Bostadshuset invid Djurgårdsgatan 41 i Linköping är ett typiskt exempel på de undermåliga bostadshus som i hast uppfördes utanför stadsreglerat område från det sena 1800-talet. I Linköping växte den typen av förstäder fram i exempelvis stadsdelarna Gottfridsberg och Stolplyckan. Djurgårdsgatan 41 ingick i den sistnämnda stadsdelen som vid tiden för bilden börjat saneras för att vidare helt omdanas.
Från 299 kr
Amanda Hultgren i Bäckstugan, torp till Fundshult i Svinhult. Född i socknen 1870 hade hon drygt 20 år gift sig med torparen Karl August Hultgren. Nu var hon änka sedan 1928.
Likt en solitär från 1800-talet har fastigheten Elsa Brändströms gata 8 hittills fått stå kvar trots omfattande exploatering i området. Uppförd under 1870-talet.
Parti av Bergslagsgatan i kvarteret Beckershov, Norrköping.
Vy från Kungsbergets höjder mot Linköpings centrala delar. I förgrunden de vid tiden nyligen uppförda så kallade smalhusen i kvarteren Kometen och Kalfaktorn.
Nära Trädgårdstorget en bit ned utmed den ännu ack så trånga Nygatan, låg detta i omgångar utbyggda bostadshus. Den stadsgård det tillhörde hade sin huvudbyggnad belägen i hörnet mot Sankt Larsgatan och övriga bostadshus låg utmed gatan i sydlig riktning. Vy från västsydväst 1929.
Parti av Linköping i en tid då fotografer ännu väckte uppståndelse. Bortom barnaskaran hade vid tiden ett nytt kvarter hastigt tillkommit i stadens södra utkant. Som S:t Kors kvarter 90-93 var det bokfört, efterhand namngavs det Ekoxen med hus utmed Klostergatan, Linnégatan och mot Trädgårdsföreningen bakom bebyggelsen.
Fastigheten Platensgatan 5 i Linköping på platsen till dagens roströda hus (5 B) i fem bostadsvåningar över affärsplanet. Här en vy från gården 1971.
Säteribyggnaden till Korssäter är troligtvis uppförd 1652 och har blivit bevarad i så gott som ursprungligt skick. Byggherre var överste Salomon von der Osten som nämnda år utverkat säteriprivilegier och omnämns uppfört en ny byggnad på platsen. Av gårdens vidare ägare kan nämnas medlemmar ur släkterna Gyllencreutz, De Geer, Braad och Fries.
Dokumentation av det egna hemmet vid Repslagaregatan genom överste Lars Fredrik Lovéns kamera. Läsande i solskenet skymtar vi hustrun Lovisa von Rosen. Foto 1893 eller 1894.
Skolgatan 15 i Linköping. Ett av mångtaliga exempel på hus som fått skatta för ambitionen att förtäta och modernisera stadsdelen Gottfridsberg.
Skänninge gamla komministergård 1964. Byggnaden hade tills den revs adressen Vadstenagatan 8 och låg intill Skenabrons östra brofäste.
Nygatan 52 i Linköping kort före byggnadens transport till friluftsmuseet Gamla Linköping. På sin nya placering kom fastigheten upplysningsvis att benämnas Sundströmska gården efter en tidigare ägare.
En svunnen miljö dokumenterad kort före rivning. Gårdshuset till Storgatan 7 i Linköping 1956, där barnen ännu lekte fritt och tryggt. Båsen under det korrigerade taket tolkas tjänat som omlastningsplats för några i staden verksamma speditörer. De tycks dock kommit ur bruk och anekterats av gårdens barn.
Gårdsinteriör från von Lingens gård vid Storgatan 58 i Linköping. Gården har fått sitt namn efter Herman von Lingen, som från 1784 var ägare. Tiden för bilden är 1938 och den åldriga manbyggnaden har nått ett bedagat tillstånd. 20 år efter fototillfället nedmonterades huvudbyggnaden för att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Mangårdsbyggnaden till Fröåsa Mellangård söder om Kisa. Gården fungerade som skjutsstation till järnvägens tillkomst förbi orten 1902. Dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning. Inför detsamma tillvaratog museet tre st dörrar, sju st fönsterbågar och målat brädtak som daterats till omkring år 1700.
Kvarteret Bokbindarens sammanhållna träkåksbebyggelse var bland de sista miljöer av typen som revs i Linköping. Ett nytt polishus skulle uppföras men så mycket mer blev inte av platsen. I decennier en grusparkering och i senare tid ett torg som saknar lockelse. Ett bankhus har i senare tid uppförts i kvarterets östra del men dessa besöks som bekant alltmer sällan. En del av längan räddades dock för ny placering i friluftsmuseet Gamla Linköping. Närmast dåvarande Ågatan 7.
Äldre bostadshus tillhörigt Nygatan 9 i Linköping. Huvudbyggnaden skymtar till vänster. Huset på bilden uppfördes uppenbarligen i en tid med annan gatunivå och låg i hörnet av Snickaregatan. Vy från sydost.
Det kunde ännu under 1920-talet vara en smula högtidligt att bli fotograferad, även om man som i detta fall hade en fotointresserad bror bakom kameran. En uppklädd Valentin Roos i barndomshemmet Pålsholm i utkanten av dagens Ljungsbro. Lägg märke till det relativa välstånd som ett arbetarhem ändå kunde uppvisa vid tiden.
Herrborum i Sankt Anna bär på en komplicerad byggnadshistoria. År 1638 lät riksmarskalken Axel Banér uppföra en lång bostadslänga i en våning, vilket motsvarar ytan av dagens bägge huskroppar. Längan separerades på 1770-talet när dåvarande ägare, riksrådet Göran Gyllenstierna, lät riva bort 1600-talshusets mittparti. Genomgripande ombyggnad skedde vidare under 1840-talet vilket gav fasaderna sin nuvarande karaktär i senempire. I början av 1890-talet sammanbyggdes husen med en låg mellanbyggnad som kvarhåller intrycket av två separata hus.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.