S:t Olofs kyrka. Från byte av tornursverk 1964. Tornursverket i S:t Olofs kyrka. Sidan vindfallat och fördelar hjulen till visartavlorna. Förvaras nu i Falbygdens museum.
Från 299 kr
Hägerstensåsen. korsningen Bäckvägen-Fastlagsvägen i Hägersten. Polisen Inspekterar efter en trafikolycka.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidnings reportagedressin, på premiärturen Göteborg - Halmstad, den 22 septembet 1922. Dressinen är en ombyggd T-Ford, där hjulen helt enkelt har bytts ut mot hjul med flänsar.
P 10:s övningsfält på 1980-talet Lasterrängbilskursen har många moment i terrängkörning -- här en lätt bana, som dessutom är torr. Snart blir det mer avancerade övningar där kedjor på hjulen är ett måste, ofta behöver vinchen användas också.
Statens Järnvägar, SJ F 602. Ramverkslok med ramplåtarna utanför hjulen samt tre frontrutor. Ett av tre provlok som beställdes 1939 från Asea AB Svenska Järnvägsverkstäderna, ASJ, i Falun, Motala Verkstad och Nydqvist & Holm AB, Nohab. Loken levererades 1942 och numrerades 601-603. I de tre provloken testades bl a olika typer av kraftöverföring och löpaxelkonstruktioner.
Statens Järnvägar, SJ F 603, leveransfoto. Ramverkslok med ramplåtarna utanför hjulen samt tre frontrutor. Ett av tre provlok som beställdes 1939 från Asea AB Svenska Järnvägsverkstäderna, ASJ, i Falun, Motala Verkstad och Nydqvist och Holm AB, Nohab. Loken levererades 1942 och numrerades 601-603. I de tre provloken testades bl a olika typer av kraftöverföring och löpaxelkonstruktioner.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Äldre Debrie ateljékamera på pelarstativ. Pelaren är teleskopiskt höj- och sänkbar och de inbyggda hjulen samtidigt styrbara i alla riktningar. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1287.
Kopia av von Drais sparkvagn, löpmaskin, 1700-talet. Tillverkad av trä med trähjul som är skodda med järnband, framhjulet är fast monterat i ramen. En planka förbinder främre och bakre hjulen som är monterade i "gafflar" a trä. Styret av trä är fast monterat, går inte att vrida, styra med. Löpmaskinen kunde inte användas som transportmedel p.g.a. tidens dåliga vägar och gator, utan man körde i parker och salonger. Det var en rikemans "leksak". Även kallad "Hobby horse", då cykeln ofta var utformad som en häst med kropp och huvud, hade cykeln ögon kunde den se, trodde man, och på så sätt blev den säkrare.
Två unga män med cykel vid Hornstullsgatan 1.
Gundestrupkitteln är ett offerfynd, en silverkittel med 13 reliefplattor som en gång varit sammanfogade. Kitteln har en diameter av nära en meter och blev hittad i samband med torvtäcktsarbete i Rävmossen vid Gundestrup 1891 i norra Jylland, Danmark. Fyndet är ett av de mest storslagna importföremålen i Skandinavien från det keltiska området under förromersk-, romersk järnålder. På plattorna finns över 100 reliefbilder på olika föremål och djur- och människofigurer. Många av motiven återfinns också på hällristningar i form av bl.a vagnshjul, ormar, lurblåsare och människor i procession. Gundestrupskittelns utsmyckning liknar i mångt och mycket en rad keltiska gudar och gudinnor. Man tycker sig ha kunnat tyda bl.a. gudarna: Cernunnos; den behornade, (figuren bär hjorthorn och håller en halsring i ena handen och en orm i den andra). Dock är inte mycket är känt om Cernunnos, men han finns gestaltad på många konst- och kulturföremål, eftersom han då ofta är omgiven av djur antar man att han kan ha varit en slags djurens konung. Taranis; hjulets gud, som förknippades med föränderlighet och omväxlingar. Utöver kittelns religiösa innehåll framstår den med den tidens klädesdräkter, vapen, smycken och hela föreställningsvärlden för den förromerske eller germanske mannen och kvinnan. Kittelns motiv har även påverkats av den hellenistiska och etruskiska föreställningsvärlden, vilket kan tyda på starka band med de östra medelhavsländerna. Gundestrupkitteln kan dateras till mellan ca 300 f.Kr. - 300 e.Kr., d.v.s. till tiden för förromersk järnålder eller romersk järnålder. Idag står kitteln på det danska nationalmuseet i Köpenhamn.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.