byggnaden som återger dig själv i alla trekanter som byggnaden är uppgyggd av. Bredvid finns ett konstverk som ljusstätts och blåses upp. Man kan även påverka detta verk själv genom att blåsa i ett rör för detta ändamål.
Dokumentation av Man-Machine2 på våning tre i Tekniska museets huvudbyggnad. Efter att ha tagit av sig skorna får man gå in i byggnaden som återger dig själv i alla trekanter som byggnaden är uppgyggd av. Den ljussätts ocksaå utifrån som då skapar en upplevelse på insidan.
Dokumentation av Man-Machine2 på våning tre i Tekniska museets huvudbyggnad. Efter att ha tagit av sig skorna får man gå in i byggnaden som återger dig själv i alla trekanter som byggnaden är uppgyggd av och ljussätts utifrån med mönster. I bakgrunden syns de två Griparna vid ingången till utställningen.
Reslädda flickor med sina förälrar står framför en buss på Öland, skyltad "Borgholm". Fotografen var där i samband med SLU:s riksting. Flickan som står med sin far (sannolikt) är okänd, men fick vara med som "statist" i bilden. Hon är klädd i basker, kappa och klänning med korta sockar i skorna med rosetter och bär en axelremsväska.
Varbergs Skofabrik. Sju interiörbilder och bilder av personalen. Fabriken låg i kv Vindragaren, på Sveagatan 31-33. Bild 1: Skolager. Ragnar Larsson heter mannen utan glasögon. Bild 2: Sömmerskor vid symaskinerna i fabriken. Bild 3: Fem män som arbetar med tillskärning av skinnen. Bild 4: Maskiner och personal som formar och sular skorna. I taket hänger skoämnen i klasar. Mannen till höger i ljus skjorta heter Tage Karlsson, Falkenberg. Bild 5: Tillskäraravdelningen, mallar till höger. Bild 6: Samma avdelning som bild 4. Bild 7: Personalmatsalen under matrast.
Handskriven text på fotots baksida: "1917 Wille Pettersson, Kalmar Nytt skandinaviskt rekord i längdhopp 16 juni 1918 i Köpenhamn 7,20 meter. Nytt [rekord] i Malmö 7,26 meter i maj 1919." William (Wille) Pettersson (senare Björneman), 1895-1965. Född i Skarpa Alby. Innehade det svenska rekordet i längdhopp 1918-1927 och tog guld i längdhopp, samt deltog i bronslaget i kort stafett (4x100 meter) vid sommar- OS i Antwerpen 1920. (Källa: Wikipedia).
Skrivet på vidhängande papper: Hur en klinkbåt bygges: 1-sta stadiet: När kölen är sträckt och stävarna resta, börjar bordfyllningen. Första bordgången formas till, sätts på plats och klämmes fast med båtkolvar, så att man kan ta skarpa mått och märken för justering av onöjaktigheter. Därefter tar man loss borden, justerar dem och sätter in dem på nytt, tills de kan godkännas, då de spikas eller klinkas fast.
Vinga. Vinga fyr och lotsstation ligger på en kal klippö uti havsbandet. Fyrtornet är byggt av granit av första ordningen, som kastar två skarpa blänkar var halvtimme. Till venster på bilden sjösemafon med mast och armar genom vilkas olika ställningar man ger fartygen signal angående vinden och havsströmmarnas riktning och styrka. Intill tornet ett pyramidformat sjömärke. Å Vinga fyr finns alla morderna apparater för väderleksiakttagelser samt nederbördsmätare m.m.
Bild på Hovåsristningen. En man studerar hällristningar. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Bild från Hovåsristningen. En man studerar hällristningar. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
En bild från Hovåsristningen. En man som studerar hällristningar. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Bild från Hovåsristningen. Man som studerar hällristningar. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.