I Styra har begravningsplatsen legat öde sedan församlingens kyrka revs sommaren 1861. Upprinnelsen var att den tidigare annexförsamling till Varv sammanslogs med densamma till en kyrkosocken med gemensam kyrka och kyrkobok. Kyrkoruinen i Styra övertäcktes med jord men gravvårdarna fick stå kvar. Här en vy från väster 1929.
Från 299 kr
Dåvarande Ågatan 43 i Linköping, Ekmanska gården kallad. Bakom namnet står plåtslagaren August Leonard Ekman som från 1892 drev sitt plåtslageri från gården. I gatuhuset drev han en bosättningsaffär vars inriktning ännu bestod vid fototillfället 1958. Rörelsens, och hela husets, öde på platsen var dock beseglat vid tiden. Byggnaden räddades lyckligtvis för ny placering i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Från att läkaren Urban Hjärne år 1677 upptäckte hälsobringande vatten i Medevi har platsen inte varit sig lik. I och för sig ganska oförändrad sedan brunnsrörelsens glansperiod under 17- och 1800-talen, men utan Hjärnes fynd och lansering hade området rimligtvis varit tämligen öde. Här huvudstråket genom anläggningen kantat av byggnader. Närmast till höger Apoteksbyggningen följd av Brunnskyrkan.
Byggnad till Ryds gård som i dubbel bemärkelse fått skatta för utvecklingens gång. Gårdens isdös som före elektrifieringen var den enda möjligheten att bevara is in i varmare årstid. Ett annat öde som drabbat byggnaden är rivningens, sedan gårdens mark bebyggts med ett av Linköpings miljonprogramsområden. Foto 1963.
Det forna stallet till Linköpings gamla komministergård står i delar kvar i skrivande stund. Dess öde torde diskuterats när Östgötagatan drogs genom området och ersatte Kattbrunnsgatan med en något mer ostlig riktning. Resultat blev att behålla stallet men en nödtvungen halvering av byggnaden måste till och den nya gaveln fick byggas snedställd mot den nya gatan. Vy från nordost 1929.
Storgatan 7 i Linköping låg tills det revs vid gatans östra ände nära Hamngatan. Fotoåret 1956 var husets öde beseglat och det revs kort därpå. Rivningstomten kom att ge plats för det affärs- och bostadshus som ännu består och som initialt inrymde varuhuset EPA.
Avbildning av statyn "Strategien" från Ny Illustrerad Tidning den 19/7 1873. Illustratör okänd. Statyn är en av fyra allegoriska figurer utförda av skulptören Carl August Söderman för Stockholm Centralstation. Statyerna togs ned då fasaden renoverades 1951. De hamnande då på Järnvägsmuseum, men gallrades då museet flyttade till Gävle 1970. Deras vidare öde är okänt.
Avbildning av statyn "Industrien" från Ny Illustrerad Tidning den 19/7 1873. Illustratör okänd. Statyn är en av fyra allegoriska figurer utförda av skulptören Carl August Söderman för Stockholm Centralstation. Statyerna togs ned då fasaden renoverades 1951. De hamnande då på Järnvägsmuseum, men gallrades då museet flyttade till Gävle 1970. Deras vidare öde är okänt.
Avbildning av statyn "Handeln" från Ny Illustrerad Tidning den 19/7 1873. Illustratör okänd. Statyn är en av fyra allegoriska figurer utförda av skulptören Carl August Söderman för Stockholm Centralstation. Statyerna togs ned då fasaden renoverades 1951. De hamnande då på Järnvägsmuseum, men gallrades då museet flyttade till Gävle 1970. Deras vidare öde är okänt.
Avbildning av statyn "Åkerbruket" från Ny Illustrerad Tidning den 19/7 1873. Illustratör okänd. Statyn är en av fyra allegoriska figurer utförda av skulptören Carl August Söderman för Stockholm Centralstation. Statyerna togs ned då fasaden renoverades 1950-51. De hamnande då på Järnvägsmuseum, men gallrades då museet flyttade till Gävle 1970. Deras vidare öde är okänt.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Italien, 1932. Motiv av Ångare och segelfartyg Symbol för makten på havet (inskription): "vårt öde har altid varit och kommer att vara på havet." -10-årsminne av Fascist-regimen och marschen mot Rom- 1922-1932.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Frankrike, 1941. Motiv av Franska segelskepp mitten av 1700-talet Greve Jean-Françoise de La Perouse 1741-1788. Fransk navigatör. Blev 1782 av Louis XVI utskickat på forskningsresa i Stillehavsområdet. Expeditionen förliste nära Australien och dens öde var ett mysterium tills man 1827 fann spillror av den på en Stillehavsö. 200-årsminne av hans födelse: 1747-1941.
2002-02-04,AS. Carl de c. Född 1834. Död 1878. Kom till Sverige som politisk flykting från Serbien. de Shárengrads öde har utförligt beskrivits i Bertil Widerbergs bok "Kameran minns" (1964, Sydsvenska Dagbladets årsbok) De bilder han tog runt 1870 utgör en ovärdelig bildskatt av Malmö vid denna tiden. Uppgift hämtad i DEN SVENSKA FOTOGRAFINS HISTORIA 1840-1940, sid. 57. ISBN 91-34-50314-5.
Nils Norberg, flyttade till Norrsbybodarna våren 1944, varvid Sandviken blev helt öde. Norbergs voro nämligen de sista, som bodde där. År 1940 vid mitt besök voro de de enda där.; ; Kommentar från Marianne Wallanger 2008:; ; Flickan i bakgrunden är min mormor Margit Sundin, född Norberg.
Från hösten 1974 prövade den så kallade Columbiautredningen fastigheten Columbias framtida öde. Kommittén hade att bestämma huruvida huskroppen behövde flyttas ett stycke från Storgatan, och hur den skulle rustas för framtida bruk. Huset blev kvar i sitt ursprungliga läge och även bestämdes att förorda inrymmandet av ett apoteks- och emigrantmuseum i husets övervåning. I markplanet ville beredningen se att nuvarande konditorirörelsen bestod.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.