Ägare:/1954-68/:Rederij Advent. Huvudredare: Mme. Jantje de Vries-Drijhout. Hemort: Delfzijl.
Från 299 kr
2:a Advent Skansens julmarknad. Två pojkar säljer lyktor från en kärra.
Göta och Agard Larsson med sonen Rune
Julfest arrangerad av Hembygdsgillet på Långåker 1:3 första advent, okänt årtal. Kållered Lions luciakandidater (namnuppgifter saknas) presenteras.
domkyrka
Fikastund för personalen, Brattåshemmets personalrum 1970 - 80-tal. Namnuppgifter saknas. På bordet står kaffekoppar, ett askfat och en ljusstake (4:e advent?) där det fjärde ljuset brinner.
Kyrkan i Hjortsberga uppfördes åren 1838-1839 i nyklassicistisk stil som en gemensam gudstjänstlokal för dåvarande Kvenneberga församling och Hjortsberga församling. Kyrkan togs i bruk 1:a söndagen i Advent 1840. Invigningen förrättades dock först 1853 av biskop Christopher Isac Heurlin.
Kyrkan i Hjortsberga uppfördes åren 1838-1839 i nyklassicistisk stil, som en gemensam gudstjänstlokal för dåvarande Kvenneberga församling och Hjortsberga församling. Kyrkan togs i bruk 1:a söndagen i Advent 1840. Invigningen förrättades dock först 1853 av biskop Christopher Isac Heurlin.
Kyrkan i Hjortsberga uppfördes åren 1838-1839 i nyklassicistisk stil, som en gemensam gudstjänstlokal för dåvarande Kvenneberga församling och Hjortsberga församling. Kyrkan togs i bruk 1:a söndagen i advent 1840. Invigningen förrättades dock först 1853 av biskop Christopher Isac Heurlin.
Hjortsberga kyrka uppfördes åren 1838-1839 i nyklassicistisk stil som en gemensam gudstjänstlokal för dåvarande Kvenneberga församling och Hjortsberga församling. Kyrkan togs i bruk 1:a söndagen i advent 1840. Invigningen förrättades dock först 1853 av biskop Christopher Isac Heurlin.
Varje år vid 1:a advent byggde kyrkoherde Johannes Hof upp en krubba i prästgården. Sedan förflyttade han figurerna varje dag så att de vid julafton fanns vid jesusbarnet, de tre heliga kungarna kom fram på trettondagsafton osv. Traktens barn och grannar brukade få komma och titta på bordet och dricka kaffe.
Masse har fotograferat denna Botelspart från beteshagen mellan de båda parterna väster om landsvägen. Denna part låg tidigare på andra sidan vägen ihopbyggd med grannparten där. Vid en eldsvåda i advent 1865 brann dessa båda parters uthus upp. Troligen flyttades denna gårdspart till västra sidan av vägen efter branden. Bakom spjälstaketet syns en stor manbyggnad i parstugeform, möjligen byggd strax efter 1865, vilket stämmer väl med stil och storlek. Huset innehöll troligen en vardagsstuga till vänster, kök i mitten och en stor sal t h. Dubbla fönster uppe på gaveln tyder på en inredd gavelkammare. T h syns gaveln till en något yngre brygghusflygel. I bakgrunden skymtar ladugårdens halmtak.
Enligt fotografens noteringar: "Hede Kyrka". Hede kyrka är byggd av trä och i korsform. Den invigdes första söndagen i advent 1887. Föregående kyrka uppfördes 1727. I gamla handlingar omnämnes en kyrka redan år 1391. Från gammal tid rymmer Hede kyrka en dopfunt av täljsten från 1100-talet. Det finns en madonnabild av ek från 1300-talet, altartavla med bild av Jesus på korset, målad av mästaren Jonas Ahlstedt från Uddevalla år 1775. Altaret och den vackra predikstolen från den gamla kyrkan plockades fram efter att i 45 år ha legat undanstuckna i en skräpbod och sattes in på nytt. Bland de gåvor som skänkts till kyrkan kan nämnas en mässingsljuskrona skänkt av lärarinnan Johanna Svensson.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.