Från 299 kr
hydda, matställning, fotografi, photograph@eng
Handkolorerat brevkort, "Textilfabriken - Warberg." Skandinaviska Textilfabriks AB grundades av bl a ingenjör Hugo Gerlach och uppfördes 1896-1897. Kvarteret hette då Vävaren. Byggnaden med tre trappstegsgavlar är kontorsbyggnaden och bakom den ligger själva fabriken med sågtandstak som skapar generösa ljusinsläpp. Fabriken hade elektrisk belysning från en ångdriven generator. Viktiga faktorer för fabriksbyggnaden var den lätta konstruktionen med prefabricerade element, minimerad brandrisk och ett arkitektoniskt uttryck som både signalerade modernitet och en stabil, traditionell grund med kontorsbyggnadens slottliknande stildrag. Skorstenen är murad med både rött och gult tegel efter ritningar från Düsseldorf. Fabriken blev en av stadens största arbetsplatser och en där många kvinnor kunde få anställning. 1915 tog Malmö Yllefabriks AB (MYAB) över anläggningen och 1962 etablerade sig SWEDA här. och bidrog därmed till inflyttning och att staden växte.
Karl Forsman porträtterad något av 1890-talets år, möjligtvis i samband med sin anställning som folkskollärare i Rejmyre från 1897. En till det yttre goda förutsättningar var han född i Åsbo 1848 som son till trädgårdsmästaren vid Strålsnäs säteri. Barndomen skulle ändå rymma besvärligheter. Tidigt tycks exempelvis fadern kommit i klammeri med sin arbetsgivare och avhysts från säteriet. Efter en tid i Vadstena inflyttade Karl med sina föräldrar till Linköping där källorna visar frekvent omflyttning för den nu före detta trädgårdsmästaren och hans familj. I sina tonår avled dessutom Karls moder och därpå dömdes ävenså fadern till fängelse för snatteri. Under dessa förutsättningar lyckades Karl ändå utbilda sig och från 1873 återfinns han i tjänst som lärare i Närke och som nämnts vidare i östgötska Rejmyre. Från 1874 gift med Beata Maria Köhler.
Mångsidige Harald André porträtterad i födelsestaden Motala 1897. Son till "Motalakungen" John Andersson och hustrun Maja Stina. Efter studier i pianospel och musikhistoria i Leipzig och Berlin verkade han en tid i den sistnämnda staden som pianist och repetitör. Åter i Sverige utsågs han till förste regissör vid Kungliga Teatern i Stockholm. Parallellt musikkritiker i Svenska Dagbladet och Stockholms Dagblad. Som ett mellanspel sadlade han därefter om och sålde dammsugare för Axel Wenner-Gren, med anställning som inspektör för Elektrolux i Tyskland. Under åren 1926-1928 tjänstgjorde han som chefredaktör för Stockholms Dagblad och 1932 återvände han till Kungliga Teatern, men verkade samtidigt som chefredaktör på tidningen Nya Dagligt Allehanda. Efter ett långt och innehållsrikt liv avled han i Stockholm 1975.
Porträtt av kammarjunkare, författare och politikern Leonard Fredrik Rääf. Född 18 september 1786 på gården Tomastorp i Kisa socken som son till häradshövdingen Leonhard Henrik Rääf och Hedvig Charlotta Grönhagen. Gift 1801 med Christina Jacobina (Jacquette) von Heijne, dotter till Georg Leonard von Heijne och Christina Florentina Ulrika von Lingen. I sin ungdom inledde Rääf studier vid Uppsala universitet och fick senare anställning på ett statligt verk i Stockholm. Han tjänstgjorde även i krigsexpeditionen och var där extra ordinarie kanslist 1805-1810. Rääf var även politiker och ledamot av riksdagen vid flera tillfällen under 1800-talets tidigare hälft. Som författare och kulturhistoriker utgav han de så kallade L F Rääfs diplomatarium som var medeltida handskrifter och arbetet Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergöthland. Rääf bosatte sig vid Forsnäs gård i Sunds socken 1843 och blev där begraven efter sin död den 9 juni 1872.
Scanpump i Mölndal. I mitten av 80 talet fanns funderingar att flytta tillverkning av pumpar från Gothia pump i Höör till pumptillverkningen i Mölndal. För att visa samt att intressera de som var anställda på Gothia att det fanns möjligheter att flytta till Mölndal och få arbete på pumptillverkningen där, bjöd man därför hit de anställda i Höör f;r att tillsammans med sina familjer se vilka möjligheter som fanns för utveckling och anställning. På bildenhälsar VD Hans Borneson de hitresta från Höör välkomna till Mölndal. Undertecknad visade verkstaden och efter detta fortsatte undertecknad att med buss transportera samtliga runt i Mölndal för att marknadsföra densamma, både visa bostadsområden samt naturområden runt staden. M.V.H Lennart Wall Anställd 51 år på “Pumpen” (Längst av alla) (2015-10-11) Jo det byggdes nytt i orten Höör under pompa och ståt. Det var flera “tunga” besökare från näringslivet i regionen vid invigningen av den nya fabriken som levde några år. Det som sedan hände var att den typen av pumpar som tillverkades på Gothia var av större del fartygspumpar. Då marknaden för dessa avtog kanske p.g.a konkurrens från Asien så blev det som man uttryckte sig Gothia “blöder” ett uttryck för att det ej var lönsamt längre. Då undertecknad deltog i samtalen om nedläggning av Gothia samt eventuell flytt till Mölndal var intresset mycket svalt för en flytt till Mölndal. De flesta som hade anställning på Gothia hade ju villor, barn samt bekantskapskretsen på orten. Några enstaka nappade på erbjudandet, oftast hade de någon form av specialkunskap så deras förhandlings möjligheter var av större dignitet. (2015-10-12)
utställning, basutställning
möbel
Risbergska skolan, föräldraafton, 15 A 26 maj 1965. Föräldrar beundrar utställning av elevarbeten. Kläder samt trä- och metallarbeten.
Omställning till krigsförhållanden
- Fotografi -
familjeporträtt, dans
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 001 pumprum 01. Kylvattenpumpar P212. I bortre änden av rummet ligger bergdränagebassängen. Till bergdränagebassängen rinner vatten på utsidan av den täta plåten in till en samlingstank i rum 0020 i reaktordelen.Från denna tank pumpas vattnet vidare till bergdränagebassängen i kontroll och ställverksbyggnaden. Denna installation har gjorts efter stationens avställning. Till bergdränagebassängen rinner dessutom bergvatten från reaktor, kontroll och ställverksbyggnaderna som tidigare. En pump som går på nivåvakt och reservpump som startar vid behov, pumpar vattnet via en ledning i kulvert 105 till en plats utanför reningsbyggnaden och vidare i en ledning som slutar utanför inhängat område i ett dike som leder till sjön Orlången. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
utställning
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.