Riksdagsjubileet 1935 500-årsminnet av Sveriges första riksdag. En man håller tal nedanför statyn av Engelbrekt (som är av gips). Bakom honom står några medeltidsklädda män och publiken. Repro för jubileumsalbum
Från 299 kr
I Arboga firas 500-årsjubileet av Sveriges första riksdag. Engelbrektstatyn har just avtäckts under närvaro av medlemmar av kungafamiljen och en stor samling allmänhet. Här är de kungliga på väg till lunchen.
Publik på Järntorget i samband med att Engelbrektstatyn avtäcks. Detta är ett led i firandet av Sveriges Riksdag 500 år. På podiet, framför statyn står, bland andra, flera kungligheter. Till höger ses Heliga Trefaldighetskyrkan.
Det är mycket publik, på Järntorget, när Engelbrektstatyn avtäcks. Detta är ett led i firandet av Sveriges Riksdag. På podiet är den kungliga familjen samlad. Bland andra ses kronprins Gustav Adolf med hustru Louise.
Mycket publik på Järntorget i samband med avtäckandet av Engelbrektstatyn. Detta är ett inslag i jubileumfirandet av Sveriges Riksdag. I förgrunden ses skylten till bokhandeln och i bakgrunden ses Heliga Trefaldighetskyrkan.
I Arboga firas 500-årsjubileet av Sveriges riksdag. Kronprins Gustaf Adolf välkomnas vid tåget. Till vänster (med hatt och pärlhalsband) står hans hustru, kronprinsessan Louise. Bakom kronprisen står prins Eugén. I förgrunden står en kvinna med en blombukett.
I Arboga firas 550-årsminnet av Sveriges första riksdag. En scen är uppbyggd vid Rådhusgården. Där sitter, från vänster, statsminister Olof Palme, drottning Silvia, Kung Carl XVl Gustaf och talman Ingemund Bengtsson. Fotografer och poliser syns bland publiken. Riksdagsjubileet.
Kungaparet har anlänt till Arboga för att delta i riksdagsjubileet. Det är 550 år sedan Sveriges första riksdag. Till vänster ses Marianne Ytterberg (i folkdräkt) och till höger Per-Olov Nilsson.
Riksdagsjubileet. I Arboga firas 550-årsminnet av Sveriges första riksdag. Politiker, så väl lokala som på riksplanet, är på väg in i Heliga Trefaldighetskyrkan. I bakgrunden ses Apoteket och Bellis Blommor. Allmänheten hålls på behörigt avstånd, på andra sidan Järntorget. Flaggorna vajar.
Riksdagsjubileet 1985. I Arboga firas 550-årsminnet av Sveriges första riksdag. Kungaparet och riksdagspolitiker gästar staden. Till vänster ses Elsy Harrysson (ljus dräkt) och Marianne Ytterberg (folkdräkt). Bakom dem ses Ingvar Carlsson (vise statsministern) och Mats Hellström (utrikeshandelsministern)
Riksdagsjubileet 1985. Arbogas kommunalråd, Per-Olov Nilsson, i samtal med Tanzanias president, Julius Nyerere. Många höga politiker har rest till Arboga, med tåg. Två uniformsklädda poliser håller ordning. 550-årsminnet av Sveriges första riksdag firas i Arboga.
Allmänhet och skolbarn med flaggor i händerna är samlade på Nygatan. Närmast i bild ses Bokhandeln och Systembolaget. Riksdagsjubileet 1985. 550-årsminnet av Sveriges första riksdag firas i Arboga. Kungaparet och höga politiker gästar stan.
Riksdagsjubileet 1985. Kungaparet, riksdagsledamöter och utländska gäster väntas till Arboga. Här ska firas 550-årsminnet av Sveriges första riksdag. Publikt efter Centrumleden, nedanför Nikolai kyrka, som ses i bakgrunden. En kvinna från Arboga Folkdansgille delar ut flaggor till barnen.
En protestgrupp mot vapenexport demonstrerar i samband med riksdagsjubileet. 550-årsminnet av Sveriges första riksdag firas i Arboga. Rikspolitiker är på plats. På banderollerna står "I Engelbrekts fotspår..." och "Stoppa svensk vapenexport" Joakim Sparv sitter som nummer två, från vänster.
Riksdagsjubileet 1985 Höga politiker, och utländska gäster, befinner sig i Arboga för att delta i riksdagsjubileet. Det är 550 år sedan Sveriges första riksdag. Okänt vem denne man är, möjligen president Nyereres (Tanzania) adjutant?
Linköpings länscellfängelse sett från Storgatan. Dokumentation av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var det första cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969.
Vy över rastgården till Linköpings länscellfängelse. Dokumentation av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var det första cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969. Länsfängelsets rastgård.
Linköpings länscellfängelse sett från Gröngatan och Västra vägen. Dokumentation av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var bland de första cellfängelser att uppföras som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969.
Linköpings länscellfängelse från sydväst. Dokumentation av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var det första cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.