Vy längs Sankt Korsgatan i Linköping. Tiden är år 1900 och bebyggelsen speglar väl den enkelhet som länge var dominerande runt stadens omedelbara centrum. Närmast till vänster ses Gelbgjutaregården och till höger Bryggaregården, som oaktat sitt namn inrymt skiftande verksamheter över åren. Upplysningsvis är båda husen flyttade till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Från 299 kr
Dokumentation av Hunnebergsgatan 23 i Linköping 1929. Bilden visar ett av gårdshusen. Vy från sydväst.
Begynnande höst 1921 och jordbruksårets fart har saktat in på hemmanet Gunnarsbo. Den präktiga höstacken invid ladugården skvallrar om ett gott odlingsår. Det kunde behövas, genom en uppteckning från gården får vi veta att hemmanet bar så kallat mjölkarrende mot godset Bjärka Säby på inte mindre än 6 000 liter mjölk om året. Vid tiden för bilden brukades gården av Didrik Emil Karlsson och dennes maka Hilma Sofia Nilsson.
Gårdsinteriör från Stenhusgården i Linköping. Till vänster en skymt av krogen Amerika
Vy av Fredriksnäs herrgård. Rimligtvis är det förvaltaren Nils Nilsson med familj vi ser i trädgården.
Miljön vid Färgaregatans ände mot Östra Strandpromenaden i Linköping. Foto 1967 kort före de uttjänta husen revs för att ge plats för ny villa- och radhusbebyggelse.
Den ålderdomliga ryggåsstugan Päronlösa utefter Kvillingevägen bär ett avslöjande namn. Söker vi stugans källor finner man en väntad koppling till potatis (jordpäron), eller i detta fall avsaknad. Stugan dyker upp omkring 1850 som Päralösa och dess svårodlade läge i bergsslänten förklarar varför. Ett annat parallellt argument till namnet var troligen dess låga status som boställe för egendomslösa som daglönare, arbetskarlar, inhyses och liknande. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1949. , Kvillinge sn. Ryggåsstuga med innertak.
Interiör från Valla gård omkring förra sekelskiftet. Vid tiden ägdes och beboddes gården av Linköpings stora välgörare inom främst kulturen, kapten Henric Westman. Sedermera kom han att skänka godset till Linköpings stad som av gåvan skapat Valla fritidsområde och plats för Valla folkhögskola.
"Klostret" på Rhyzeliusgårdens tomt i Linköping. Den medeltida byggnaden som oegentligt fått sin folkliga benämning har troligen varit ett bostadshus, möjligen prästgård. Byggnadens äldre öden är annars höljda i dunkel. Klart är att huset år 1737 genomgick en reparation under ledning av domprosten Andreas Rhyzelius och fick därefter tjäna som magasin. Det restaurerades senast år 1964.
Där Tränggatan möter Djurgårdsgatan i Linköping. Till höger om Djurgårdsgatan 31 i blickfånget anas gatans möte med Lasarettsgatan. Året är 1968.
Gårdshus vid Kungsgatan 17 i Linköping. Reveterat trähus i en våning med farstukvist med lövsågeri åt öster. Vindsvåning med två fönster bred frontespis. Huset ägdes 1878 av skolläraren i Sjögestad, August Palmgren. En ritning till ombyggnad detta år är signerad byggmästarna August Påhlman och Oskar Göransson. Här är byggnaden dokumenterad av Östergötlands museum kort före rivning.
Äldre bostadshus med bod på ägorna till Herrberga Klockaregård. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1952.
Vy mot Allardska gården eller som oftast kallad Portlösa i Linköping. Tiden är omkring 1890. Gårdens första benämningen har sin grund i affärsmannen Edvard Gustafsson, som genom sitt äktenskap med modehandlerskan Hilda Aurora Allard antog hennes efternamn. Makarna blev ägare till fastigheten år 1900. Benämningen Portlösa har huset fått efter den ursprungliga avsaknaden av entréer mot Hospitalstorget. Gården ägdes tidigare av stadens då mest ansedda och anlitade byggmästare, Jonas Jonsson. Denne lät 1857 uppföra huset och gav den ett tydligt prov på den så kallade Jonsson-empiren.
Repslagaregatan 15 i Linköping. Reveterat trähus i två våningar. Gulputsad fasad med pilastrar och friser i återhållsam nyrenässans. Frontespis och takkupor med rundbågiga fönster. Huset uppfördes omkring år 1880 av byggmästare Oscar Nylander. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
År 1901 och bankdirektör Bernhard Söderbaums villa utmed Sankt Larsgatan stod precis inflyttningsklar. I bakgrunden Linnéskolan där unionsflaggan skulle vaja ännu en tid.
Vy mot Villaberg på Hejdegårdssidan av Tannefors sluss. Bland individerna ser vi sannolikt hemmansägaren Jonas Jonzon i egen person och som en smula karskt placerat sig på timmertraven. Den sittande kvinnan närmast Jonzon torde vara hans hustru Matilda, följd av dotter Karin iförd folkdräkt. Männen till vänster respektive höger i bilden var enligt uppgift bröder vid namn Mårtensson. Bilden är odaterad men Jonas Jonzons dödsdag per den 12 juni 1904 sätter ett sista datum.
Gårdsinteriör från Hunnebergsgatan 5 i Linköping. Bilden visar del av gårdshuset. Året är 1929. Vy från sydväst.
Vid Trädgårdstorgets nordöstra del låg fram till slutet av 1930-talet den så kallade Mörnerska gården, efter den från 1902 nye ägaren även kallad Wentzellska. Bilden är emellertid tagen från Sankt Larsgatan och visar husets gårdssida. I samband med rivningen flyttades upplysningsvis den bastanta trappan till Svenneby herrgård.
Gårdsinteriör från Storgatan 68 i Linköping. Vy mot söder och Sankt Korsgatan som skymtar genom bodens valv. Tiden är omkring förra sekelskiftet.
Carl Bror Munck vid skrivbordet i bostaden i hörnet av Kungsgatan och Platensgatan i Linköping. Från 1893 chef över II arméfördelningen i Linköping. Foto omkring 1895.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.