Norrfjärden 29:1
Från 299 kr
Skedevi 75:1
Hällestad 80:1
Konga är en tätort i Tingsryds kommun. Orten hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog den häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. 1956 blev bruket sålt til Svenska Stålpressning AB som filial till deras Olofströmsfabrik, för pressning och sammansättning av tjockare plåtdetaljer. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Konga hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog den häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. 1956 blev bruket sålt til Svenska Stålpressning AB som filial till deras Olofströmsfabrik, för pressning och sammansättning av tjockare plåtdetaljer. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Bjurbäckshyttan 1920. Ruin av masugnen. Lungsunds socken blev i början av 1600-talet industrialiserad genom anläggningen av Bjurbäcks bruk. Bruket omfattade både masugn, stångjärnssmedja och manufakturverk. Den första reduceringen av Lungsunds gamla järnindustri skedde redan år 1841 vid Bjurbäck, där hyttan då för sista gången blåstes.
Stjärns bruk omkring 1858. Bilden är tagen från norr över västra sidans anläggningar. Stjärns hammare och masugn privilegierades år 1669. Bruket bestod av stångjärns- samt manufakturverk och efter år1844 även av stålugn. Stångjärnssmidet upphörde 1887 och manufaktursmidet nedsjönk efter hand till en obetydlighet.
Ackkärr 1922. Gamla stångjärnssmedjan byggd 1788. Stångjärnsbruket Ackkärr anlades på 1600-talet. Kraft för belysning med mera, fick man från ett vattenfall vid Kvarned (norr om Ackkärr). Stångjärnssmidet upphörde 1877. Bruket blev senare lantegendom, och vattenfallet utnyttjades som kraftstation för ett pumpverk, ett frörenseri med mera.
Munksjö AB i Jönköping. Det ursprungliga pappersbruket som gett koncernen dess namn grundades 1862 i Jönköping av Johan Edvard Lundström och Lars Johan Hierta. Bruket fick sitt dåvarande namn 'Munksjö Pappersbruk' efter placeringen vid Munksjöns västra strand. 1890 bildades Munksjö AB.
Hultsbruks herrgård, uppförd under åren 18991901 efter ritningar av Isak Gustaf Clason. Här fotograferat omkring 1940. Järnbruket i Hult grundades 1697 som en knipp- och manufakturhammare. Över tid utvecklades tillverkningen mot en rad olika produkter, främst redskap. Idag är bruket främst känt för sin yxtillverkning.
Fotografi ur linköpingsfotografen Didrik von Essens samling där upplysande information dessvärre saknas. På goda grunder kan motivet placeras till trädgårdssidan av Borggårds bruksherrgård, där huvudbyggnaden ses skymta skymta i bakgrunden. Vid tiden för bildens tillkomst omkring förra sekelskiftet, ägdes bruket av makarna Adolf och Mimmi Trägårdh.
Fotografi av linköpingsfotografen Didrik von Essens hand där upplysande information dessvärre saknas. På goda grunder kan motivet placeras till trädgårdssidan av Borggårds bruksherrgård, där huvudbyggnaden ses skymta skymta i bakgrunden. Vid tiden för bildens tillkomst omkring förra sekelskiftet, ägdes bruket av makarna Adolf och Mimmi Trägårdh.
Södra långhusportalen till Linköpings domkyrka, med svenska mått ovanligt rikt prydd med skulpturala element. Vad man kan behöva bära med sig är att stora delar av portalen togs ned och höggs om i mitten av 1800-talet. Innan bruket att träda in i kyrkor från väster utgjorde portalen domkyrkans huvudingång. Här en dokumentation från 1898.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.