'Överblick över vägg i grustaget. Bildtext: ''Dösebacka, södra grustagets norra grop, södra väggen. Fig. 12.'' Grusavlagringens lagerföljd enligt anteckningar till bilden, grå sandig morän, grå sand, röda kantiga gruset skiktat, röda kantiga gruset oskiktat nedåt och åt öster övergående i stora block. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7058:1-32.'
Från 299 kr
'Bildtext: ''Julgran.'' Kolning i grop. Gropen helt täckt med grästorvor och jord så att ingen rök uttränger.'' Närbild på kolningsgrop täckt med grästorvor. :: :: Fotonr. 7046:369-382 indelade som ''Kolning.'' Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
'Vägg i grustaget med maskin stående nerevid. :: Bildtext: ''Dösebacka, södra grustagets norra grop, västra sidan. Fig. 16.'' Grusavlagringens lagerföljder enligt anteckningar: Övre morän, gula sanden, grå sandig morän, grå sand, röda kantiga gruset, skiktat och nederst röda kantiga gruset, oskiktat, blockigt nedåt. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7058:1-32.'
'Bildtext: ''Kolning i grop. Veden har sjunkit ihop till jämnhöjd med marken. Uppslående små eldslågor syns inte på bilden.'' Närbild på kolningsgrop som brunnit ett tag. :: :: Fotonr. 7046:369-382 indelade som ''Kolning.'' Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Under tiden nya Teaterhuset byggdes 1997 – 1998. Bilden är utomhus där en person grävt en stor grop som han står i. I handen håller han en spade. Bakom gropen som mannen står i är det en stor jordhög. Janne Sandberg, amatörteaterkonsulent, samt en okänd man står till vänster om gropen.
Stockbergets fäbodvall, Långsele. Hörde till Eden. Till höger, Irene Forssén. Inhägnaden runt husen kallades "bogäla". Getmese kokades ute i det fria i stora järngrytor uppställda på stenar i en grop. Platsen var inhägnad och kallades "mesgäla". Fäbodbruket avtog så småningom och upphörde helt omkring 1954.
Några män är samlade vid en stor grop. En grävmaskin och en lastbil är i arbete. Två bockar är uppställda som fallskydd. Männen står med ryggarna mot fotografen. En av dem har en cykel. I bakgrunden ses tornet på Heliga Trefaldighetskyrkan.
Ett slaggvarp undersöks vid Axamo utanför Jönköping. På bilden syns två blästugnar och bakom dem en grop. Slaggvarpet var ca 8 x 3,5 meter (NS) och låg i en mycket svag västsluttning. I mitten av anläggningen låg ugnarna, vilka bestod av väggfragment av förslaggad lera samt enstaka, knytnävestora stenar. Fotot togs när anläggningen var halvägs undersökt. I botten på de två ugnarna syns en varsin bottenskålla (slagg). På bild JMF.00306-2 är ugnarna nästan helt undersökta.
Njurunda 412:1
Härdgropar på rad undersöks vid en arkeologisk undersökning i Råby utanför Skärstad i Jönköpings kommun. Totalt framkom arton härdgropar, varav sjutton låg i en nord-sydlig rad över en 64 meter lång sträcka. Dessa var fördelade i tre grupperingar med ett smärre avstånd emellan. Majoriteten av härdgroparna var ovala eller runda i formen. Djupet varierade mellan 0,13 och 0,4 meter, längden var mellan 0,68 och 1,75 meter och bredden från 0,42 till 1,5 meter. Veden hade lagts i botten av en grävd grop och ovanpå kolbädden hade stenar packats för att fungera som värmekällor för t.ex. matberedning. Det har alltså inte varit frågan om några öppna eldar utan snarare utnyttjande av glödbädden för varmhållning. Dateringsprover från härdraden placerar den i perdioden 900-700-tal, dvs yngre bronsåldern. Se även JMF.00307-2.
Härdgropar på rad vid en arkeologisk undersökning i Råby utanför Skärstad i Jönköpings kommun. Totalt framkom arton härdgropar, varav sjutton låg i en nord-sydlig rad över en 64 meter lång sträcka. Dessa var fördelade i tre grupperingar med ett smärre avstånd emellan. Majoriteten av härdgroparna var ovala eller runda i formen. Djupet varierade mellan 0,13 och 0,4 meter, längden var mellan 0,68 och 1,75 meter och bredden från 0,42 till 1,5 meter. Veden hade lagts i botten av en grävd grop och ovanpå kolbädden hade stenar packats för att fungera som värmekällor för t.ex. matberedning. Det har alltså inte varit frågan om några öppna eldar utan snarare utnyttjande av glödbädden för varmhållning. Dateringsprover från härdraden placerar den i perdioden 900-700-tal, dvs yngre bronsåldern. Se även bild JMF.00307-3.
Två stensättningar, anläggning 10 (nere) och 11 (uppe till vänster) som framkommit vid en arkeologisk undersökning av ett gravfält i Byarum i Vaggeryds kommun. Anläggning 10 var en rund stensättning, 3,2 meter i diameter, som bestod av en gles, fragmentarisk kantkedja av kantställda stenar, varav flera rubbade ur ursprungligt läge. Inom stensättningen fanns spridda brända ben, keramiskärvor, en nål av järn samt harts. I anläggningen fanns även en brandgrop med fynd av brända ben och keramik. Den osteologiska analysen visade att benen kom från en individ mellan 10 och 44 år gammal. Datering 480-540 e.Kr. Anläggning 11 var en rektangulär stensättning, 1,4x1,2 meter stor. Den bestod av en kantkedja av ett tiotal stenar lagda i en närmast kvadratisk stenkrets. Fynd gjordes av keramik och inom anläggningen fanns en grop med ett närmast intakt lerkärl och spridda brända ben. Dessutom framkom ett kamfragment av horn.
Götgatan. En konstapel bevakar en bosättningsaffär vars skyltfönster krossats av sovjetiska bomber som fällts över Stockholm och Strängnäs.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.