Från ett programblad från midsommarafton och midsommmardagen 1907:Står bl.a. Karnevals- fästen i Falkenberg. Från en tidningsannons i Falkenbergs Posten den 22 juli 1907 kan man läsa Hantverks-Karneval söndagen den 28 juli. Men man kan ej med säkerhet säga att ovanstående hör ihop med bilden då flera karnevaler har förekommit. "Museets kommentar"
Från 299 kr
Från ett programblad från midsommarafton och midsommmardagen 1907:Står bl.a. Karnevals- fästen i Falkenberg. Från en tidningsannons i Falkenbergs Posten den 22 juli 1907 kan man läsa Hantverks-Karneval söndagen den 28 juli. Men man kan ej med säkerhet säga att ovanstående hör ihop med bilden då flera karnevaler har förkommit. "Museets kommentar"
Inramad, rikt utsmyckad matsedel (fanor, landskapsvapen m.m.) vid "Middag för H.M. Konungen, Ränneslätt (Eksjö) den 25 juni 1878". Högst upp ser man bl a konungens (Oscar II) namnchiffer. På baksidan kan man studera konsertprogrammet som ev. utfördes under middagen. Kan ev. röra sig om invigning av grenadjärkårens officersmäss.
Med händer skapade för grovarbete och säkert formade av sådant sitter han där välkammad och finkädd hos ortens fotograf. Enligt uppgift hette han Einar Anderssson men vi kan inte närmare identifiera honom och därför inte närmare beskriva tillfället. Men ett fint porträtt blev det och kanske kan hans livsberättelse skrivas efter upplysningar. Bilden togs i fotografen Emil Durlings trädgård omkring 1915.
Bulladugården kan vara byggd av Allmodin 1880, men ser nästan lite för tagen ut för att bara vara 35 år gammal. Den bortersta delen med papptak är tillfogad senare, liksom fönstren. I mitten är det sannolikt dubbla kohus med hoimd till vänster. Närmast hitåt kan det vara lada. Stallet ligger nog i den nybyggda delen.
Även här visar Masse det invändiga i en fiskbat, tvåmänning. Hel- och halvrängarna, spanten, framträder tydligt. Man ser uttag för en mast i en aktre toft, samt kan ana ytterligare ett i den smala toften i fören. På marken ligger en håv och bredvid står en batkränke. I bakgrunden ses udden som skyddar stranden vid Nabbu. Man kan ana Laus holmar vid horisonten.
Man kan tänka sig att Hallsarve Hans och Arvid Karlsson är nöjda nu när de kan köra hem råglasset, skörden är bärgad! Fadern Hans styr stutarna, Arvid är troligen ännu för ung för att anförtros en sådan uppgift. Stutarna är ovanligt mörka, men de vita huvudena och de stora hornen är rastypiska. Se även bild nr 55, 56 och 57.
Vad dessa rätt nya småhus innehållit är inte lätt att veta. På loften är det nog magasin. Trädelen kan hysa vagnbodar, medan stendelen kan innehålla lamm- och grishus. T h syns tröskhuset, där vandringen nog är urriven och th ligger ladan.
Masse har arrangerat en tydlig bild av ryssjan, så man ser fångstarmarna och den inre struten där fisken simmar in genom hålet till utrymmet längst bak och inte kan komma ut därifrån. Bulladugården kan vara höjd i senare tid med ett foderloft.
Ombergs turisthotell som det tog sig ut före en förstörande brand 1912. Den odaterade bilden kan förutom det uppenbara även beläggas till tiden före den utbyggnad som tillkom 1897. Sammanräknas hotellets uppförande under åren 1892-93, kan således en fototid till omkring år 1895 säkerställas.
Motiv vi inte lokaliserat men med förhoppning att någon kan. Med risk att förleda kan vi skicka med att Linköpingsfotografen Didrik von Essen under sin produktion visat förkärlek för motiv av brusande fall vid Svartån (Boxholm), Stångån (Skorpa) och Motala ström (Malfors). Notera den raserade anläggningen mitt i vattendraget. Anm: Motivet har föreslagits visa resterna efter Jacobslunds järnbruk i trakten av Ljung.
Göta kanals betydelse för Motala kan knappast överdrivas. De för kanalens tillkomst så nödvändiga industrisatsningar förlades till orten och här kan sägas att industrins vagga i landet ligger. Här en vy över slussen vid inloppet från Vättern. Odaterad bild från 1900-talets första del.
Tinnerbäcken vid tidig vår. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Platsen kan lokaliseras med hjälp av Länslasarettet i Linköping, som kan skönjas i bildens bakgrund. Således vy mot sydväst från läge i området Sandbäcken.
Tinnerbäcken en vårdag omkring förra sekelskiftet. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Platsen kan lokaliseras med hjälp av Länslasarettet i Linköping, som kan skönjas i bakgrunden. Således vy mot väster från läget av nuvarandet Sankt Larsbron.
Ett intressant motiv där vi dessvärre svävar i ovetskap om det mesta. Enligt uppgift ska fotografiet vara taget i närheten av godset Grensholm 1902 eller möjligtvis 1907. Från den trakten kan vi emellertid inte belägga någon förekomst av smalspårig räls. Inte heller kan vi lämna några upplysningar kring den lilla slupen Dvärg.
Bekanta råkas i ett hörn av Stora torget i Linköping. Vad som dryftades kan vi naturligtvis inte veta, och var ju heller inte för våra öron, men mötets tycks hjärtligt. Tiden anges varit 1913, vilket mycket väl kan stämma enligt bildens stämmning och markörer. I bakgrunden Hantverkaregatan 1 där urmakare Otto Theodor Cederqvist drev sin verksamhet.
Tinnerbäcken vid tidig vår. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Platsen kan lokaliseras med hjälp av Länslasarettet i Linköping, som kan skönjas till höger i bilden. Således vy mot sydväst från läge i området Sandbäcken.
Suddig men unik vy mot Linköping. I stadssiluetten märks Linköpings domkyrka med sitt gamla torn, det så kallade Hårlemanska tornet som revs i början av 1880-talet. I förgrunden slingrar sig en Stångån grund och slingrande, ty ännu har inte Kinda kanal tillkommit. Bilden kan dateras till 1869 genom det pågående takarbetet på domkyrkan och uppförandet av seminariebyggnaden som kan anas något till höger.
Trallbroms, 8 bs modell Lite historik, se kommentaren här nedan Tralla Tralla, i järnvägssammanhang, lätt järnvägsfordon med tre eller fyra hjul utan egen framdrivningsanordning. En tralla kan även vara en tyngre s.k. motortralla, som kan liknas vid en lastbil på spår.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.