Ett vintrigt och grått stycke Linköping omkring sekelskiftet 1900. Även om närmast ingen av bildens återgivna bebyggelse kvarstår kan man relativt lätt orientera sig med hjälp av Stångebro i fonden. Utmed Stångåns västra sida var ännu inte Strandgatan utlagd och tomterna sträckte sig ända till strandkanten. Närmast i bilden del av Asklundska gården och längre bort stadens arbets- och fattighus. Båthuset vid åns östra sidan tillhörde roddklubben. I fonden bortom Stångebro skymtar Stångebro-tvätten och stadens klapphus. Längre bort Linköpings tullhus och bostadshuset till Stångs kvarn.
Från 299 kr
Lagerströmska gården i Linköping hade vid tiden för bilden ännu inte namngivits efter handlare Johan Albert Lagerström, då denne förvärvade fastigheten först år 1910. Oavsett förknippar dagens linköpingsbor byggnaden främst med överste Carl Mörner, som redan år 1745 köpte gården och sannolikt kort därefter lät uppföra det ännu kvarstående huset. När fotografen Didrik von Essen ställde upp sin kamera inrymde gatuplanet J C Krouthéns utställningslokal för järnsängar, Malmströms Klädes- och Hvitvaruaffär och Emy Kjelléns modehandel. Annonseringen om musei-lotteri förklaras av att mellanvåningen disponerades av Anton Ridderstad, grundare av Östergötlands museum. I vindsvåningen drev Tekla Engström sin fotografiska verksamhet. Själva ateljén med takfönster hade hon mot gårdssidan, som brukligt i norrläge.
År 1897 fick riksbanken monopol på sedelutgivning i Sverige. Detta skapade ett behov av bankkontor på olika platser runt om i landet. År 1901 beslöt riksdagen att ett dylikt skulle uppföras i Linköping. Arkitektuppdraget gick till den från Stockholm verksamme Fredrik Olaus Lindström. Hans skapelse stod klar för bruk hösten 1903.
Vy över Stora torget i Linköping med pågående torghandel. Året är 1965 och ännu kan man behändigt parkera sin bil på torget.
Linköping där Nygatan och Tanneforsgatan angör Trädgårdstorget. Det låga basarliknande affärshuset hade uppförts vid mitten av 1920-talet efter att delar av kvarteret sanerats från äldre hus. Nu, 1974, planerades det för en andra rivningsvåg i området.
Norra området av stadsdelen Vasastaden i Linköping fick från 1900-talets mitt uteslutande bebyggelse av industriell eller affärsmässig prägel. Den hårt trafikerade Industrigatan gjorde bostadsbebyggelse mindre lämplig. Gatan tjänade därutom som del av Europaväg 4 från 1950-talets mitt till 1977. Bilden visar miljön vid den parallella Slöjdgatan.
Motala mellan broarna. Tågen har rullat genom staden sedan sträckan Mjölby-Hallsberg invigdes 1873. Strömbron i bakgrunden uppfördes i sten närmare hundra år dessförinnan. Brevkort från omkring förra sekelskiftet.
Fönstren putsas på längan till Tornbergska gården i Linköping. Här önskade man få in solljuset men på andra ställen ville man hålla det ute. Till höger har man kalkat rutorna för att inte besväras av den lågt stående solen i väst. Husraden låg tills den revs utmed Sankt Larsgatan. Fastighetens gatuhus låg i hörnet av Storgatan.
Parti av Linköping. Vy mot kvarteret Däckeln sett från korsningen av Nygatan och Tanneforsgatan. Bilden visar den påbörjade rivningen av kvarterets trähusbebyggelse.
Infarten till Gränna vid f d Söder tull. Stensättning av västra trottoaren, en rad med borgmästarsten. Närmast i bild till vänster Brahegatan 3. Till höger Brahegatan 2-4.
Utsikt över Gränna från Grännaberget med kyrkan i centrum. En minnessten till höger uppsatt av Grenna Hembygdsförening 1952 till minne av stadens grundande 1652.
Vy över Gränna från Grännaberget norrut. Närmast i Lyckebo 1, strax söder om Södert tull.
Brahegatan mot söder. Närmast i bild till vänster syns bland annat före detta Gränna pedagogi. Kullersten på gatan och trottoaren till höger har dubbla rader av borgmästarsten.
Utsikt från Grännaberget mot södra delen av Gränna. Gränna kyrka till höger.
Vy från kyrktornet norrut i Gränna. Målning av kv Välviljan 6 pågår, en stege står rest mot väggen. I nuvarande Braheparken syns fastigheten s k Kappen. Trasig bild.
Fastigheter utmed Brahegatan i Gränna. Skyltar för bland annat "Conditori A. Persson" och "G. Mattsson Charkuteriaffär". Till vänster om charkuteriaffären finns också Sparbanken, inflyttad 1923. På torgets västra sidor står två cyklar i ett cykelställ.
Sofia kyrka. Gatan i förgrunden har kullersten och till vänster löper en dubbel rad med borgmästarsten
Braheparken i Gränna med nyplanterade träd.
Interiör från en restaurang. Bord med vita dukar, blommor, vikta servetter och glas stående upp-och-ner. .
Fotografi av Gränna torg från norr. Brahe-bysten syns i bild vid torgets nederkant.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.