Kaffekalas hos familjen Ekinge i Nyköping, ryamattan (SLM 32497) är knuten av Ruth Ekinge
Från 299 kr
Vingåkers sångarförbund uppvaktar vid Båsenberga fattiggård 1917. Mannen i hatt är körens ledare organisten F.A. Frölén.
Bilden av Strängnäs från Fridhem är troligen tagen något år senare
Strängnäs från Djäkneholmen. Bilden ingår i ett stereopar, som är starkt gulnat.
Två flickor lagar mat vid vedspis, sannolikt är en av dem Linnea Haglund f. Andersson (1915-1988)
Nyköpings elementarskola för flickor, klass III 1923, Hillvid är fyra fr.v. i den mellersta raden
Tomta med manbyggnad från 1910 och ekonomibyggnader varav den högra är äldst och byggd på 1800-talet.
Dessa små uthus ser mycket ålderdomliga ut. De verkar vara äldre än från 1870-talet och är därför förmodligen inköpta och återanvända på detta boställe. Det är troligen 4 sammanbyggda små bulbyggnader med halmtak, som delvis är brädklädda. På gavlarna är små skjul tillförda, varav det med halmtaket är säreget. Alla byggnadsdelar är nog fähus utom skjulet med faltak, vilket kan vara vedbod. Vilka djur man hållit är osäkert, särskilt med tanke på att man inte hade någon jord att tala om förrän 1911. Det kan ha varit 1-2 kor, ett par kalvar, någon gris, några lamm och lite höns. Jordlösa fick slå och beta vägkanter och dikesrenar.
Överlännäs kyrka. Kyrkans ålder är svår att bestämma, men den kan vara byggd kring sekelskiftet 1200 - 1300. Den är uppförd av sten som numera är vitputsad. Taket med brant resning är täckt med spån. Den gamla ingångsporten syns på södra väggen. Till den nuvarande ingången på västra gaveln hörde under 1800 talet ett vapenhus av trä. Under 1400 talet fick kyrkan stjärnvalv. Om kyrkan haft kalkmålningar är ovist (En brand i prästgården 1835 förstörde alla handlingar). Från slutet av 1700 talet är bland annat altaruppsatsen och predikstolen. Klockstapeln är byggd i slutet av 1700 talet eller början av 1800 talet. Den ombyggdes vid en restaurering 1891
Överlännäs kyrka. Kyrkans ålder är svår att bestämma, men den kan vara byggd kring sekelskiftet 1200 - 1300. Den är uppförd av sten som numera är vitputsad. Taket med brant resning är täckt med spån. Den gamla ingångsporten syns på södra väggen. Till den nuvarande ingången på västra gaveln hörde under 1800 talet ett vapenhus av trä. Under 1400 talet fick kyrkan stjärnvalv. Om kyrkan haft kalkmålningar är ovist (En brand i prästgården 1835 förstörde alla handlingar). Från slutet av 1700 talet är bland annat altaruppsatsen och predikstolen. Klockstapeln är byggd i slutet av 1700 talet eller början av 1800 talet. Den ombyggdes vid en restaurering 1891.
Tänk om. En utställning på Telemuseet om hur det skulle kunna se ut i framtiden i våra hem. I utställningen ingår en film em en familj som skulle kunna tänkas bo i detta hem. Det är ett kök, vardagsrum, sovrum, badrum, uterum och hall. Möbler och teknik som rummen är utrustade med är utvecklat och designat utifrån ett tänkbart framtidssenario. Detta är bakom utställning där all teknik är placerad. Det är ett antal datorer med special sydd programvara som styr lampor, skärmar mm. Detta är den stora "skärmen" som skall vara fönster, TV och skärm.
Stadsfullmäktige på rundresa i stan. Från vänster: mannen i keps är stadsarkitekt Börje Eriksson. Kvinnan i sjalett är inte identifierad. Mannen med glasögon är Anders Gernandt, centerpartist. Mannen i hatt är Bror Gustafsson, socialdemokrat. Han är rektor och ordförande i skolstyrelsen. Mannen i profil är Nils Brodin, socialdemokrat och kommunalråd. Han som tittar ner, är Olle Åhlin, ledamot. Den ljusa trenchcoaten bärs av kanslichef Nils Forsberg. Mannen med fluga är chef för tekniska nämnden. Han heter Tollsten, förmodligen Bengt i förnamn. Mannen med det stora leendet är oidentifierad. Kvinnan är Aina Andersson, socialdemokrat och ordförande i socialnämnden. Längst till höger står Gösta Karlsson, ordförande i stadsfullmäktige. De står mitt i en byggarbetsplats. En bassäng med vatten, cementplattor, byggnadsställning, jordhögar och parkerade bilar.
Mekaniska verkstaden i Ljusne, med gjuteriet anlagt 1876 under Wilhelm Kempes tid. Fotografiet troligen från 1878-1880 Byggnaden längst till vänster är Modellverkstaden därefter kommer Verkstadskontoret. Den största byggnaden är Mekaniska verkstaden och skorstenen tillhör Gjuteriet vilket är byggnaden som ligger med gaveln mot Verkstadskontoret. De tre huskropparna till höger är närmast kameran Plåtslageriet, Sågspånsförbränningen och gasverket. Den låga byggnaden längst till höger är ett Sågspånshus och bakom ligger Ångpannehuset.
Det har funnits ett par kvarnar av denna märkliga typ i Hablingbo, varav en ännu finns kvar - flyttad till Bungemuseet. Den som står på museet är daterad 1794. Kvarnen är 8-kantig och i barockform. Den formen behövs inte, utan uppenbarligen har man lekt när man byggt. Kvarnen är av holländartyp, där den s k hättan, taket-våningen, är vridbar upp i vind med hjälp av kvarnhästen med hjulet på baksidan. Kvarnen är helt unik, vilket Masse uppenbarligen insåg och tog två bilder.
Det går inte att avgöra om det här är ett stenhus eller reveterat trähus, men troligen sten. Det är ovanligt att brygghuset är sammanbyggt med bostadshuset på dess gavel som en vinkelbyggnad. Trägavelspetsar tyder snarare på 1800-talets sista tredjedel än dess mitt. Men dörren till manbyggnaden är 1700-talsmässig, medan dörren på gaveln med järngaller är från förra sekelskiftet. Manbyggnaden har en viss likhet med stället under Hallbjäns uppe på Lausbackar, se Bild 815.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.