Kv. Plåtslagaren, Rödestensgatan 8. Damen på bilden är fru Elisabeth Johansson, maka till plåtslagare August Johansson och mor till fru Helga Sahlqvist, maka till tågmästare Gustav Sahlqvist, Jakobsbergsgatan 24, Falköping. Så kallade Luxlampor var moderna vid sekelskiftet. I dessa var en behållare med fotogen, vilken pumpades till starkt tryck och blev gas, som i sin tur brann. Lampan omgavs av en hängande lampkupa. Luxlampor användes för bland annat upplysning i Mössebergsparken. Vid övergången till elektrisk belysning togs dessa lampor bort, varvid plåtslagarna fick ta hand om dem.
Från 299 kr
Panorama över Falköping och Mösseberg (färglagt foto). Mellan Apoteket (S:t Olofsgat. 7) och Jungmarkerska huset är det endast planteringar. Här byggde Skaraborgsbanken 1911-13 sitt storslagna bankhus. Byggnadsarbetena tog 1 1/2 år och banken inflyttade i okt. 1913. Byggnaden var, som syns på nedre bilden, större än de flesta husen i staden. Mången ansåg också, att den var för "vräkig". Den byggdes synnerligen stabilt. Exempel härpå är att de då införda luftfunktionerna fungerar ännu (1973). Först 1967 flyttade banken därifrån och då till S:t Olofsgat. 1. Därefter följde inre ombyggn., innan Apoteket flyttade från 7 till 9.
Mössebergs Folkets park. År 1908 startade Verdandi gamla folkparken vid Mösseberg. Fr.o.m. 1911 övergick Folkets Park till eget företag. På möte med Folkets husförening beslöts den 25 april 1928 om sammanslagning av de båda föreningarna. Men redan 23 augusti följande år enades man om parkens förflyttning och 7 december samma år undertecknades köpkontrakt med Bernhard Gustafsson om förvärv av området å "Mossen" nära Ällagatan eller nuvarande stadsäga 509. Där startade nya Folkets Park i augusti 1930 och därmed var Mössebergs Folkets park saga all. Denna park låg å Öster Nolgården stadsäga 890, vanligen kallad Nolgårdens äng. Var belägen nedanför bergsluttningen ovanför en lägre årsträckning. Dansbanan i norra hörnet och serveringen i sydvästra delen.
Skolläraren G.W. Lundin med skolklass. Karl Plith står som nr två från vänster i näst översta raden. Även några andra ynglingar är kända. Femte i översta raden är Johan Flod. Fjärde i samma rad Erik Jonsson, son till en handlande Alfred Jonsson, kallad "Lump-Jonsson". Nummer två i nedersta raden är August Sahlqvist (blivande järnvägsman och trädgårdsmästare på Mösseberg?). Nr. fyra är Karl Ljungblom. En broder till denne var Magnus Ljungblom, blivande läroverksadjunkt som skrivit åtskilligt om Falköping från sin barndom. Skolan var gamla folkskolan på tomten där Vårdcentralen nu är belägen.
Grottstugan på Kinnekulle. Bebodd av tjuvskytten Lasse med fru och barn. Med länsmans hjälp blev Lasse tre gånger driven ur socknen - men kom alltid tillbaka. Vistades så i sju år inom kommunen utan att bönderna kunde utfundera var han höll hus om natten. Till sist blev hans vistelseort upptäckt på själva länsmansbostället, där han i en otillgänglig grotta i berget uppförde sin bostad. Då länsmannen fick spörja detta sade han till bönderna: "Har Lasse sökt skydd hos mig, får han också stanna till dödagar." Lasse var så skicklig skytt och kände skogarna så väl att, vad vilt som än önskades till en bestämd dag, kunde han leverera redan tidigt på morgonen.
Jonstorp "Killingsö", ägare Evald Lundgren. Rest av jordkula, där Johannes Larsson och hans hustru Lotta bodde före 1920. De kallades "Jonte och Lotta". De var troligen födda omkring 1850. Johannes var i yngre dar rallare i Norrland. Båda två dog 1929 och begravdes på samma gång. Han kom på slutet till Askebäcken i Grolanda och hon till Storegården, där de dog. Möjligen är Johannes född i jordkulan. De hade 2 kor, 1 oxe, 1 får, 1 gris och hönor. De hade tre barn som dog före dem, troligen i tuberkulos, mellan åren 1910-15. Stället har tidigare varit kringflutet av vatten. Mossen utdikades omkring 1880. Vägen gick åt Brismene.
Ateljéporträtt av arkitekt Frans Jacob Heilborn, Varbergs förste stadsarkitekt. Han anställdes 1864 och fick i uppdrag att rita ett nytt rådhus, eftersom det gamla hade förstörts i stadsbranden 1863. Innan han avskedades 1865 (rådhuset var klart samma år) hade han hunnit rita ett dussintal byggnader i Varberg, varav några ännu finns kvar vid Östra Vallgatan, Kungsgatan och Östra Långgatan. Han ritade även Halmstads rådhus 1863 och gamla läroverk 1869 (båda rivna). Heilborn var från Stockholm, där han utbildades vid Konstakademien 1849–1854. 1857 kom han till Göteborg och arbetade med stadsarkitekt Hans Jakob Strömberg. Några byggnader Heilborn gjorde ritningar till efter tiden i Varberg är bl a Exercishuset, Tull- och packhuset samt Lorensbergs restaurant.
Barnträdgårdar i Linköping. I september år 1957 öppnade Åbylunds barnträdgård. Ansvarig var Linköpings allmänna barnträdgårdar. Ursprungligen var de föreningsdrivna, men det ändrades den 1 januari 1948. Barnträdgårdarna bytte senare namn till daghem och lekskola. Efter barnstugeutredningen (1968) bytte daghemmen namn till det nuvarande namnet, förskola. Barn. Lekis. Barnverksamhet. Pedagogik. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Under middagsrasten den 16 maj år 1952 höll Svenska frälsningsarmén en sångstund på Wahlbecks fabriker i Linköping. Många människor flyttade från landsbygden och var ovana vid fabriks- och stadsmiljön. Detta ledde till att personalvård blev viktigare efter andra världskriget. Wahlbecks tillhör de företag som under femtiotalet arbetade för arbetsmiljön. Den mest omtalade åtgärden var att man anlade en pool framför kontoret. .. 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Tävling om att hitta på rätt namn på två MC kossor. Tävligen var den del av den så kallade "Goda Matens vecka" hösten 1959. Bland de 1546 svarande vann Marianne Thusesson, 15 år rätt. MC i Stockholm hade bestämt att kossorna skulle heta Klara och Viola. Priset på tävlingen var 75 liter mjölk i halvliters tetra. Som tur är kunde Marianne dela upp priset i småposter! MC kossan. Ko. Mjölkcentralen. Arla. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Statens Järnvägar, SJ Turistbuss med förare och värdinna, här utanför Malmö centralstation. Bussen på bilden tillverkningsnummer 2284. Den ingick i en serie bussar av typ Scania-Vabis B 63 special från 1954 med Hägglundskaross från Örnsköldsvik, omfattade serien 2279-2288. Dessa var utrustade med lyxinredning, toalett, kylskåp och bussvärdinna. Vid varje sittplats fanns en knapp som resenären kunde trycka på, varvid det då hos bussvärdinnan i bakre delen av delen i bussen, en liten plåtbrickaföll ner med sittplatsnummer så vederbörande direkt kunde uppsöka rätt plats. Dessa bussar var avsedda enbart för utlandstrafik eftersom in/utgång fanns på bussens bakgavel. Buss 2285 av exakt samma typ finns bevarad hos Helsingborgstrafikens museiförening. PÖ
Ångaren Dellen utanför Näsvikens station. Ångaren Dellen byggdes år 1861 vid LINDBERGS MV & VARV AB i Stockholm. Beställare var Hudiksvall Steam Sawing Mill Company Limited of London, på svenska Hudiksvalls Ångaktiebolag, kallat för Engelska bolaget. Båtens mått var 18,20 x 3,53 x 1,93 meter. Ångmaskinen hade 20 ind hkr motorstyrka. 1868 blev ångaren Dellen överförd till det nybildade Hudiksvalls Trävaruaktiebolag sedan Engelska Bolaget avvecklat sin verksamhet. Efter att Näsvikens station tagits i bruk i november 1874, tog kommunikationsbolaget återigen över ångaren Dellen som då fick namnet Bjuråker.
Fotot taget på Sandvikens hotell. Ernst Arvid Larsson, Lasse, född 1900-08-31 i Vrenninge eller Fläckebo i Västmanland, han avled 1980-07-09. Fadern var nattvakt på GDJ, Gävle - Dala Järnväg och ansåg att enda möjligheten för den 14-årige sonen Ernst Arvid att komma in vid järnvägen var att börja som tidningspojke. Här syns han i uniform och Pressbyrås väskan med troligen Dagens Nyheter i handen, Han hade mössa med nr 556 och snökängor på sig. Man lär ha sagt till pojke- kom in ska Du bli bjuden på något sedan togs kortet på verandan.
Handskrivet brev från givaren: "Detta kort är från bygget av Lommelands kyrka, hon var färdig sensommaren 1932. Byggmästaren är d...? med den stora hjusa hatten som bakre raden andra till vänster. De två som sitter framme är de enda som lever kvar nu. Hälsningar Gördis Johansson 3132 Röd Lommeland 45 200 Strömstad". Utöver ovanstående brev fanns en beskrivning som visar namn och i vilken ordning var och en kan ses på bilden. Bakre raden fr.v: Hans Karsson, murarmästare D Walenius, Karl Nilsson, Hilding Johansson och Einar Walenius. Främre raden fr.v: Oskar Johansson, Uno Kaspesson och Arvid Andersson.
Gruppfoto på kaserngården, 1925-26 IV. Fördelningens signalkompani I mitten kompanichefen, kapten Per-Erik Malmström. T.v. om honom sitter adjutanten, sergeant Edvin Ilou, följd av okänd och därefter blivande posttjänstemannen Pettersson. T.h. om kapten Malmström sitter hans två avdelningschefer, sergeanterna Gustaf Falk i uniform m/ä, och Gustaf Holmberg (död 1983). Därefter ?, Sten Sund och Wickerman. Längst t.v. står "KK" Karlsson, senare polis i Strängnäs. PS: Per-Erik Malmström var också utbildad lantmätare och ritade hela vägnätet inom regementets område. Han var far till syster Elisabeth på regementets sjukhus.
Kopia av von Drais sparkvagn, löpmaskin, 1700-talet. Tillverkad av trä med trähjul som är skodda med järnband, framhjulet är fast monterat i ramen. En planka förbinder främre och bakre hjulen som är monterade i "gafflar" a trä. Styret av trä är fast monterat, går inte att vrida, styra med. Löpmaskinen kunde inte användas som transportmedel p.g.a. tidens dåliga vägar och gator, utan man körde i parker och salonger. Det var en rikemans "leksak". Även kallad "Hobby horse", då cykeln ofta var utformad som en häst med kropp och huvud, hade cykeln ögon kunde den se, trodde man, och på så sätt blev den säkrare.
"Hemtransport av tömda lådor". "Dagligt liv i Sverige 1930" Dagens Nyheter utlyste en fototävling den 15 juni 1930 för amatörfotografer. Temat var att "i logiskt sammanhängande fotografier ge glimtar av originella eller vardagliga former av svenska folkets liv, i helg och söcken." Förebild för tävlingsbidragen var den kända bildsidan "Fotografen berättar" i Dagens Nyheters söndagsbilaga. Antalet fotografier i varje serie skulle vara minst 10, högst 12. Som prisnämnd fungerade två av tidningens medarbetare samt docent John Herzberg på KTH, tillika känd fotograf. Läkaren och hängivne amatörfotografen E D Schött i Stockholm gick ut på Hötorget en vacker augustidag.
Blommor från handelsträdgården väntar på inköpare. "Dagligt liv i Sverige 1930" Dagens Nyheter utlyste en fototävling den 15 juni 1930 för amatörfotografer. Temat var att "i logiskt sammanhängande fotografier ge glimtar av originella eller vardagliga former av svenska folkets liv, i helg och söcken." Förebild för tävlingsbidragen var den kända bildsidan "Fotografen berättar" i Dagens Nyheters söndagsbilaga. Antalet fotografier i varje serie skulle vara minst 10, högst 12. Som prisnämnd fungerade två av tidningens medarbetare samt docent John Herzberg på KTH, tillika känd fotograf. Läkaren och hängivne amatörfotografen E D Schött i Stockholm gick ut på Hötorget en vacker augustidag.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.