En kiauk var en särskilt stor höstack. Här har Botvide Herman Larsson på Botvides norra part satt ihop kiaukar i änget nere bakom gården. Man kan se två askar i diket mellan åkertvärarna i änget, vilka klappats förra sensommaren. Asklöv var ett viktigt fodertillskott under år då det rått torka.
Från 299 kr
En liten lastbil ligger i diket bredvid en väg. Vägen har blivit avspärrad och flera personer befinner sig i anslutning till fordonet. En bärgningsbil står parkerad på gatan. Vägen är Riks-ettan och fotot är taget mot norr med Reaby skola i bakgrunden. Lastbilen har vält strax söder om vägen som går upp till byn Reaby.
Ringlekar runt midsommarstången på Kustsanatoriet Apelviken under 1950-talet. Till vänster om stången sitter musikerna; en kvinna med dragspel och en man med gitarr. Kanske spelas "Prästens lilla kråka" för det ser ut som om dansarna "slinker ner i diket". (Se även bildnr KSA38)
En man står i diket till en smal väg bredvid två välpackade, nedlagda cyklar och höjer armen mot fotografen Gunnar Engström. Troligen har han något dryckeskärl i handen och är på cykelutflykt med Gunnar. De har tagit en paus vid en sjö i blåsväder.
Buss, av märket International, har vält efter ett olyckligt möte med en lastbil, som ligger i andra diket. Bussen är skyltad "Till Göteborg". Olyckan skedde den 9/6 1937 ca 100 meter väster om Colldéns i Lindome. Järnvägen syns i bakgrunden. Foto från tidning (HT).
fotografi
Götalundaolycka 29 maj 1967 I förgrunden syns en bil som varit med om en svår krock. Den är helt hoptryckt och står på vägen. En man klädd i grå kostym, vit skjorta och svart slips står vid sidan av bilen och blickar in i förarsätet. Framdörren på bilen står vidöppen. På andra sidan vägen i bakgrunden står en annan bil i diket och en person syns stå i närheten av denna.
Götalundaolycka 29 maj 1967 I förgrunden syns en bil som varit med om en svår krock. Den är helt hoptryckt och står vid sidan av vägen. En polis står mitt i gatan längre fram. I bakgrunden står en man ett ett kikarliknande instrument på ett stativ. En lastbil står längre bort halvvägs ner i diket på andra sidan vägen. Flera bilar som kommer körande på vägen syns även i bakgrunden.
Banbyggnad Inlandsbanan. Gruståg i Meselefors. Personer från vänster: 8:e man med svart hatt, skjortan öppen i halsen, håller sin spade lutande, Gustav Asplund, Granberget, Dorotea. 12:e man i diket, med keps på huvudet, Olav Hedberg, Dorotea. 15:e man med lokets högra hjul i ryggen är "Rock-Mårten", Mårten Jonsson, Rockvattnet, (därav namnet). Personen som sitter mitt fram på loket är Levi Ångman. Platsen förmodas vara Meselefors. Stora mängder grus togs ut från den grusåsen i Mårdsjö= Saxvattnet, där järnvägen går fram. Loket är Statens Järnvägar, SJ E 900. Det först tillverkade av E-loken. SJ E 900
Nedläggning av kloakledning 1921 - 1922. Den aktuella kloaken rann dels mot Hulesjön dels mot Torbjörntorp. Det beslöts att en kloakledning skulle byggas. Arbetet utfördes som nödhjälpsarbete åren 1921-22. Arbetsstyrkan uppgick till mellan 25 och 30 man. De flesta kom från andra orter. Många arbetslösa stenhuggare från Bohuslän deltog liksom gjuteriarbetare från Köpings Mekaniska Verkstad. Den enda "maskinella" utrustning som fanns till hjälp var en stubbrytare och en kran. Diket grävdes 5 meter djupt. Som draghjälp hade man stenkärror och två hästar. Ledningsdragningen gick från undergången vid snickerifabriken - under järnvägen - till Mössebergsgatan - Nils Ericsonsgatan mot Norra undergången.
Porträtt av rådman Emil Schreiber, född i Hultsjö församling i Jönköpings län 1836. Inflyttad till Linköping 1865 som vice häradshövding för tjänst som extra notarie vid stadens rådstuga. Sedermera invald som ledamot i magistraten och därmed titulerad rådman. Vid magistratens omorganisation 1889 utsågs han till magistratssekreterare och erhöll i sammanhanget hedersuppdraget som notarius publicus. Dessförinnan hade han även anträtt en tjänst som auditör vid Första livgrenadjärregementet. Således en strävsam och ambitiös person som enligt samtida vittnesmål utförde sina sysslor med största nit, likväl som han vann allmänt gillande för sitt vänliga väsen. Han ska även varit intresserad av kroppsövningar, inte minst i form av ridning och cykling. Som en av Linköpings första velocipedåkare blev han allmänt omtalad men cykelintresset kom dessvärre att bidra till hans död. Söndagen den 17 oktober 1897 anträdde han närmare bestämt en cykelfärd utåt landsbygden. Som sällskap hade han två lärarinnor vid stadens Elementarläroverk. Målet ska ha varit att besöka herrskapet Hjemgren på Flemma gård i Stjärnorp. Då dessa inte var hemma ska Schreiber ha föreslagit en fortsatt färd runt sjön Roxen vilket gillades av resesällskapet. Strax bortom Bonnorp lät Schreiber emellertid meddela lärarinnorna att han fått känningar av illamående och bad dem att fortsatt hålla eget tempo så skulle han komma efter. En timme därefter påträffade en förbipasserande honom ligga död i diket vid vägen i närheten av Fröstorp.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.