Stöpsjöhyttan som i 1606 års jordebok uppges vara skattlagd år 1601. Två hammarsmedjor uppfördes, den första på 1630-talet; den andra år 1655. Båda hamrarna blev utdömda 1689. Stöpsjöhyttan var igång till år 1882. Vid det vattenfall där hyttan låg fanns på denna tid även en såg och en kvarn.
Från 299 kr
Värdshusbyggnaden eller brunnssalongen till hälsobrunnen Ekkällan i Linköpings södra delar. Initiativtagare till brunnen var läkaren och en av Linnés lärjungar, Johan Otto Hagström, som år 1761 lyckades förmå stadens magistrat att satsa på en brunnsrörelse i området. Verksamheten var igång till i början av 1800-talet. Huset är det enda som för eftervärlden minner om hälsokällans verksamhet.
Cloettas etablering i Ljungsbro kom att få en avgörande betydelse för orten. Företaget hade tidigare haft sin produktion förlagd till Råby väster om Ljungsbro men flyttat verksamheten närmare orten för en expansiv satsning. Produktion i den nya anläggningen uppges kommit igång på allvar under 1902. Odaterad bild från tiden kort efter invigningen.
Interiör från Cloettas vid tid helt nyligen invigda anläggning i Ljungsbro (Malfors). Företaget hade tidigare haft sin produktion förlagd till Råby väster om Ljungsbro men flyttat verksamheten närmare orten till ny fabrik som stod klar 1901. Produktion uppges kommit igång på allvar under 1902.
Exponering ur Linköpingsfotografen Didrik von Essens samling där tiden dessvärre påverkat resultatet i negativ riktning. Särskilt olyckligt då den var avsedd att tydligt spegla ett viktigt skede vid ett av Sveriges mer välkända företag. På krönet stod i ögonblicket Cloettas nya fabrik i det närmaste klar. Produktionen kom igång 1902 och ur företagets behov växte orten Ljungsbro fram. Resten är historia.
Östergötlands museum under uppförande. Efter segdragna turer kom det efterlängtade bygget igång 1937. För ritningarna stod de unga arkitekterna Nils Ahrbom och Helge Zimdal. Museet kunde invigas sommaren 1939 med närvaro av bland andra kronprins Gustaf Adolf. Bilden visar takarbete över den blivande konstavdelningen.
Falkenbergs gamla järnvägsstation uppfördes i samband, när de byggde Mellersta Hallands Järnväg, och det invigdes 1886. 10 år efter så blev privatbanan förstatligad och blev en del av Västkustbanan. 2008 så stängdes den gamla stationen. 12 juni 2008, så invigdes den nya stationen och trafikstarten kom igång den 15 juni samma år.
Utsikter från Mösseberg. Foto efter 1911, då Läroverket, som syns i mitten av bilden, byggdes. Till vänster därom lång byggnad med många fönster är Wahls snickerifabrik. Till vänster ett torn, vilket tillhör Johanniskyrkan, ovanför detta ligger Fredriksberg med Österbergs lada. Mellan järnvägen och Mösseberg har bebyggelsen ännu ej kommit igång.
Avesta Jernverk vid Dalälven År 1873 bildades Avesta-Garpenberg AB. På platsen fanns då byggnader från det nedlagda kopparbruket samt en mindre stångjärnssmedja. Bolaget var inte intresserad av de gamla byggnaderna utan satte genast igång att planera och bygga det nya stora järnverket.
Under 1800-talets stora kyrkobyggnadsperiod väcktes frågan om uppförande av en ny, rymligare kyrka i Västra Torsås .Det uppstod tvist var den nya kyrkan skulle byggas. Frågan fick avgöras av Kungl Maj:t 1858 som fastställde platsen till Lönashult. Byggnadsarbetet kom igång 1870. 1872 var den nya kyrkan färdig.
Klavreström är en ort och ett tidigare järnbruk i Uppvidinge kommun, Kronobergs län, Småland. Orten ingår i tätorten Norrhult-Klavreström. År 1893 förvärvades bruket av kapten Johan Melcher Ekströmer (politiker) och övertogs 1905 sonen av Carl Ivar Ekströmer. Produktionen moderniserades och hölls igång till omkring 1970, då bruket i Carl Johan Ekströmers ägo lades ner.
"Familjen Norén från Lindome hade just fått starthjälp av en granne och svängde upp framför Texaco och tog raka vägen in för att köpa nytt batteri, som med viss möda kom på plats. Därefter spann motorn igång utan mankemang." Lindome, år 1985. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Interiörbild från pappersbruket Papyrus i Mölndal, hösten 1970. "PM5 kördes igång i augusti 1965. Det tog 1,5 timma att få fram pappersbanan från viran till popen, vilket var mycket bra på en nystartad maskin. Kvalitén var 70 gr dupliceringspapper. PM5 levererades av tyska maskintillverkaren Voith." (Berättat av Lennart Nilsson, f.d. anställd på Papyrus)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.