Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Från 299 kr
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Two Stars Safety Matches" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Småland, Kalmar län, Stranda härad, Ålems socken, Timmernabben. Galeasen Nils av Borgholm upptagen på tillfälligt iordningställd slip på Landsholm utanför Timmernabben för insättning av större motor. Arbetet utföres och slipen har gjorts av de båda sjömännen Albin Karlsson, 73 år och Arvid Karlsson 68 år.
Första stationshuset flyttat till Olskroken och 1862 till Herrljunga Andra stationen revs 1890 efter 35 år p g a sättning, . Tredje stationen ett trähus av Vännästypen. Jonsereds station anlades 1856. Stationshuset har senare helt ombyggts.
Första stationshuset flyttat till Olskroken och 1862 till Herrljunga Andra stationen revs 1890 efter 35 år p g a sättning, Tredje stationen ett trähus av Vännästypen. Jonsereds station anlades 1856. Stationshuset har senare helt ombyggts.
Byggherre: Byggnadsaktiebolaget Contractor, Stockholm. Kassunerna för pelarna göts i torrdocka vid Trollhättan och bogserades därifrån till arbetsplatsen i Göteborg, där de placerades över den redan färdiga pålningen. Gjutning av kassuner. På bilden syns plåttuberna för kassunens undergjutning efter sättning.
Övning i sättning av spruta under sjukvårdskurs på F 11 Södermanlands flygflottilj, 1945. En soldat i arbete vid sjuksäng i skolsal. Elever i skolbänkar i bakgrunden. Ur fotoalbum "Sjukvårdsskolan 15/1-15/3 1945" från F 11.
Masse visar här redskap vid sättning av nät. Taugstainarna är sänkstenar, taug är tåg, linor, klubban är träbiten som markerade var näten satt ??? och krabban var ett nätankare ???? Alla verktyg och redskap var förr märkta med initialer eller bomärke till ägaren, se den högra sänkstenen.
F6 Karlsborg 1941. Resultatet av en hård sättning med ett flygplan B5. Förare var kadetten Nils-Fredrik Palmstjerna. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.