Västervåla 51:1
Från 299 kr
Västervik 51.1
Västervik 51:1
Skallsjö 46:1
Strängnäs
Gamla Viken
Äpplerum
Sandvik
Räpplinge
Risinge 88:1
fotografi, bilder, påsiktsbild
Tvåvånings bostadshus, från sekelskiftet med tinnar och torn, nu rivet. En öppen 4-sitsig bil. Direktör P. Eriksson. Bilen på bilden tillhörde direktör Per Eriksson och är en Cole av 1913 års modell. Detta var en lyxbil för sin tid och Erikssons bil var den dyraste modellen, kallad Cole Sixty, med en sexcylindrig motor på 60 hästkrafter. Bilen registrerades den 3:e februari 1913 på reg.nr. A1951 och ägdes då av Automobilfirma Bäckdahl & Company på Roslagsgatan 35 i Stockholm. Den 8:e juli samma år registreras bilen på direktör P. Erikson i Örebro. År 1916 gjordes bilregistret om och denna bil fick då den 1:a mars 1916 registreringsnummer T95, fortfarande ägd av direktör Per Eriksson. Han ägde den fram till 1921.
Tvåvånings bostadshus, från sekelskiftet med tinnar och torn, nu rivet. En automobil på gården. Direktör P. Eriksson. Bilen som står bredvid huset tillhörde direktör Per Eriksson och är en Cole av 1913 års modell. Detta var en lyxbil för sin tid och Erikssons bil var den dyraste modellen, kallad Cole Sixty, med en sexcylindrig motor på 60 hästkrafter. Bilen registrerades den 3:e februari 1913 på reg.nr. A1951 och ägdes då av Automobilfirma Bäckdahl & Company på Roslagsgatan 35 i Stockholm. Den 8:e juli samma år registreras bilen på direktör P. Erikson i Örebro. År 1916 gjordes bilregistret om och denna bil fick då den 1:a mars 1916 registreringsnummer T95, fortfarande ägd av direktör Per Eriksson. Han ägde den fram till 1921.
'Vy med Karlsrodammen. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7129:1-5 med bilder tagna för projekt ''Då och Nu'' inom bildaccessprojektet, produktion för vastarvet.se. Detta motiv jämfördes med gamla bilden med fotonr. 4984. Bildtext där: :: Den äldre bilden togs troligen före sekelskiftet 1900 av Lydia Boström. Personen som sitter på bänken längs Karlsrodammen har god utsikt åt alla håll. Skansen Kronan tronar i fonden utan någon skymmande bebyggelse. Längs vattendraget växer solitära träd och Slottsskogen ger ett mycket öppet intryck från denna vinkel. Under åren har Karlsrodammen ändrat form och sträckning något och därför blev det svårt att hitta exakt samma punkt för fotografering. :: :: Dagens vy uppvisar en lummigare inramning av vattnet, kontrasten mellan då och nu ökar också på grund av den äldre bildens outslagna löv. Men buskar och sly har växt upp mellan träden och skapar en mer sluten vy.'
Typografer och annan teknisk personal på tidningen Östgöten omkring förra sekelskiftet. Rimligtvis har de ställt upp sig på gården till tidningens tryckeri och redaktion på Storgatan i Linköping. Ynglingen i mitten av främre raden är känd till namnet. Han hette Erik Andersson och var född i Ledberg 1884. Hans föräldrar var då inhysta i socknens fattighus. Kanske var denna lägsta boendesituation tillfällig för familjen, ty efter ett par år fick de till synes något bättre som inneboende i ett antal stugor i Kaga socken. År 1895 flyttade familjen till Linköping och efter ett sista skolår fick han vidare plats vid tidningen som tryckarlärling. I september månad 1903 blev han uppsagd från Östgöten på grund av arbetsbrist. Kort därefter flyttade han till Norrköping och vidare till Stockholm, där han kom att framleva sitt liv.
Vid sekelskiftets modernisering och tillbyggnad av lasarettet i Jönköping tillkom den här sjukhuspaviljongen, I söderläge fanns härliga balkonger, med vilstolar för patienterna.
fotografi
Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.