Familjen Johansson. Korad till Sveriges Järnvägsfamilj Nr 1 av SJ-NYTT i nr 11-12 år 1956. Barnen i familjen Johansson, från vänster, Ragnvald, Märtha Ahlgren, John.
Från 299 kr
Sofia folkskola har trafikundervisning. Konstapel Sven Ek undersöker femteklassaren Monica Landgrens cykel medan överståthållare Hagander och överlärare R. Agvald ser på.
"Folklivskännare från fyra länder samlade i Upsala" - Gustaf Adolf Akademien på utflykt till Gamla Uppsala 1933. Arkivarien G Knudsen samt professorerna Ragnvald Iversen, Otto Anderrson och Sune Lindqvist dricker mjöd vid Odinsborg
Familjen Johansson. Korad till Sveriges Järnvägsfamilj Nr 1 av SJ-NYTT i nr 11-12 år 1956. Stående från vänster, barnen: John Johansson, fru Märtha Ahlgren, Ragnvald Johansson. Sittande, Makarna och föräldrarna: Linnea och Jöns Johansson.
Glasbruksorkestern i ny version. Stående, från vänster: Lars Andersson (kallad Burr), Annelie Losbjer, Anders Gelinder, Per-Erik Persson, Ragnvald Leo, Erik Nylén och Hans Carlsson. Sittande, från vänster: Lars Eriksson, Gustaf Fritz, Håkan Harrysson och Bengt Broberg
Familjen Johansson. Korad till Sveriges Järnvägsfamilj Nr 1 av SJ-NYTT i nr 11-12 år 1956. Trafikbiträde John Johansson, Gnarp, Banbiträde Jöns Johansson,Fåker, fru Märta Ahlgren, Fåker, fru Linna Johansson, Gnarp, stationskarl Ragnvald Johansson, Åsarna på trappan till föräldrahemmet i Fåker.
Familjen Johansson. Korad till Sveriges Järnvägsfamilj Nr 1 av SJ-NYTT i nr 11-12 år 1956. Banbiträde Jöns Johansson, Fåker,fru Linna Johansson Fåker, trafikbiträde John Johansson, Gnarp,fru Märta Ahlgren, Fåker,stationskarl Ragnvald Johansson, Åsarna på trappan till föräldrahemmet i Fåker.
Familjen Johansson. Korad till Sveriges Järnvägsfamilj Nr 1 av SJ-NYTT i nr 11-12 år 1956. Fr.v trafikbiträde John Johansson, Gnarp, banbiträde Jöns Johansson ,Fåker, Märta Ahlgren, fru Linna Johansson,Fåker,och stationskarl Ragnvald Johansson, Åsarna , samlade på trappan till föräldrahemmet i Fåker.
Familjen Johansson. Korad till Sveriges Järnvägsfamilj Nr 1 av SJ-NYTT i nr 11-12 år 1956. Fem sjättedelar av familjen Johansson pekar på sin del av banan. från vänster Dottern Märtha Ahlgren, fadern Jöns, hans fru linnea och sönerna John och Ragnvald. den andra dottern, fru Anna-Stina Jonasson, var inte hemma vid tillfället.
Solstadströms fönsterglasbruks personal år 1926. 1) Harry Johansson, diversearbetare.2) Henry Lindblad, diversearbetare.3) Einar Johansson. 4) Henrik Malmberg, smed. 5) Nils Malmberg, smed. 6) Stig Ditzeler, anfångare. 7) Vallis Johansson, anfångare. 8) Helge Pettersson, anfångare. 9) Rudolf? 10) Filip Ahl, sträkare. 11) Alf Lindblad, anfångare. 12) Gunnar Andersson, anfångare. 13) Henning Karlsson, Eldare. 14) .... 15) Oskar Th Johansson, blåsare. 16) Gustav Svensson. 17) Olof Svensson. 18) Gunnar Andersson, anfångare. 19) Ragnvald Johansson. 20) Oskar Andersson, blåsare. 21) Georg Hultgren, anfångare.
Den internationellt mest kända gästen på Mösseberg vid sidan av kungligheter under 30- och 40-talen var ironiskt nog en revolutionär och röd kommunist - Alexandra Kollontay. Hon var Sovjets ambassadör i Sverige mellan 1930 och 1945. Brevet med tack för välgjorda höga kängor, som madam Kollontay bär på bilden, är ställt till Falköpingsskomakaren Ragnvald Andersson. Han hade skomakeriverkstad vid Landbogatan och gjorde skor åt madam Kollontay, när hon vistades på Mösseberg. Hon var sjuklig under sina sista år som Sovjets ambassadör i Sverige och hade svårt för att gå. Därför blev skomakare Andersson ambassadörens skoleverantör, en uppgift som han av allt att döma utförde till belåtenhet.
En man som sitter vid en gånggrift. Gånggriften är en megalitgrav som består av stora stenblock, vilka är ställda så att de bildar en gravkammare och en tvärställd gång som leder in till kammaren. Sett uppifrån bildar kammare och gång ett "T". Gravkammaren omges ofta av en hög, som dock relativt ofta är låg och bara runt 1/3 av kammarens höjd som invändigt ofta är närmare 2 meter eller mer. Gånggrifterna ersatte dösarna och byggdes runt 3350-3200 f.Kr. varefter de användes under några sekler, men fynd har visat att man spontant eller periodvis ofta har använt gravkamrarna under senneolitikum och stenålderns slut vilket är detsamma som hällkistornas tid. Därtill har man sporadiskt gjort begravningar i högen eller i kammaren samt dess gång ända fram till järnåldern. I främst kammaren har man hittat obrända skelettdelar och en del enklare föremål från den primära perioden som sträcker sig till c:a 2900 f.Kr. samt spridda fynd från efterföljande perioder. De största gånggrifterna i Sverige ligger på Falbygden, ett område mellan Vänern och Vättern, runt Falköping. Den största, Ragvalds grav i Karleby socken i Falköpings kommun, har en 17 m lång kammare och en 13 meter lång gång. Många gånggrifter på Falbygden har en kammare som är runt 10 m lång. Den största gånggriften utanför Falbygden finns i Snöstorp i södra Halland och den har en kammarlängd på knappt 7 m. I Karleby finns ett stråk av tretton gånggrifter vilket löper parallellt med radbyn Karleby långa. På Falbygden finns 127 säkra gånggrifter samt 77 osäkra men sannolika gånggrifter, vilket ger summan 204 stycken eller c:a 2/3 av alla gånggrifter i Sverige. De övriga ligger i Halland, Bohuslän, Skåne och på Öland. Eventuellt har det funnits en eller möjligen ett par gånggrifter i Södermanland också. (Hämtat från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.