Interiör. Kungligt besök på Gustavsbergs Fabriker. Stig Lindberg och Kung Gustav VI Adolf. Förevisning av unikt stengods, sannolikt på Keramiskt Centrum. Personer: Stig Lindberg och Kung Gustav VI Adolf
Från 299 kr
Interiör. Kung Gustav VI Adolf på besök i Gustavsbergs Fabriker. Formgivaren Britt-Louise Sundell förevisar kungligt porslin, sannolikt på Porslinsmuseet, i Gula huset,, Gamla kontorets kyrksal. Personer: Kung Gustav VI Adolf och Britt-Louise Sundell
Interiör. Kungligt besök på Gustavsbergs Fabriker. Stig Lindberg, Arthur Hald och Kung Gustav VI Adolf. Förevisning av hushållsporslin, sannolikt på Keramiskt Centrum. Personer: Stig Lindberg, Arthur Hald och Kung Gustav VI Adolf
Interiör. Kungligt besök på Gustavsbergs Fabriker. Stig Lindberg,och Kung Gustav VI Adolf. Kungen skriver sin signatur i lera. Sannolikt på Keramiskt Centrum. Personer: Stig Lindberg och Kung Gustav VI Adolf
Gustav III - 1771-1792
Inkommenderad militär från Göta Livgarde och Livgardet till häst sorterar nyårskort vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, 1910. Längst bak en grupp postanställda, varav några i svarta pälsmössor med postsymbol: krönt posthorn med kokard. Till vänster i bild en postanställd med uniformsmössa med en träns och postsymbol. De bär postens armbindel, som skulle användas av personer som inte tillhörde postverket men som anlitas för brevbärar- och expeditonsvaktsgöromål. Armbindeln har också populärt kallats "nyårsbindel", då den användes mycket av tillfälliga brevbärarebiträden i Stockholm vid jul och nyår. Göta Livgarde (I2): Uniform m/1886: mörkblå med röd krage och klaffar på ärmuppslagen. Livgardet till häst (K1): Uniform m/1895: Ljusblå med vita detaljer.
Konteramiralen Theodor Sandström har upprättat en klassisk visitkortalbum där han samlade personporträtt av familjen och personer från sitt sociala nätverk. Den innehåller visit- och kabinettskort som är inskjuten i sidor av tjock kartong med guldkant. Albumet är inbunden i svart läder med Messing lås. Tidigare metallapplikationer har fallit bort. I början och slutet av albumet finns större fickor för kabinettskort. Motivordningen är hierarkisk. Efter ett kabinettskort med en porträtt kollage av den kungliga familjen, följer en dubbelsida med porträtt av amiral Sandströms syster med make. Inlagt i albumet finns också flera lösa kabinettskort.
Det här är en gruppbild över den lokala, frivilliga personalen som hjälpte till med Arbogautställningen. De har radat upp sig, för fotografering, på den stora scenen. Längst till vänster står tre identifierade personer; Ryttmästare Egnell (i keps). Han är utställningens ceremonimästare och skötte kontakterna med kungahuset (Flera medlemmar av den kungliga familjen kom till Arboga i samband med firandet av Sveriges Riksdags 500-årsjubileum. Kung Gustaf V hann med ett besök på utställningen också). Mannen i svart plommonstop är Bertil Post, medlem i bestyrelsen. Mannen i ljusare hatt och överrock är Sven Lind, utställningskommissarie.
Interiör från packrummet på Kalmar Nya Tapetfabrik. Kalmar Nya Tapetfabrik hade sitt ursprung i Gränna 1867. Tillverkningen flyttades till Kalmar 1882 där en byggnad uppförts på Fabriksgatan. Mitt emot byggdes Sandbäcks Kakelugnsfabrik och dessa två fabriker gav gatan sitt namn. Det ursprungliga namnet på fabriken var J. P. Johanzon & Co, Kalmar Tapetfabrik. Johanzon fick så småningom en delägare, Carl Johansson. Rörelsen utvidgades och under 1885 köptes det in många nya moderna maskiner. 1888 såldes fabriken till John Schwartz, som efter en tid fick två nya delägare, Christian Hofverberg och Robert Biesenbach. Tre år senare sålde Schwartz sin andel till Hofverberg. Tapetfabriken ombildades 1902 till aktiebolag med namnet Kalmar Nya Tapetfabrik och Hofverberg som VD. I början på 1900-talet arbetade där ca 40 personer. Vid förra sekelskiftet producerade man årligen ca 1 200 000 tapetrullar. Fabriken ödelades vid en brand 1912 men återuppbyggdes. När Hofverberg avled 1916 blev Isak af Ekenstam ny VD. Fabriken fick ett fint renommé 1918 när den blev kunglig hovleverantör. Ernst Lindh övertog K. 1921 och senare kom sönerna Björn och Ulf att driva företaget. Fabriken flyttade 1939 till ett nybyggt industrihus vid Södra vägen, ritat av arkitekt Gösta Gerdsiö. Anläggningen byggdes till 1945 och 1960. K. utvecklades till en av Europas modernaste och som mest var ca 70 personer anställda. En del av produktionen gick på export. Man använde sig av varumärket Calma tapeter. K. drev även två affärer, en på Fabriksgatan och en kemikalieaffär i Odd Fellowhuset. År 1970 köptes K. av Tapetinvest AB och ingick så småningom i ECO Tapeter AB. Produktionen i Kalmar upphörde 1971. Sedan 1972 finns dansrestaurangen Sandra i de tidigare fabrikslokalerna. Källa:Kalmar Lexicon
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.