'Kattegattexpeditionen 1933: :: :: Del av Hesselö sett från annan ö. Del av klippa i förgrunden, stor båt med mast, samt mindre båt, synlig mellan öarna. Hus och brygga. :: :: Ingår i serie med fotonr. 2804-2826.'
Från 299 kr
'Vy över trädbevuxet berg ut mot havet. På en bergshöjd ligger någon byggnad ev. ruin. 1 (båt?) mast skymtar bakom en klippa. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5282:1-15. Se även fotonr. 5269-5292 med bilder från Stuxbergs resa till Kaukasien.'
'Vy över Skärhamns hamn från ena stranden med bebyggelsen på andra sidan väl synlig med hus och kyrka, samt klippor och båtar. I förgrunden är en båt med mast väl synlig. På baksidan av fotografiet står antecknat: ''#33/77, Skärhamn, 1558''.'
Fickslagskeppet Admiral Graf Spee. Vapenskölden i fören samt höjden på sidopansaret, som kan ses under de nedre ventilerna visar att detta är Graf Spee. Amiral Scheer hade dessutom en anna typ av mast i bakkanten av skorstenen.
Fem ångfartyg ligger tätt intill varandra. Från vänster: möjligen Thor, Guldkroken - som just har bärgats, okänd, Isbjörn No 1 samt Freja . Guldkrogen lutar betänktligt åt vänster och två män sitter i dess mast.
Ossian Möller på jobbet. Arbete på hög höjd. Man i mast. Han sitter på en sits som hänger i en wire. Han bär arbetskläder och skyddshjälm. Långt under honom ses skogen, en väg och några byggnader.
Modellbyggare Göran Forss med vasamodellen i skala 1:10 utanför Vasamuseet.
Modellbyggare Göran Forss med Vasa-modellen i skala 1:10 utanför Vasamuseet.
På bilden ses förberedelser inför en segling där mindre sällskap eller ensamma personer bär ner det material och utrustning som behövs. Till vänster i förgrunden ses en man som är på väg ut ur bilden, bärandes på en mast. Han bär uniform med sjömanskrage och mössa. Strax bakom honom, till höger i bilden, ses en man komma gåendes med en trave livvästar i famnen. I mitten av bakgrunden ses ett sällskap komma bärande på ytterligare en mast. Till vänster i bakgrunden ses Bastion Aurora och till höger husgaveln på Callerholmska schweitzervillan.
Bild tagen i grodperspektiv, längs en mast. På bilden syns ett nätverk av rår, linor och annan rigg. På den övre rån och intill masten hänger sjömän. Handskriven text på baksidan: Huggande av flyhakarblocket till stbd. (anmärkning: styrbordssida) storbramledsegelfall. Gladan 1916.
Även här visar Masse det invändiga i en fiskbat, tvåmänning. Hel- och halvrängarna, spanten, framträder tydligt. Man ser uttag för en mast i en aktre toft, samt kan ana ytterligare ett i den smala toften i fören. På marken ligger en håv och bredvid står en batkränke. I bakgrunden ses udden som skyddar stranden vid Nabbu. Man kan ana Laus holmar vid horisonten.
'Akkaexpedition, Bilder från Läsö och från båten (Skandia, FC51, FG51). :: :: Ett antal båtar med mast liggandes i hamn, fotograferade snett uppifrån. 1 man i en mindre båt intill FC 51 är synlig. :: :: Se fotonr. 5089:62 , samma motiv. Ingår i serie 5089:1-63. Se även fotonr 2401-2453.'
'Biologiska föreningens utfärd till Läsö och Nordre Rönner: :: :: Båten ''´BRIS` i Vesterö hamn på Läsö.'' 1 person på kajen. Ca 10 personer ombord. Livboj och livbåt synliga på båten med 1 mast och skorsten. :: :: Se fotonr. 2674-2734, 2687-2691, 2692-2711, 2714-2734, 2843-2863 och 2975 från samma utfärd.'
påsiktsbild, fotografi, bilder
Masse har lagt ner storbåten, tremänningen, på sidan, så man skall kunna se hur den ser ut inuti. Man ser hel- och halvrängarna, spanten, som håller ihop borden. Tofterna sitter i stort sett i. Ett uttag för en mast syns tydligt i aktre delen av båten. Ett främre skymtar i den smala toften, troligen fäste man masten med en bygel mot toften. Båten har 4 par roningar, årtullar. Se Nr 392.
Vinga. Vinga fyr och lotsstation ligger på en kal klippö uti havsbandet. Fyrtornet är byggt av granit av första ordningen, som kastar två skarpa blänkar var halvtimme. Till venster på bilden sjösemafon med mast och armar genom vilkas olika ställningar man ger fartygen signal angående vinden och havsströmmarnas riktning och styrka. Intill tornet ett pyramidformat sjömärke. Å Vinga fyr finns alla morderna apparater för väderleksiakttagelser samt nederbördsmätare m.m.
Vykort på när en bogseringstross ges till Fidra. Fidra byggd 1896 hos Summers & Payne i Southampton. Hennes första namn var Cariad. Fidra efter en ö i Firth of Forth i Skottland. Hennes segelyta utgör 510 kvm. stormasten 23 m. från foten till toppen. Med ketch förstås en tvåmastad yacht, vars aktra mast är mindre änden förliga samt placerad för om rodret. Fidras längd 31 m. bredd 5,67 m. och brutto 73,53 m.
Semafor 6 Semaforerna kom som dom ser ut idag på 1890-talet, dock visade dom kör som 45*nedåt istället för uppåt. Detta visade sig ju väldigt praktiskt om någonting gick sönder till en semafor och den trillade ned i läget "kör" även om det var felväxlat spårspärrar och mötande tåg på linjen... Därför började Sj det stora jobbet med att byta ut alla gamla semaforer som visade nedåt mot dom som visade uppåt istället. 1915 ska detta ha varit färdigt. Gissar att man i samma veva började måla mast och vingar gul/röd istället för vit/röd, även om det sistnämnda förekom ända tills semaforer togs ur bruk. Jag har hittat två olika datum på sista använda semaforen. Den ena säger Oktober 1980, Skahus, Småland. Den andra säger 1998, men inga datum eller platser
Semafor 5 Semaforerna kom som dom ser ut idag på 1890-talet, dock visade dom kör som 45*nedåt istället för uppåt. Detta visade sig ju väldigt praktiskt om någonting gick sönder till en semafor och den trillade ned i läget "kör" även om det var felväxlat spårspärrar och mötande tåg på linjen... Därför började Sj det stora jobbet med att byta ut alla gamla semaforer som visade nedåt mot dom som visade uppåt istället. 1915 ska detta ha varit färdigt. Gissar att man i samma veva började måla mast och vingar gul/röd istället för vit/röd, även om det sistnämnda förekom ända tills semaforer togs ur bruk. Jag har hittat två olika datum på sista använda semaforen. Den ena säger Oktober 1980, Skahus, Småland. Den andra säger 1998, men inga datum eller platser
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.