Direktör Carl Lorichs majestätiska hus i Linköping. Platsen på stadens högre höjder bär en komplicerad historia som här inte är platsen att närmare gå in på. Vi börjar istället med nämnde Lorich och med upplysningen att han inflyttade till Linköping 1903 för att raskt involvera sig i stadens näringsliv. Redan samma år lät han förvärva den tingsgård som tidigare låg på tomten till hans blivande huskomplex. Tingsgården hade förr fungerat som privatbostad och var herrgårdslik, om än stadd i visst förfall. Lorich önskade i ett första skede att renovera huset. Byggnadsnämnden ansåg dock att Lorichs förslag var så genomgripande att den var att betrakta som nyproduktion. Som sådan stipulerades för Storgatan att byggnaden skulle ha stomme av sten. Då den gamla byggnadens kärna var timrad, såg sig Lorich ingen annat råd än att riva den vackra bygganden. Den avrivna tomten gav den förmögne Lorich fria händer att uppföra en av Linköpings mest påkostade privatbostäder. Här en vy från Storgatan mot husets västfasad. Fototid 1916.
Från 299 kr
Ett fotografi från försommaren 1875 där endast bilden består av miljön. Att det rör sig om Linköping råder inga tvivel. I bakgrunden skymtar tornet till stiftets domkyrka -ännu en tid med sitt Hårlemanska torn- och gaveln till stadens läroverk. Bostadshuset följer en äldre gatusträckning och vi hamnar i stadens gamla lasarettsområde och där sjukhusets läkarbostad. Huset står kvar in i vår tid men genomgick en omfattande ombyggnad omkring förra sekelskiftet. Efter dåvarande ägare Bengt Ruuth kallar vi huset Ruuthska villan. Backar vi åter till tiden för bildens tillkomst disponerades bildens hus av lasarettsläkaren Ludvig Åman med familj. Den unga kvinna och barnet som strosar genom trädgården torde vara makarnas äldsta och yngsta döttrar, Ellen och Emilia.
Vykort, "Brostugan, Falkenberg". Vinterbild av Tullbrons östra fäste med en kvinna i förgrunden och bakom henne en liten folksamling mellan husen. Brostugan ligger till höger och uppfördes av staden som tullstuga till broarrendatorn, medan bron från 1761 var bekostad av staten. Huset byggdes till av arrendator G. Rylin som gavs tillstånd att driva krog där. Stadens ungdomar kunde anordna dans och andra arrangemang i ett större rum och Falkenbergs första tryckeri inrättades 1875 i ett mindre av redaktör A F Möller. Staden övertog Tullbron 1910 och all brotull upphörde 1913.
Ur Emily Jobsons (f. Matton fotoalbum). Ateljéporträtt av ingenjör Hugo Gerlach. En för Varberg betydande man decennierna kring sekelskiftet 1900. Han blev förmögen inom stenhuggeribranschen och startade Skandinaviska Textilfabriks AB i staden. Gerlach var engagerad i politik och föreningar. Han tog bland mycket annat initiativ till Varbergs fasta frivilliga brandkår, byggde stadens vattenledning, uppförde eget elektricitetsverk till sin stora villa och var tidvis ledamot av såväl drätselkammaren som stadsfullmäktige. Intresserad av växter och natur skapade han ett orangeri med tropisk värme i sin egen trädgård men såg också till att både staden och folkparken Påskberget fick planteringar och gröna stråk.
Fröken Berna Lilliestråle i ett förbleknat porträtt från hennes ungdomstid. Egentligen Bernhardina och dotter till Carl Axel Lilliestråle och Sara Brita Östlund. Från 1863 var familjen bosatt i Vadstena, där fadern var i tjänst som syssloman vid stadens arbets- och fattighus. Efter moderns död 1878 flyttade fadern och Berna som parets enda barn till Uppsala. Hon avled som ogift i Strängnäs 1920. Foto omkring 1870.
En af aeronautiska sällskapets flygare, löjtnant Richard Nordqvist, anlände vid 9-tiden i dag hit till Falkenberg och landade på Västra gärdet efter start från Ljungbyhed kl. 7 på morgonen. Som passagerare medföljer instruktör för Thulinska flygskolan löjtnant John Magnusson. Löjtnant Nordqvist kommer under sitt besök att studera stadens flyghamnsförhållanden. Affärden härifrån sker vid middagstiden. FALKENBERGS TIDNING N:R 55A Lördagen den 10 maj 1919. R Nordqvist är ej med på bilden. Flygplanet är en licensbyggd Morane Saulnier Parasol, typbetckning Thulin D.
Karlstad efter branden 1865 med tältstaden för hemlösa. I bakgrunden Södra Herrhagen med till vänster ett hus byggt av C E Dahlman år 1861, som kallades Nermanska villan vid rivningen runt 1970, och mitt i bild Weijdlingska villan. Den lilla byggnaden till vänster var en musikpaviljong för stadens körer som användes vi 1:sta majfirandet. Den revs 1870. Fotot togs av Bernhard Elis Hallberg (1830-1894), verksam i Karlstad från 1858 och ett tiotal år framåt. Senare i livet blev han gasverkskamrer.
Parti av Linköping 1968. Vy mot nordväst från Sankt Larskyrkans torn. I bildens nedre högra del sträcker sig det för Linköpingsbor så välkända Lindsténshuset i hörnet av Klostergatan och Ågatan. I folkmun kom huset att kallas Andrea Doria och hör sedan tillkomsten vid mitten av 1950-talet till en av stadens mest originella byggnader. I bildens övre vänstra del pågår byggnadarbeten att förse domkyrkan med två tornspiror över koret.
Linköpings busscentral har under minnenas tid var placerat vid åtminstone fyra skilda platser. Länge var Borggården samlingsplats för busstrafiken. Under 1940-talet etablerades bildens terminal med större ytor och bättre service. Läget kom att råda till mitten av 1980-talet då ny anläggning stod klar i kvarteret Drabanten. Den lösningen kom vidare och som bekant att lämnas för dagens resecentrum vid stadens järnvägsstation. Här en dokumentation kort före rivning. Vy från Djurgårdsgatan.
I den mindre trafikerade norra delen av Snickaregatan i Linköping består ännu det gediget byggda bostadshuset Snickaregatan 4. Fastighetens lagfart är daterad 1905 och byggnaden uppfördes kort därpå. En första tid disponerade Linköpings stadshypoteksförening ett antal lägenheter i huset. Från åtminstone 1930-talet var hotell Regent inrymt i delar av fastigheten. I 1935 års adresskalender annonserade man; "Propra, hemtrevliga rum - Goda bäddar - Centralvärme". Hotellets läge nära stadens centralstation hjälpte dessutom upp rörelsens bärkraft. Foto 1970.
En matvaruaffär i Cerstenska huset, byggnaden byggdes 1667 vid Storgatan. Castenska gården består av två sammanbyggda hus mot Storgatan samt gårdsbyggnader bestående av stall med mera. Den äldsta byggnaden är ett trappgavelhus uppfört 1667 av sadelmakaren C. Castens. Byggnaden är ett av stadens märkligaste hus med gaveln vänd mot gatan och en ovanlig portal med vågiga pilastrar, krönta av stenklot. Det till- och sammanbyggda affärshuset, likaledes med gavel mot gatan, uppfördes i början av 1900-talet. (Uppgift hämtad ifrån Länsstyrelsen i Kalmar.)
Cerstenska huset byggt 1667 vid Storgatan. Castenska gården består av två sammanbyggda hus mot Storgatan samt gårdsbyggnader bestående av stall med mera. Den äldsta byggnaden är ett trappgavelhus uppfört 1667 av sadelmakaren C. Castens. Byggnaden är ett av stadens märkligaste hus med gaveln vänd mot gatan och en ovanlig portal med vågiga pilastrar, krönta av stenklot. Det till- och sammanbyggda affärshuset, likaledes med gavel mot gatan, uppfördes i början av 1900-talet. (Uppgift hämtad ifrån Länsstyrelsen i Kalmar.)
En matvaruaffär i Cerstenska huset byggd 1667 på Storgatan i Kalmar. Castenska gården består av två sammanbyggda hus mot Storgatan samt gårdsbyggnader bestående av stall med mera. Den äldsta byggnaden är ett trappgavelhus uppfört 1667 av sadelmakaren C. Castens. Byggnaden är ett av stadens märkligaste hus med gaveln vänd mot gatan och en ovanlig portal med vågiga pilastrar, krönta av stenklot. Det till- och sammanbyggda affärshuset, likaledes med gavel mot gatan, uppfördes i början av 1900-talet. (Uppgift hämtad ifrån Länsstyrelsen i Kalmar.)
Det inre av kvarteret Blandaren i Linköping 1965 och vad som i informationen kring bilden uppges visa stadens gamla gasverks lokaler. En mer trolig tolkning är att byggnaderna är desamma som Linköpings Byggnadsaktiebolag lät uppföra kort före förra sekelskiftet och som från år 1908 kom att ägas av bolaget Göteborgssystemet i Linköping, vilket vidare kom att följas av det statliga Systembolaget. Försäljningslokalen låg mot Sankt Larsgatan nära mittför Frimurarehotellet.
Bland Linköpings centrala gatustråk torde Trädgårdsgatan vara en av de mer obemärkta. Med ett tidigare längre lopp kom gatan att begränsas till sträckan mellan Djurgårds- och Apotekaregatorna. Under den period stadens busstorg var placerat i området -och vidare parkeringyta- utsuddades dessutom gatans läge i viss grad. Före den beskrivna epoken var gatan emellerid kantad av hus. Fotoåret 1946 hade några rivits för att ge plats för nämnda busstorg men Trädgårdsgatan 8 och vidare skulle ännu stå kvar en tid.
Dokumentation som följer nedmonteringen av gatuhuset till Huitfeltska gården i Linköping. Fotoåret 1950 hade lyckligtvis en ny och unik möjlighet för stadens uttjänta hus öppnats. På initiativ av kommunalpolitikern Lennart Sjöberg hade mark avsatts vid egendomen Valla för det friluftsmuseum vi känner som Gamla Linköping. Just Huitfeltska gårdens utvalda hus var de första att flyttas dit och i linda bilda de stadskvarter som vidare tillkommit.
För dagens invånare är bildens Linköpingsmiljö omöjlig att känna igen. Vi ser området där Hunnebergsgatan möter Östgötagatan och där närmast all bebyggelse bytts ut sedan bildens tillkomst 1951. Men inte riktigt allt. Till vänster om den främre huskroppen sticker skorstenen fram genom taket till Hunnebergsgatan 9, en av de så kallade hantverkshusen som lyckligtvis bevarades när området sanerades. Vid Hunnebergsgatans södra sida kom stadens bibliotek att uppföras i början av 1970-talet.
Utmed Klostergatan i Linköping som vid tiden för bilden närmast slutade i intet i norr. Viss aktivitet kan ändå skönjas i bakgrunden, i vad som kom att bli stadsdelen Vasastaden, men ännu var inga hus uppförda i siktfältet. Rest var dock sedan år 1883 stadens påkostade flickskola till vänster och i hörnet mot vad som skulle läggas ut som Vasavägen. Foto omkring 1905. vid tiden på 1920-talet. Vy mot norr. Till vänster den kommunala flickskolan, sedemera Elsa Brändströms skola.
Nedslag i Linköping år 1950 i en miljö som närmast fullständigt omstöpts. Vy utmed Göran Dyks gata mot Repslagaregatan. En tid före bilden hade stadens planerare låtit den förstnämnda gatan att bryta igen den äldre bebyggelsen och förbinda Repslagare- och S:t Larsgatorna. Saneringsarbetet skapade även en ansats till det som skulle komma att bli Lilla torget (Gyllentorget). I ett senare skede byggdes Göran Dyks gata igen av Gyllenvaruhuset och bildens fria sikt försvann. I fonden dåvarande Repslagaregatan 25.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.