En kvinna står och studerar sitt förkläde till folkdräkten. Klädd i högtidsdräkt från Österåker som den bars vid sekelskiftet 1900.
Från 299 kr
Handkolorerat porträttfotografi av kvinna iklädd folkdräkt; kyrk- och högtidsdräkt för gift kvinna från Skedvi socken och Finspångs härad.
Teckning av Nils Nilsson Skum, troligen utförd mellan 1930 och 1938. Renar som drar ackjor i vintrigt fjällandskap. Körsvenner i högtidsdräkt på väg till höstens kyrkhelg.
Kvinna i folkdräkt står vid brunn vid ett liggtimrat hus. Klädd i högtidsdräkt från Värend, Småland såsom den tillverkades i rekonstruerad form kring 1900.
Porträtt av sittande kvinna som vilar armen på bord i nyrokoko. Kvinnan är iklädd sockendräkt. Från Herrestad i Skåne. Kolorerat i efterhand.På baksidan påskrift "God drägt, men som den nu begagnas. Ej Högtidsdrägt ". Jfr. NMA.00428489. Inv.nr. 18523C.
Ingrid Andersson till höger, klädd i sin svarta högtidsdräkt. Hon utbildade sig till sjuksköterska inom psykiatrin och arbetade senare vid Ryhovs sjukhus i Jönköping. Längst fram sitter Iris Arvidsson, gift Josefsson.
Bröstbild av Britt-Inger Johannesson, klädd i högtidsdräkt i samband med sjuksköterskeexamen vid Jönköpings läns landstings sjuksköterskeskola i december 1959. Text på fotografiets baksida: "Britt Jönsson f. Johannesson sjuksköterskeexamen december 1959".
Bröstbild av Britt-Inger Johannesson, klädd i högtidsdräkt i samband med sjuksköterskeexamen vid Jönköpings läns landstings sjuksköterskeskola i december 1958. Text på fotografiets baksida: "Britt Jönsson f. Johannesson sjuksköterskeexamen december 1959".
En kvinna står ute, poserar i en sockendräkt. Klädd i högtidsdräkt från Österåker , Södermanland som den bars kring sekelskiftet 1900. Kan möjligen också vara den s.k. Tullgarnsdräkten som bars av trädgårdspersonalen på Tullgarn komponerad av drottning Victoria och i högsta grad inspirerad av Österåkersdräkten.
Österåkers högtidsdräkter, 1950-tal
Akvarellerad handteckning. Kvinnodräkt från Mora. Text: "Copia till Hazelius". Kvinnan bär en högtidsdräkt, det är den gröna tröjan och det blåa kattunsförklädet som främst visa på högtid. Spurumagden (förklädet) har långa, mönstervävda kringomband som hänger ned i öglor mitt fram. Runt halsen har hon ett assklä (kragen som sticker upp) samt en röd alstrasu (bomullsschal). På huvudet bär hon en hatt/hätta. Under tröjan har hon även en kasung (päls) av fårskinn med långa bräm vid ärmsluten och i nederkant. Hon bär även svart kjol, röda strumpor, skor med plös samt en handfäll.
Kvinnor i högtidsdräkter, Kohlswa fältspatgruva, 1890-talet.
Män i högtidsdräkt och ordensband på frimurarlogen. Redan på slutet av 1700-talet fanns ett antal frimurare i Värmland. Från 1815 hyrde man in sig i Assemblé-huset, som låg på den plats där nuvarande Frimurarhuset är beläget. Efter Branden 1865, när Assemblé-huset förstördes, fick Frimuraresamhället lagfart på tomten. Arkitekten vid Överintendentsämbetet i Stockholm J F Åbom fick i uppdrag att göra ritningarna till huset. Förslaget blev för dyrt och stadsbyggmästaren, sedermera stadsarkitekten M O Teodor Högström, modifierade förslaget och huset invigdes 15 februari 1869. Under tiden 31 augusti - 23 september 1905 hölls här unionsförhandlingar mellan Norge och Sverige. Den slutliga överrenskommelsen om unionsupplösningen träffades på eftermiddagen lördagen 23 september 1905 och därmed avvärjdes det krigshot som vilat över unionen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.