Bredestad
Från 299 kr
Tre kvinnor i trädgården till fastigheten Bore 3, Växjö. Fr.v.: fröken Gertrud Eksandh, hennes systerdotter Ingjerd Sellergren (g. Sandström), fru Götilda (Göta) Sellergren. I bakgrunden syns villa Rosenhill i hörnet Hovsgatan/Kungsvägen.
Svunnen vy utmed Gästgivaregatan i Mjölby. Gatans sträckning genom kvarteret kom att läggas igen när ny bebyggelse uppfördes från 1970-talet. Fotoåret 1950 och ännu en tid låg denna affärsbyggnad i hörnet mot Kungsvägen. I fonden skymtar Kanikegården.
Parti av den uppgrävda Kungsvägen i Mjölby en mulen vårvinterdag i slutet av 1960-talet. År 1968 kom trafikleden att återinvigas efter genomgripande arbeten med bland annat nya broar över Svartån. Här en vy från Stora torget mitt i insatsen.
Utsikt från vattentornet, Växjö, mot söder, ca 1895-1900. Man ser Kungsvägen - Kungsgatan med kvarteren Mörner och Bore och i förgrunden fastigheterna Hovsberg och Ericsberg m.fl. Till höger syns Kristinebergs bryggeri.
Växjö från norr, ca 1895-1900, foto från vattentornet. Man ser Kungsvägen med Kungsgatan och kvarteren Mörner och Bore, med fastigheterna Hovsberg, Eriksberg och Fridsberg i förgrunden. Villa Rosenhill (i mitten av bilden) är under uppförande. Till höger syns Kristinebergs bryggeri.
Byggnaden är en av de få diligensgårdar som ännu finns kvar utefter Kungsvägen Stockholm - Hälsingborg (numera benämnt Riksväg 1). Huset kommer att rivas inom den närmaste tiden (1957) för att lämna plats åt ett nytt, modernt affärshus.
Lidingö Trafik Aktiebolaget, LiB A24(A) 48 "ängbyvagn" linje 20 Ropsten - Kyrkviken. Brogrenen (norra). Bygget av nya bron har kommit så långt att gjutning av påfartsrampen från Norra Kungsvägen pågår.
Färglitograferat vykort med flera småbilder från Växjö med omnejd, 1901.
Norra Växjö och Hovs by, ca. 1910-tal. Sett från vattentornet. Landsvägen norrut.
Under åren 1914-1915 uppfördes den pampiga Kanikegården utmed Kungsvägen i Mjölby. För komplexets ritningar stod linköpingsarkitekten Axel Brunskog. Huset sägs ha kostat en miljon kronor att bygga och har därför i folkmun fått namnet "Miljonhuset". Här en odaterad vy från söder omkring år 1930. Notera portlidret under burspråket som tills det byggdes igen utgjorde en av två passager till den bakomliggande kvarnen.
Parti av Kungsvägen i Mjölby en mulen vårvinterdag. En uppskattad datering landar vid 1966 eller 1967. Närmast till vänster ses den så kallade Basarlängan som var en av flera byggnader utmed trafikleden som kom att rivas när ett nytt och mer modernt centrum realiserades. Lyckligtvis sparades Kanikegården till höger, uppförd 1914-1915 efter ritningar av Axel Brunskog.
Under det sena 1960-talet utfördes genomgripande arbeten utmed Kungsvägen i Mjölby. År 1968 kom trafikleden att återinvigas med bland annat nya broar över Svartån. Av den intilliggande bebyggelsen revs det som ansågs uttjänt och på tomterna uppfördes nytt för ett modernare centrum. Här läggs grunden till Kungshallshuset.
Kungsängen
Gårdar i Hovs by. Växjö, 1968.
Butiksskylten har sannerligen haft sina föregångare. Järnhandelsfirman utmed Kungsvägen i Mjölby bar sitt namn på adressen från 1870-talet till år 1996. Därefter ytterligare några år från ett nytt läge på andra sidan Kungsporten. Bakom firmans start låg den så kallade "Mjölbykungen" Clas Göran Hagelin. Järnhandeln var endast en liten del av vad denne företagsamme man åstadkom under sin livstid. Mjölbys första postföreståndare, hotelldirektör och initiativtagare till Östgöta enskilda banks kontor i Mjölby och dess första verkställande direktör är något av hans resultat. Nämnas måste även hans avgörande roll till att stambanan kom att dras genom Mjölby. Utan nationell järnväg hade Mjölby sannolikt aldrig blivit stad. Foto 1986.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.