Alfred Jörle, affärsbyggnad, skyltfönster. (Sybehör, herrekipering; rikhaltig sortering av dam- och herrunderkläder i ylle och bomull; vita vävnader). Hörnet av Storgatan 26/Järnvägsgatan 14.
Från 299 kr
Modell till vänster i randig bomullskjol med volang och jerseytop från Svar Wahl 39 SEK. Modell till höger i randig dansklänning i bomull med volang från "Jans" 52 SEK.
cirkusdräkt, teaterkostym, jacka, scenkläder, byxa
skjortbröst, frack, scenkläder, teaterkostym
Rya, mönster av hjätan och romber. Garnprov i kuvert med följande information: Rya, flossa, 134 x 190 cm, 20 rör på 10 cm, varp linne, inslag ullgarn, mönstergarn 2 trådigt ullgarn, Hvitt bomull, Nockans längd utanför knuten 3cm, trådantal i nockan 1, inslag mellan nockraderna 25mm.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från USA, 1940. Motiv av Eli Whitney 1765-1825. Amerikansk ingeniör. Konstruerade 1794 den första egrenérmaskinen för mekanisk rensning av bomull från frön och andra föroreningar. Införde som vapenfabrikant i början av 1800-talet principen för tillverkning av utbytbara delar vid skjutvapen.
Brevbärare fotograferad inomhus överlämnande ett brev till kund i 1962 års sommaruniform. Uniformen är av gråbrunt konstfibertyg; enradig kavaj med fyra stora uniformsknappar, tre fickor utan lock. Byxor utan slag och båtmössa försedd med mössmärke med en vinkel vilket var avsett för postiljoner och expeditionsvakter. Konstfibertyget består av 65% terylene, 35% bomull.
Halskläde broderat i tambursöm (38). Särk, märkt "AOD 1859" i korssöm (37). "Helskuren särk av bomull, s k helsärk märkt 'AOD 1859', (brudsärk), Anna Olsdotter, Väster Hästbo 10, 'Pellpers'. Enligt Annika Berglund, Torsåker i vars ägo särken finns idag (2008). Enligt uppgift användes särken vid amning, därav den vida kragen och halslinningen. Samma märkning återfinns i Ulfsparresamlingen på Per Erikssons linne men med hans initialer, PE.
Anderstorps fabriker i Lindome före 1917. Gamla spinneriet (bomulls-). Revs 1917. Kanalen leds från Lindomeån. Man använde vattenkraft och ånga för fabrikens drift.
Illustration ur Handbok för Unga Fruntimmer i konsten att tillverka Bomulls- och Linne-väfnader, efter Engelska uppgifter och egna försök, utgifven af J. E. Ekenmark 1820. Plansch 3 i sin helhet och detalj av figur 8 ritning av kontramarsch, figur 3 och 4 av ryckverk. Graverad av S. Andersen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.