Makarna Munck låter dokumentera sitt hem i Linköping i samband med ett besök av vänner. Carl Bror Munck hade tillsammans med hustrun Hedda inflyttat till Linköping i anslutning till att han 1893 utsetts till chef över II arméfördelningen förlagd till Linköpings garnision. Paret hade sin bostad i hörnet av Kungsgatan-Platensgatan. Bland gästerna ser vi major, sedermera överstelöjtnant och överste Henrik Gondret och dennes maka Magdalena Lovis Koch samt fröken Treffenberg, som inte identifierats inom ramen för denna uppgift. Foto omkring 1895.
Från 299 kr
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Bilden visar vad som får tolkas utgjort överstens arbetsrum. Här omkring sekelskiftet 1900.
Inblick i en typisk borglig våning vid 1800-talets slut. Karakteristiskt möblerad med tidens förkärlek för myckenhet och trivsel och där inredningen ordningställts för det så betydelsefulla umgängeslivet. Överste Fritz Lovén hade med makan Lovisa von Rosen och parets bägge barn inflyttat till Linköping 1892. Skälet var hans utnämning till chef över Andra livgrenadjärregementet i staden. Bilden togs sannolikt av den fotointresserade översten och visar hemmets salong. Vid pianot en gäst, i soffan makan Lovisa och dottern Jeanne. Foto 1893 eller möjligtis 1894.
Född 1838 på säteriet Ed i Sund socken inledde August Åstrand redan i unga år en militära karriär som kadett vid Karlbergs krigsskola 1853. Ännu ej fyllda 20 var han i tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Vid tiden för bilden hade han nått löjtnants grad och han kom över tid att avancera till överstelöjtnant. Han avslutade sitt militära liv som överste och därmed chef över Jönköpings regemente.
Porträtt av Edvard Brändström, genom påskriften daterad januari månad 1896. Samma år, till hösten, skulle Edvard med familj inflytta till Linköping. Skälet var hans utnämning till överstelöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i staden. Vidare skulle han komma att bli regements chef och därmed avancera till övertses grad. Makarnas dotter Elsa kom i vuxen ålder att i högsta grad bli omskriven och uppmärksammad för sina insatser för mänskligheten och tilldelas det välförtjänta epitetet "Sibiriens ängel".
Porträtt av överste Wilhelm Reuterswärd. Född 1837 på Rotenbergs säteri i Östra Stenby socken som son till Anders Wilhelm Reuterswärd och Augusta Fredrika Elisabet Valt von Steijern. Från 1869 gift med Carolina Adelaide Brändström, efter hennes död 1875 omgift med Johanna Beata Karolina af Robson. Han inledde sin militära karriär som furir vid Närkes regemente 1854. Avancerade i rang genom åren till att år 1890 bli överste och chef för Västgötadals regemente och Första livgrenadjärregementet i Linköping samma år.
Långresan 9/10 1897 - 7/5 1898. Chef: KK1. E.C. Brusewitz, Sek.: Kapt. G. Dyrssen (till 17/4), Sek.: Kapt. frih. R.W. Leuhusen (från 15/11). Ankom till Kapstaden 20/1 1898. Bilden från Cape Town med Table Bay, i bakgrunden Table mountain 1082 m. hög. Följande hamnar besöktes: Plymouth, Madeira, S:t Vincent (Cape Verde), Buenos Ayres, Cape Town, Banana (Kongostaten), S:t Vincent (Cape Verde), Fayal (Azorerna), Brest, Helsingborg, Carlshamn, Matvik. (mer info på fotot).
Axell Gunnar Nydell född 8/9 1893 död okt 1967 Stins i Charlottenberg 1/11 1945-31/3 1949. Nydell anställdes vid Statens Järnvägar, SJ 1919, blev 1924 extraordinarie stationsskrivare (eo sts), 1926 stationsskrivare (sts) och 1931 förste stationsskrivare (fsts). Han blev sedan 1939 expeditionsföreståndare (xf) på resebyrån i Berlin, därefter stationsinspektor melllan åren 1943 - 1955 i Kattarp 1943, Charlottenberg 1945 och i Luleå 1949. Slutligen blev han Chef över Sveriges Järnvägsmuseum 1957 - 1959.
Foto taget i Johnssons ateljéer ca 1948. På bilden sitter Hilda Olsson, född på Upplands gård i Maglarp, omgiven av sina barnbarn. Hon gifte sig sedan med lantbrukaren Olof Persson. Uppgifter lämnade 2014 av Bengt Andersson som sitter längst till höger i kavaj och slips. Bengt Andersson arbetade vid Tullverket och var chef på Posttullen som ansvarade för kontrollen av från utlandet inkommande postpaket vid Posten Trelleborg Utrikes. Han var även moderat politiker under några år.
Arbetsledningen vid Lindholmens varv i Göteborg. Från vänster mellersta raden. 1. okänd. 2. Tillfällig bokhållare på affärskontoret. 3. Bokhållare Lindholm. 4. Ingenjör G. Dalby. 5. Kassör Börjesson. 6. Förrådsförvaltaren. 7. Postbud- och gå-gosse. 8. Verkmästare Abrahamsson, maskinavdelningen. Främre raden från vänster. 1. Ritkontorschef Carlsson. 2. Okänd. 3. Driftsingenjör Åberg, fartygsavdelningen. 4. Direktör Sven Almqvist, chef. 5. Kamrar Jonson. 6. Driftsingenjör Cederwall, maskinavdelningen, uppfinnare av C:s skyddbox för prop. 7. Fartygskonstruktören ingenjör Qwarnström
Tre män står och pratar. Mannen längst till vänster är Einar Jansson även kallad Brallan. Han är iklädd verkstadsrock och står med händern i sidan. Han tittar på mannen till höger i bild. I mitten står en yngre civilklädd man. Till höger står verkstadens chef Wictor Rehnström iklädd kritstrecksrandig kostym och fluga. Han tittar på Einar Jansson. Bakom de tre männen på väggen finns reklam för Monarks radiomodell "Nornan".
Exteriör. September 1945. H. Järnhardt &Co AB. Firma upprättades år 1933 som filial till huvudfirman med samma namn i Malmö.Företaget, som kan räknas till de största och förnämsta i sin bransch, har uteslutande specialiserat sig på försäljning av artiklar inom rör-, värme-och sanitetstekniska branschen. Det räknar som sina kunder rörledningsentreprenörer, järnhandlare och ett antal större industriföretag och försäljningsområdet omspänner hela landet. Firman sysselsätter över 50 personer där av ett 20-tal vid Geflefilialen. Chef för Geflekontoret är disponent Gerhard Ordell
Gustav Hjalmar "Gösta" Nygren Född: 1899, död 1953. Började sin yrkesbana som bokhållare på olika företag i och kring Gävle för att sedan bli försäljare. Från 1927 arbetade han som försäljningschef för Vict. Th. Engwall & Co. 1936 köpte Gösta Nygren tillsammans med sin chef Sven Engwall och hotellägaren Oscar Zedrén Furuviksparken och omvandlade denna till en modern nöjespark. Detta kom att bli hans livsverk. Gösta Nygren ledde verksamheten fram till sin död.
"Vasa"-skeppet i Velinga kyrka söder om Tidaholm. I Velinga kyrka hänger i kyrkorummets mitt ett votivskepp, som tycks vara en rättrogen kopia av det bärgade regalskeppet Vasa. Skeppet skänktes till kyrkan på 1600-talet av häradshövdingen av Visingsö grevskap, Tyres Gunnarsson och hans maka Anna Andersdotter. Deras initialer finns inristade i skeppets akter. Häradshövdingens chef var greve Per Brahe på Visingsö. Makarna bodde på egendomen Torp i Velinga, därför skänkte de detta vackra skepp till Velinga kyrka.
En man. Gustaf Otto Adlers med sonen Emil. Gustaf Otto Adlers, född 1824 i Länsmansgården, Kumlaby, Kumla, Örebro län, död i Stockholm 1901. Son till Regementskommisarie, länsman Conrad Adlers och Anna Maria Lenaeus. Drev verksamheten vid Hällabrottet på Yxhult från 1853 efter fadern. Förvaltare på Yxhults Stenhuggeri AB 1879-1866, därefter chef för Yxhults stockholmskontor till 1893. Sonen Gustaf Emil Adlers född i Norra Yxhult 24 november 1858, död i Örebro 1936. Han var 4,5 år på bilden.
Nye Militärbefälhavaren anländer 1961 Generalmajor Åkerman, chef för IV. Milo i Stockholm anländer för att hälsa regementets befäl. Bild 1. MB hälsar befälskårerna på kaserngården. Generalen hälsar här på fj Knut Johansson, tv om Johansson står fj Axel Ejerfeldt. Till h. om hedersvakten ser vi löjtnanterna Mats Eriksson och Gillis Gustavsson (Gransten). Bild 2. MB hälsar på rustmästare Hallenstam, i bakgrunden ser vi rustmästarna Hedlund och Kurt Lanzén.
Fotografier av mangårdsbyggnaden på kaptensgården Mårtagården i Onsala och dess dåvarande ägare Knut Larsson. Fotografen Sandklef var chef för Varbergs museum 1921-1961. Efter Knuts bortgång 1961 bildades, enligt önskemål i hans testamente, Knut och Tora Larssons stiftelse som sedan 1963 har hand om gården. G414: Köksingången till bostadshuset. G415: Exteriörbild av bostadshuset från gårdsplanen. G416: Knut Larsson på trappan till bostaden. G417: Exteriörbild av bostadshuset från trädgårdsgrinden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.