grupporträtt

Från 299 kr

fotografi

Från 299 kr

Läby 8:1-4

Från 299 kr

Erik"Spänst" Svensson med sina elever. POJKEN PÅ VÄNSTRA STOLPEN ...han i mörka strumpor och väst, heter Erik Johansson. Det är i början av 1930-talet. Läraren Erik "Spänst" Svensson har samlat gossarna i klassen framför Möllevägsskolan. Inte visste unge Erik den gången, att han tjugo år senare skulle starta herrekiperingen Bröderna Johansson tillsammans med sin bror Ingemar. Och inte visste han vad det skulle bli av alla klasskamraterna heller. Nu är många av pojkarna borta men Erik Johansson minns namnet på dem allihop. Han har dessutom haft så bra koll på klasskamraterna genom åren att han vet vad nästan samtliga kom att syssla med. Så varsågod! Här delar Erik med sig av sin kännedom om hur livet artade sig för ynglingarna på Möllevägsskolans trapp. Stående i övre raden: "Snälle Johns" Konrad Nilsson ägnade sig åt att sälja potatis i femkilossäckar till hushållen, Åke Arvidsson blev handelsresande, Roland Lidebring blev lärare och rektor, Kurt "Kutteman" Bengtsson arbetade på kontoret på familjeföretaget, Rune Lidholm flyttade till Göteborg där han arbetade inom sjöfarten, Gunnar Strand blev trädgårdsmästare, Arvid Gustavsson (ingen uppgift), Per Göranson grundade Pelly, Aage Einarsson blev elektriker, Folke Andersson arbetade som förman på kommunen, Jerker Svensson var resande i vitvaror, Sven Wennström (ingen uppgift), Sven-Erik Svensson arbetade vid järnvägen och läraren Erik "Spänst" Svensson (far till Hallands Nyheters nyhetschef Per Ola Eriksson). Stående bakom vänster stolpe: Henry Johansson (ingen uppgift). Stående bakom höger stolpe: Lennart Lilja, sedermera kontorist på garveriet. Sittande på vänster stolpe: Gösta "Kibben" Johansson blev specerihandlare och Erik Johansson, som sagt, klädhandlare. Sittande på höger stolpe: Egon Dellnor (som under skolåren hette Jönsson) flyttade från stan ett tag och Eric har ingen uppgift om yrket och Sigge Falk, skoarbetare. Sittande i mellersta raden: Sven-Åke Andersson blev urmakare, Erik Magnusson var industriarbetare, Gustav Svensson dog tragiskt nog redan under skolåren, Daniel "Didde" Andrén blev järnhandlare, Tore Persson var järnvägare, Martin Nyman var son till hotelldirektören på Grand och flyttade till Amerika, där han jobbade som kock, efter skoltidens slut, Arne Stääv flyttade till Varberg och jobbade troligen på Monark och Bengt Nordström blev direktör på garveriet. Sittande i främre raden: Nils "Lillfimpen" Andersson fortsatte som kontorist på pappans företag, Olle Persson blev flygare och omkom när hans plan störtade under en flygning från Abessinien, Knut Erlandsson blev skoarbetare, Kurt Backman arbetade som handelsresande för Pelly, Ture Kallenberg flyttade till Varberg och arbetade nog på Monark, Rickard Karlsson blev skoarbetare men sadlade om till brödutkörare och Rune Svensson jobbade som bilmekaniker på bryggeriet. Från HN 2006-03-06

Från 299 kr

Masse har förevigat ladugården inne från lillgården. I förgrunden ser man spjälstaketet som börjar bli lite dåligt och en ovanligt välarbetad grind. Manbyggnad och ladugård stod med gavlarna mot vägen, tröskhuset t v hade således långsidan mot vägen. T h skymtar en troligen yngre bulbyggnad innehållande många funktioner. Ladugården med halmtak var sannolikt byggd efter branden 1865. Det var en riktigt lång ladugård med rejält tilltagna utrymmen. Från vänster ses porten till ladan, därefter luckan till en hoimd, hörum. Dörrarna med vackra sidoljusfönster gick troligen till kohuset och hoimden hörde ihop med detta. Vad som fanns bakom dubbelportarna är svårt att veta, någon form av genomkörsel med möjlighet att ta in hö på loftet är troligt. Efter det låg en hoimd som hörde ihop med stallet och längst ut någon form av utrymme med en liten lucka i väggen. Tröskhuset var ungefär jämnårigt med ladugården. Den hade både spån- och faltak täckande ett foderloft med lucka på takets framsida. Ovanligt nog var den förlängd med en vagnbod, se portarna. Mot själva gaveln hade man byggt ett vedskjul.

Från 299 kr

När två av Per Hanssons söner, Per och Carl Johan Persson år 1847 köpte sina föräldrars gårdspart, delade de den mellan sig. Per fick den part som blev den Petterssonska parten, se Bild 918 mfl, och Carl Johan fick den här parten. Carl Johan Persson född 1819 gifte sig 1848 med Brita Greta Larsdotter född 1821 från Gumbalde. Av deras 4 barn blev det blev det sonen Carl Oskar Carlsson född 1850 som tog över. Han gifte sig 1871 med Maragreta Maria Christensdotter född 1852 från Botvide. De fick 6 barn, varav sonen Vilhelm Karlsson född 1876 tog över. Han gifte sig 1902 med Alma Christensdotter född 1880 från Smiss södra part och Vilhelm flyttade dit och slog ihop sin föräldragård med sin nya gård, så denna part försvann och byggnaderna revs ner. Man kan undra vad de övriga syskonen tyckte om det? Masse tog påpassligt en bild av denna parts manbyggnad och flygel alldeles innan den revs. Man ser att det hela verkar lite övergivet och att gräset växer högt. Manbyggnaden var en vacker parstuga från 1840-talet med tillhörande brygghusflygel. Byggnaderna ser ut att vara i gott skick. Kunde ingen ha köpt dem i stället för att de revs bort kan man tycka?

Från 299 kr

Det här är en intressant bild som visar ladugårdens modernisering. På äldre vis står ladugården med långsidan mot vägen och gårdsplanen nås via ett portlider. Byggnaden har sannolikt varit den vanliga för socknen med brant agtak. De kilförsedda bjälkändarna sticker ut genom väggen. Men här har man moderniserat i etapper och byggt ut ladugården med en sektion till höger, så att bodlängan blivit sammanbyggd med ladugården. Agtaket har rivits bort och man har byggt ett foderloft i resvirke och lagt spåntak, vilket delvis blivit täckt med papp. Foderloftet har fått moderna fönster och man har huggit upp hål i murarna för att sätta in nya fönster där. I sitt äldre skede hade man bara små sidofönster vid dörrarna, de finns kvar till vänster om portlidret, men har murats igen vid dörrarna till höger. Ytterligare till höger har en ny dörr tagits upp och mellan dörrarna har en hoimdlucka murats igen. Vad bodlängan ursprungligen innehållit är inte känt. Av bjälkändarna med kilar att döma var också denna byggnad gammal och hade troligen agtak. Dess vänstra del ser ut att delvis vara ombyggd av putsen att döma och den breda porten. Av de två andra äldre dörrarna med sidoljus var nog den högra ett lammhus. Dubbeldörrarna ledde nog till vagnbodar. Till vänster syns en modern slåttermaskin.

Från 299 kr

Bilden måste vara tagen efter våren 1916, för i maj 1916 fanns ännu alla byggnaderna intakta, se Bild 947 och 949. Här är tröskhuset och ladugårdsflygeln rivna och man ser tydligt alla sektioner av bulladugården. En tredje dörr till fähuset fanns alltså inne i portlidret. Den är så bred att den borde ha hört till ett stall. Pumphuset är också rivet, kvinnan håller händerna på järnpumpens handtag och hon har några spann omkring sig. Men vad står hon på? Är det ett trädäck? Kanske skulle man kunna datera bilden efter människorna. I så fall är det här den hittills yngsta kända bilden av Masse, tagen troligen 1924. Kvinnan är då Anna född Jakobsson 31, hustru till Johan Karlsson d.y. 34 år. Han håller sonen Arnold 4 år i handen. De tog över gårdsparten 1919, så det var säkert dags för dem att förnya byggnadsbeståndet vid denna tidpunkt i livet. I bakgrunden till höger om Johan d.y. står fadern Johan d.ä 73 år. Alldeles ovanför gårdsparten stod socknens största väderkvarn, en 8-kantig holländare. Det var synd att Masse inte tog en bild på den när han ändå var här och tog så många bilder av ladugården.

Från 299 kr

Det har ännu inte gått att komma på vem Albasmor var och vad stället har för bakgrund. Möjligen kan stället hänga samman med Anders Hansson född 1806 kommen från Snausarves ursprungspart. Han fick en bit jord av sin far och bosatte sig vid nya landsvägen intill den andra snausarveparten. Vid skiftet flyttades boplatsen till nuvarande platsen snett över vägen, se Bild 1107. Men det finns ingen som haft något namn som kan förknippas med "Albas". Huset är något av det äldsta som Masse har avbildat. Det är troligen en ofullständig parstuga från 1700-talets första hälft, bestående av ett rum på var sida om skorstensstocken och troligen ett synnerligen litet fönsterlöst kök mitt på baksidan, se Bild 1106. Huset skulle ursprungligen kunna ha haft flistak innan det fick faltak, långväggara är så pass höga att det kan förhålla sig så. Fönstren är extremt hörnplacerade, vilket är ett mycket gammalt tecken och som kan göra huset ännu äldre. Huset har bara 3 fönster, ett till salen på bortre gaveln och två på denna inpanelade del, som troligen var vardagsstugan. Rester av ett sekundärt fönster sitter uppe i gavelspetsen. Om det här var Anders Hanssons hus, måste han ha köpt det begagnat. Det kan också ha varit manbyggnad på föräldrahemmet och att han fick det när man byggde nytt stenhus hemma och han flyttade hit på 1830-talet. När man flyttade till den nya boplatsen 1908, blev tydligen det gamla huset stående en tid innan det revs bort. Kanske bodde någon annan i det kallad "Albasmor".

Från 299 kr

Axel Fredrik Österberg föddes i Sund socken under enkla förhållanden och faderslös redan som barn. Dessutom den enda av syskonen som överlevde barnaåren. I detta öde sökte modern möjligen bättre utsikter annorstädes och bröt upp från Ydre för ny tillvaro i Linköping. Där, med endast ett barn att föda, uppstod möjlighet för Axel Fredrik att studera. Från mitten av 1890-talet bär han titeln folkskollärare och innehade rimligen tjänst i den nya hemstaden. År 1901 flyttade han till Tåby på Vikbolandet för bostad och arbete i socknens skolhus. Under åren 1906-08 var han, som källorna anger, tidningsman i Söderköping. Vad det i detalj innebar för honom lämnas för denna beskrivning därhän, men under sistnämnda år var han tillbaka i katedern som lärare, nu i Rejmyre. Samma år gifte han sig med Hedvig Maria Blidberg, bördig från Tåby. Förstfödda barnet nedkom 1909 och året därpå flyttade den lilla familjen till Varberg, där makarna välsignades med ytterligare tre barn. Axel Fredrik avled i juli månad 1936. Hans maka kom att överleva honom i över 30 år.

Från 299 kr

Motiv från 1898 års industriutställning i Linköping. Bland utställarna i läroverkets gymnastiksal var främst möbelindustrin representerad men bland 62 demonstratörer visades även prov på sko- och sadelmakeri, musikinstrument, stenarbeten och till och med velocipeder med mera. En avdelning visade fotografier och i sammanhanget möjligtvis den publicerade bildens största värde. Den visar prov på ytterst få kända fotografier av den drivne amatörfotografen Oskar Lindsten. Genom utställningens prislista vet vi att han medverkade i utställningen vid sidan av storheter på området som Swen Swenson och Didrik von Essen. Han har tacksamt satt sitt namn på fotografiet och sannolikt förekommer fler av hans verk mot utställningslokalens bortre vägg. Om denne Oskar Lindsten är känt att han var anställd vid Stillströms måleri och att han vid sidan av sitt egentliga arbete verkade som fotograf. Som sådan visade han återkommande vad tiden kallade "ljusbilder" i Linköping med omnejd. Med hjälp av en egentillverkad gasljusbelysning ska hans förevisningar varit spektakulära. I en återfunnen notis i Östgöten 1897 talas det till och med om "en och annan rörlig bild". Trots att Lindsten flitigt omnämns i tidens lokalpress och tycks varit väl känd är som nämnts hans fotografiska kvarlåtenskap närmast okänd. Skäl kan vara att han redan vid dryga 30 år avled i sviterna av lungsot och att han, som Östgöten skriver, "var den siste af sin slägt".

Från 299 kr

Linköpings fasta brandkår framför stadens dåvarande brandstation i den vad tiden kallat fröken Westrings gård invid Ågatan. I grunden fast brandkår hade staden haft sedan år 1891, då sex man anställdes mot en årlig lön av 100 kronor. Man hade tidigare stött sig mot en frivillig brandkår, som en tid avlösts av en värnpliktig, och som år 1881 landat i en organisation gemensam med polisen. Efter de svåra stadsbränderna i Sundsvall och Umeå 1888 krävde brandförsäkringsbolagen att brandberedskapen ytterligare måste skärpas i landets trästäder, och i Linköping skapades den ovan ständiga brandkår. Efter Maria Sofia Westrings död 1872 hade Linköpings stad erhållit gården som donation för bildande av ett så kallat arbetshus för stadens fattiga. Stadsfullmäktige kom vidare att döma ut gården såsom varande olämplig för ändamålet, och valde istället att låta en i sammanhanget skapad fond växa för en bättre lösning. Efter reparationsarbeten på gården kom den istället att från 1892 fungera som stadens brandstation, och var i funktion tills ny och mer ändamålsenlig station stod klar 1915. Upplysningsvis lät den nämnda fondens medel vänta på sig. Först 1928 beslutades att medel skulle utlösas som del i byggkassan för uppförandet av Hjälmsäters ålderdomshem.

Från 299 kr

Enligt påskrift porträtt av fröken Tilda Wiström, Öjebro. Tolkat vara Mathilda Wiström, född i Öjebro backekvarn 1843 som dotter till byggmästare Gustaf Wiström och dennes maka Brita Lisa Svensdotter. Här porträtterad något av 1860-talets år. Hennes mor avled redan 1855 och lämnade maken ensam med sju barn. Trots vad som var brukligt gifte han inte om sig utan tycks ha klarat föräldraskapet utan hustru eller med hjälp av varken stadigvarande hushållerska eller ens piga. Vid sidan av byggmästare var fadern även kvarnägare i byn. En annan av ortens många ägare och delägare i kvarnrörelser hette Johan Andersson och hans son Wilhelm var jämngammal med Mathilda. I den lilla kvarnbyn blev de naturligtvis tidigt medvetna om varandra. Med åren uppstod tycke och i juli månad 1868 skred de till altaret i Herrberga kyrka. Till en början arrenderade Mathilda och maken av bägge deras fäder men redan året efter giftemålet förvärvade det unga paret en egen kvarn. För familjen i Solbergakvarnen tycks livet vidare gått sin gilla gång. Mellan åren 1872-1884 välsignades paret sju friska barn. Av dessa kom äldsta dottern Maria bli kvar i föräldrahemmet som hemmadotter. Mathilda avled 1919 och maken 1921.

Från 299 kr

Edith Billstén i Linköpingsfotografen Maria Tesch ateljé. Ytans krackelering är orsakad av vattenskada men förtar inte porträttets högtidliga stämning. Året är 1909 och Edith i tonåren. Hon var född i Linköping sommaren 1894 som förstfödd i makarna August och Emma Billsténs äktenskap. Fadern var vad som närmast kan betecknas journalist och hade en tid varit korrespondent från London för Norrköpings Tidningar. Under Ediths barndom kom han istället att öppna eget boktryckeri i Linköping. Modern var apotekardotter född Carlberg. Källorna visar en del svårigheter i Ediths liv. Under år 1919 beslutade Linköpings rådhusrätt att omyndigförklara henne. Omständigheterna är oklara men det visar sig att hon vid sidan av annat bar på ett barn utan att vara förlovad. Situationen gav henne rimligtvis skälet att samma år flytta till Stockholm. Dottern, som bortadopterades, nedkom i Örebro i oktober månad. Ediths fortsatta liv i Stockholm tycks fortgått utan större avtryck tills hon gifte sig Schwieler sommaren 1928 men var skild redan hösten samma år. Hon avled i sviterna av cancer på Stureby vårhem 1939.

Från 299 kr

Meny med rätter på Sankta Gertruds gille, troligen Stockholmsutställningen 1897. Texten lyder något moderniserad som följer. Vänster sida: En timlig spis behöver vi visst/ ja låtom oss spisa utan tvist/ Med ro uti fröjd och i glädje/ Vi älskar Stockholm vår gamla stad/ Dess åsyn görer var man så glad/ vi aldrig dess bort-rivande tillstädje [tillåta]. På höger sida står vad gillet serverade: Rätter de där varje dag undfås uti Sankta Gertruds Gillestuga. Dryck av arabiska bönor. Därtill sockerbröd [ett tyskt vetebröd med mycket socker och smör] med litsla [små] rätter/Det nymodiga kalla kaffefrukost. 1 Riksdaler Suden [suden] lax med ? 75 öre Item [detsamma] med oljesås/det fransöske kalla majonäs 90 öre Kokter lax med suden ägg; en kostelig herraspis 1 rdr Kall oxe stekt med jordpärer [potatis] i oljesås med kapris/det engländare kalla Cold Roast Beef 75 öre Kall bräckter skinka med ägg 75 öre Hönspastiller [pastejer] 75 öre Tysk kejserlig frankfurter kröningskorv med pepparrot. 30 öre Bakad fågel med soppar/det fransösiske nämna volauvent aux champignons 35 öre Och må man dricka härtillika mång bägar gott herreöl från Münchens bryggeri.

Från 299 kr

Interiör från kontoret, 5 april 1946. Tekniska AB Svea grundades år 1899 av flera stora företagare i Gävle, bl.a. konsul Oscar Flemming, fabrikören Gustaf Adolf Sjöström, grosshandlare J. A. Westergren och bryggaren Wadman. Fabriken uppfördes på Ruddammsgatan 15 i centrala Gävle. Tekniska AB Swea sålde sina varor i norra och mellersta Sverige. Som mest producerades ett hundratal artiklar. År 1912 köpte Lars Westerberg företaget. Han hade redan en kemisk-teknisk fabrik, grundad 1876, som låg på Nygatan 10. Tekniska AB Svea flyttade till hans lokaler. Han sålde vidare företaget år 1920 till importaktiebolaget Carl Ohlin. År 1926 flyttade Svea till en annan lokal på Södra Skeppsbron 20 i Gävle och i samband med detta införlivades Sasol AB, grundat av Birger Fogelberg, som var chef i Tekniska AB Flora, och doktor H. Cederberg. Företaget existerade 1913-1926. Man skulle producera tekniska och farmaceutiska artiklar och hade sina lokaler i Hagaström utanför Gävle. Den främsta produkten var ett desinfektionsmedel, Sasoll. Efter flera ägarbyten ägdes både Svea och Sasol under 1980-talet av företaget Gävle Industritjänst. Det är oklart vad som hände företaget vare sig efter 1980-talet. År 1979 dokumenterade Länsmuseet Sveas lokaler med en mängd bilder inför rivningen av deras produktionsbyggnad på Södra Skeppsbron i Gävle. Gävle Stadsarkiv har Tekniska AB Sveas övriga arkivhandlingar.

Från 299 kr

Interiör från kontoret, 5 april 1946. Tekniska AB Svea grundades år 1899 av flera stora företagare i Gävle, bl.a. konsul Oscar Flemming, fabrikören Gustaf Adolf Sjöström, grosshandlare J. A. Westergren och bryggaren Wadman. Fabriken uppfördes på Ruddammsgatan 15 i centrala Gävle. Tekniska AB Swea sålde sina varor i norra och mellersta Sverige. Som mest producerades ett hundratal artiklar. År 1912 köpte Lars Westerberg företaget. Han hade redan en kemisk-teknisk fabrik, grundad 1876, som låg på Nygatan 10. Tekniska AB Svea flyttade till hans lokaler. Han sålde vidare företaget år 1920 till importaktiebolaget Carl Ohlin. År 1926 flyttade Svea till en annan lokal på Södra Skeppsbron 20 i Gävle och i samband med detta införlivades Sasol AB, grundat av Birger Fogelberg, som var chef i Tekniska AB Flora, och doktor H. Cederberg. Företaget existerade 1913-1926. Man skulle producera tekniska och farmaceutiska artiklar och hade sina lokaler i Hagaström utanför Gävle. Den främsta produkten var ett desinfektionsmedel, Sasoll. Efter flera ägarbyten ägdes både Svea och Sasol under 1980-talet av företaget Gävle Industritjänst. Det är oklart vad som hände företaget vare sig efter 1980-talet. År 1979 dokumenterade Länsmuseet Sveas lokaler med en mängd bilder inför rivningen av deras produktionsbyggnad på Södra Skeppsbron i Gävle. Gävle Stadsarkiv har Tekniska AB Sveas övriga arkivhandlingar.

Från 299 kr

Interiör från kontoret, 5 april 1946. Tekniska AB Svea grundades år 1899 av flera stora företagare i Gävle, bl.a. konsul Oscar Flemming, fabrikören Gustaf Adolf Sjöström, grosshandlare J. A. Westergren och bryggaren Wadman. Fabriken uppfördes på Ruddammsgatan 15 i centrala Gävle. Tekniska AB Swea sålde sina varor i norra och mellersta Sverige. Som mest producerades ett hundratal artiklar. År 1912 köpte Lars Westerberg företaget. Han hade redan en kemisk-teknisk fabrik, grundad 1876, som låg på Nygatan 10. Tekniska AB Svea flyttade till hans lokaler. Han sålde vidare företaget år 1920 till importaktiebolaget Carl Ohlin. År 1926 flyttade Svea till en annan lokal på Södra Skeppsbron 20 i Gävle och i samband med detta införlivades Sasol AB, grundat av Birger Fogelberg, som var chef i Tekniska AB Flora, och doktor H. Cederberg. Företaget existerade 1913-1926. Man skulle producera tekniska och farmaceutiska artiklar och hade sina lokaler i Hagaström utanför Gävle. Den främsta produkten var ett desinfektionsmedel, Sasoll. Efter flera ägarbyten ägdes både Svea och Sasol under 1980-talet av företaget Gävle Industritjänst. Det är oklart vad som hände företaget vare sig efter 1980-talet. År 1979 dokumenterade Länsmuseet Sveas lokaler med en mängd bilder inför rivningen av deras produktionsbyggnad på Södra Skeppsbron i Gävle. Gävle Stadsarkiv har Tekniska AB Sveas övriga arkivhandlingar.

Från 299 kr

Interiör från kontoret, 5 april 1946. Tekniska AB Svea grundades år 1899 av flera stora företagare i Gävle, bl.a. konsul Oscar Flemming, fabrikören Gustaf Adolf Sjöström, grosshandlare J. A. Westergren och bryggaren Wadman. Fabriken uppfördes på Ruddammsgatan 15 i centrala Gävle. Tekniska AB Swea sålde sina varor i norra och mellersta Sverige. Som mest producerades ett hundratal artiklar. År 1912 köpte Lars Westerberg företaget. Han hade redan en kemisk-teknisk fabrik, grundad 1876, som låg på Nygatan 10. Tekniska AB Svea flyttade till hans lokaler. Han sålde vidare företaget år 1920 till importaktiebolaget Carl Ohlin. År 1926 flyttade Svea till en annan lokal på Södra Skeppsbron 20 i Gävle och i samband med detta införlivades Sasol AB, grundat av Birger Fogelberg, som var chef i Tekniska AB Flora, och doktor H. Cederberg. Företaget existerade 1913-1926. Man skulle producera tekniska och farmaceutiska artiklar och hade sina lokaler i Hagaström utanför Gävle. Den främsta produkten var ett desinfektionsmedel, Sasoll. Efter flera ägarbyten ägdes både Svea och Sasol under 1980-talet av företaget Gävle Industritjänst. Det är oklart vad som hände företaget vare sig efter 1980-talet. År 1979 dokumenterade Länsmuseet Sveas lokaler med en mängd bilder inför rivningen av deras produktionsbyggnad på Södra Skeppsbron i Gävle. Gävle Stadsarkiv har Tekniska AB Sveas övriga arkivhandlingar.

Från 299 kr

Interiör från kontoret, 5 april 1946. Tekniska AB Svea grundades år 1899 av flera stora företagare i Gävle, bl.a. konsul Oscar Flemming, fabrikören Gustaf Adolf Sjöström, grosshandlare J. A. Westergren och bryggaren Wadman. Fabriken uppfördes på Ruddammsgatan 15 i centrala Gävle. Tekniska AB Swea sålde sina varor i norra och mellersta Sverige. Som mest producerades ett hundratal artiklar. År 1912 köpte Lars Westerberg företaget. Han hade redan en kemisk-teknisk fabrik, grundad 1876, som låg på Nygatan 10. Tekniska AB Svea flyttade till hans lokaler. Han sålde vidare företaget år 1920 till importaktiebolaget Carl Ohlin. År 1926 flyttade Svea till en annan lokal på Södra Skeppsbron 20 i Gävle och i samband med detta införlivades Sasol AB, grundat av Birger Fogelberg, som var chef i Tekniska AB Flora, och doktor H. Cederberg. Företaget existerade 1913-1926. Man skulle producera tekniska och farmaceutiska artiklar och hade sina lokaler i Hagaström utanför Gävle. Den främsta produkten var ett desinfektionsmedel, Sasoll. Efter flera ägarbyten ägdes både Svea och Sasol under 1980-talet av företaget Gävle Industritjänst. Det är oklart vad som hände företaget vare sig efter 1980-talet. År 1979 dokumenterade Länsmuseet Sveas lokaler med en mängd bilder inför rivningen av deras produktionsbyggnad på Södra Skeppsbron i Gävle. Gävle Stadsarkiv har Tekniska AB Sveas övriga arkivhandlingar.

Från 299 kr