Samkväm med anledning av kungörelsen att bl a städerskan Elsa Olsson och förste postiljon P.O.L. Nilsson får förtjänstmedalj för nit och redlighet. Från vänster: överpostexpeditör Majken Cederberg-Olsson, städerskan Elsa Sjöblom, förste postiljon O.E.G. Lindeberg, städerskan Elsa Olsson, direktör Nils Strandell, förste postiljon P.O.L. Nilsson, amanuens Skans Torsten Nilsson.
Från 299 kr
Fartygsmodellerna på nedre botten beses av, från vänster: Dr. H.O. Wagner, Übersee-Museum i Bremen, museumsdirektör A. Östby, Jernbanemuseet i Hamar, Mr Norman Bertenshaw, Museum of Science and Industry i Birmingham, Mr C.J. Scott, Curator, City Museum i Coventry, Mr W. O´Dea, Curator, Science Museum i London samt amanuens Skans T. Nilsson.
'Amanuens Leo Bonsdorff vid sitt arbetsbord med diverse glasburkar framför sig. Bokhylla i bakgrunden. Ev. i rummet vänster om chefsrummet. :: :: Ingår i serie med fotonr. 2969-2974. :: :: Bilden med i Göteborgs Naturhistoriska Museums Årstryck 1938 s. 32 till minne av Leo Bonsdorff (1878-03-20-1937-08-13).'
'Från Biologiska Föreningens utfärd till bl.a. Ivö i nordöstra Skåne: :: :: Professor Leonard Axel Jägerskiöld (t.v.) och Amanuens Nordquist (t.h.) står och samtalar på Nymö mosse. Delar av ytterligare en person är synliga. Fjäderprydd hatt. Kikare. Hörapparat. :: :: Se fotonr. 4119:1-11 och 4120:1-10 från samma utfärd. Fotonr.'
Bengt Cnattingius i linköpingsfotografen Karl Johan Stenhardts ateljé 1931. Vid tiden dryga 30 år och sedan 1924 amanuens vid Östergötlands museum. Inom kort skulle hans karriär som konsthistoriker och museiman få verklig fart och hans sammantagna insatser för det östgötska kulturarvet kan svårligent överdrivas.
Vid isbåten Simpan på nedre botten. Fr.v. fröken och fru de Bruyn, dotter resp. maka till dr F.F. de Bruyn, Nederlands Spoorweg Museum i Utrecht, doktor H.O. Wagner, Übersee-Museum i Bremen, Mr C.J.Scott, Curator, City Museum i Coventry, Mr W. O´Dea, Curator, Science Museum i London samt amanuens Skans T. Nilsson.
Text på kortets baksida: "Prosten Gustaf Theodor Ljunggren. F. i Göteborg 1812, köpmansson. Till Lund 1830, der magister 1835. Prestvigd 1836. Collega consistoni Amanuens 1837. Lärare i Prins Oscar 1841. Apologist Rgtspastor 45 L. Vet vits 1846. Prost 1866. Riksdagsman, Prestmötes preses L N.O. Theol. doctor jubelmagister 1886. Gift 1848 m. Sofia Am. Tauson. D. 1860".
Personalfest i Postmuseum den 15/12 1956. I anslutning till Postmuseums 50-årsjubileum. Supé med dans i filmsalen å 1 tr. Från vänster intendent G. Stenerudh, fru Paija Smidt Postsparbankens Propagandaavdelning., amanuens Skans T. Nilsson, fröken Anna Stenfelt PFFS, fröken Birgitta Nyberg, Sigfrid Woxell, fru Elsa Sjöblom, M.E.A. Ljungkvist, överpostexpeditör Majken Cederberg-Olsson, fröken Elsa Olsson, Erik Werner, S.E.E. Garvert, överpostexpeditör Ingegerd Holmberg, fru Britt Burman samt Hjalmar Lundfors.
Porträtt av Hjalmar Abelin. Född i Linköping 1817 som son till auditören vid Kungliga livgrenadjärregementet och sedermera stadens borgmästare, Zacharias Abelin och makan Henrika Carolina Lodin. Genom livet skapade sig Hjalmar Abelin en synnerligen gedigen karriär inom medicin, inte minst barnsjukvård. Medicine licentiat i Uppsala 1846 för att året därpå utses till kirurgie magister vid Karolinska institutet i Stockholm. Efter en sjökommendering till Godahoppsudden blev han samma år amanuens vid kliniken vid Allmänna barnhuset i Stockholm. Där kom han att inneha tjänsten som överläkare under åren 18561882 och från 1858 tillika professor i pediatrik vid Karolinska institutet samt år 1866 väljas till ledamot av Vetenskapsakademien.
1927 önskade Frälsningsarmen uppföra en ny lokal i Norrköping. På den valda platsen i kvarteret Kapellhorvan fanns en äldre källare överbyggd med ett magasin i trä från senare tid. Detta föranledde Östergötlands museum att företa en antikvarisk undersökning. Amanuens Bengt Cnattingius beskriver källaren som uppförd av dels kluven dels obearbetad granit som murats samman och putsats, täckt av ett tunnvalv likaledes av granit. Rummets dimensioner var 4,25 x 6 meter med öst-västlig huvudriktning. Då källaren inte som tidigare bedömts ha medeltida ursprung, tillstyrktes att den fick rivas. Bilden visar källaringången vänd mot söder. Vy mot sydväst.
"Skelettdelar av säl från ishavslera i Västergötland. Funna den 28 nov. 1922 vid brunnsborrning, ungefär 1 mil söder om Lidköping, Norra Härene socken, Rotegårdstomt. Benen lågo på ett djup av omkring 12 meter under markens yta i blågrå lera av såpartad konsistens. Under skelettet bildade lerlagren ytterligare en nära 10 meter djup bädd, vilande på grus. (Borrhålets diameter var ung. 45 cm.) Skelettdelarna utgöres av högra lårbenet, främre delen av högra bäckenet med ledskål, två ländkotor, tre bröstkotor, övre delen av två bakre vänsterrevben samt några bitar av revben m.m. Enligt bestämning utförd av professor Henrik Munthe i Stockholm o amanuens E. Dahr i Lund, tillhöra dessa ben med all sannolikhet grönlandssäl, Phoca groenlandica. Lårbenets längd c:a 9 cm, anger att sälen varit mellan 1 1/4 och 1 1/2 meter lång. Preparatet visar även prov å den lera, som omgav benen och i vilken skalfragment av ishavsmusslan Yoldia arctica genom slamning anträffats. Djuret levde i det ishavssund, som vid istidens slut - sannolikt för omkring 10.000 år sedan - sträckte sig över det nuvarande mellansvenska låglandet och på vars botten den varviga leran, inbäddande rester av döda ishavsdjur, avsatte sig. De på Kinnekulle högst belägna strandmärkena (efter det forna ishavet) ligga nära 130 meter över den nutida havsytan eller 85 meter över Vänerns yta och c:a 60 meter över den trakt, där valfyndet gjordes".
1927 önskade Frälsningsarmen uppföra en ny lokal i Norrköping. På den valda platsen i kvarteret Kapellhorvan fanns en äldre källare överbyggd med ett magasin i trä från senare tid. Detta föranledde Östergötlands museum att företa en antikvarisk undersökning. Ammanuens Bengt Cnattingius beskriver källaren som uppförd av dels kluven dels oberarbetad granit som murats samman och putsats, täckt av ett tunnvalv likaledes av granit. Rummets dimmensioner var 4,25 x 6 m med öst-västlig huvudriktning. Då källaren inte som tidigare bedömts ha medeltida ursprung, tillstyrktes att den fick rivas. Bilden visar del av källaren mot väster.
1927 önskade Frälsningsarmen uppföra en ny lokal i Norrköping. På den valda platsen i kvarteret Kapellhorvan fanns en äldre källare överbyggd med ett magasin i trä från senare tid. Detta föranledde Östergötlands museum att företa en antikvarisk undersökning. Ammanuens Bengt Cnattingius beskriver källaren som uppförd av dels kluven dels oberarbetad granit som murats samman och putsats, täckt av ett tunnvalv likaledes av granit. Rummets dimmensioner var 4,25 x 6 m med öst-västlig huvudriktning. Då källaren inte som tidigare bedömts ha medeltida ursprung, tillstyrktes att den fick rivas. Bilden visar del av källare. Vy från sydost.
1927 önskade Frälsningsarmen uppföra en ny lokal i Norrköping. På den valda platsen i kvarteret Kapellhorvan fanns en äldre källare överbyggd med ett magasin i trä från senare tid. Detta föranledde Östergötlands museum att företa en antikvarisk undersökning. Ammanuens Bengt Cnattingius beskriver källaren som uppförd av dels kluven dels oberarbetad granit som murats samman och putsats, täckt av ett tunnvalv likaledes av granit. Rummets dimmensioner var 4,25 x 6 m med öst-västlig huvudriktning. Då källaren inte som tidigare bedömts ha medeltida ursprung, tillstyrktes att den fick rivas. Bilden visar del av källaren mot öster.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.