Interiör från Valla gård omkring förra sekelskiftet. På staffliet ses ett porträtt av gårdens byggherre, Leonard Westman. Vid tiden för bilden hade gården gått över till Leonard och Ida Westmans son, tillika Linköpings stora välgörare inom främst kulturen, kapten Henric Westman.
Från 299 kr
Valla gård omkring förra sekelskiftet. Vid tiden ägdes gården av Linköpings stora välgörare inom främst kulturen, kapten Henric Westman. Här interiör från biblioteket. På väggarna hänger rakt fram "Sommarsiesta" av Johan Krouthén och till höger "Faunessen" av Westmans morbror Gotthard Werner. Båda verken skänktes senare till Östergötlands museum.
Lindarna utmed Norra promenadens äldsta del bildade en reslig sal redan omkring förra sekelskiftet. Omkring 40 år hade passerat sedan de planterades i slutet av 1850-talet. Vid tiden för brevkortet hade promenaden även förlängts både i västlig och östlig riktning för att nå imponerande 3,5 kilometer.
Efter att järnvägslinjen Vadstena-Ödeshög öppnat 1888 blev Omberg och dess historiska omgivningar lätttillgängliga resmål. Behovet av mat och husrum för resande var väckt och 1893 kunde turisthotellet öppna. Här ser vi anläggningen som den tog sig ut omkring förra sekelskiftet.
Linköpings länslasarett i en tid då anläggningen nyligen var invigd. Arkiektuppdraget hade naturligt gått till Axel Kumlien. Som knuten till Medicinalstyrelsen låg han bakom en rad sjukhusbyggnader och var således väl skickad för uppgiften. Här en vy från Magistratshagen omkring sekelskiftet 1900.
Makarna Billsten med barn och tjänstefolk framför familjens sommarbostad Ejdalen i Roxenbaden. August Billsten bar titlar som litteratör, redaktör samt boktryckare och drev sin verksamhet från Storgatan 27 i Linköping. Likt ett flertal välbeställda entreprenörer hade han tillsammans med hustrun låtit uppföra sommarbostad i det populära området med behändigt avstånd från staden. Odaterad bild från omkring förra sekelskiftet.
Motiv ur Linköpingsfotografen Didrik von Essens samling som besväras av både rörelseoskärpa såsom emulsionsskador. Dessutom vet vi inte var bilden är tagen. Ändå en stilfull och sannolikt unik dokumentation som vore spännande om den kunde klarläggas. Vi undandrar oss spekulation förutom att sjön Roxens strand torde vara möjlig placering. Fototid omkring sekelskiftet 1900.
"Från Maderna vid Stångån utflöde" är fotograf Essens egna beskrivning av motivet. Stångåns slingrande lopp mot sjön Roxen vållade länge problem för båttrafiken. Återkommande muddring och uträtning av loppet har varit aktuellt in i modern tid. Våtmarken runt Stångåns slingrande lopp skapade emellertid strandängar som nyttjades för fodertäkt. Tiden är omkring förra sekelskiftet.
Makarna Hydén med döttrar och gäster vid sommarbostaden Talludden i Sandvik. Runt bordet ser vi från vänster Axeline Lundblad invid fadern Gottfrid Lundblad, följda av fru Maria Sofia Hydén, född Söderberg. Till höger sitter Gottfrid Söderberg och järnhandlare Mauritz Hydén, den förstnämnda bror respektive svåger till makarna Hydén. Barnen är makarna Hydéns döttrar Anna och Lisa. Foto från omkring förra sekelskiftet.
En stunds vila i gröngräset vid Lövkullen på Solberga gårds ägor. Bild från omkring förra sekelskiftet, i en tid då gården ägdes av makarna Axel Dankwardt-Lillieström och Augusta Mathilda, född Floderus. Sannolikt ser vi dem i bilden i kretsen av familj och vänner.
Vid 1800-talets mitt uppstod behov att utvidga Linköpings stadsmässiga yta. Resultatet blev två nya långgator, Drottningatan i söder och Kungsgatan i norr. Utmed stråken uppfördes påkostade hus varav Kungsgatan 41 närmast i bild är ett gott exempel. Odaterad bild från omkring förra sekelskiftet.
Kolorerad återgivning av huvudbyggnaden till Brantsbo i Tryserums socken. Gården var till 1900-talets första år del i släkten Tryséns stora godsinnehav. På bänken sitter änkefru Emilia Trysén, som några år runt förra sekelskiftet valde Brantsbo för sitt egna boende. Bilden inklusive koloreringen har hennes son Magnus Trysén som upphovsman.
Gårdsinteriör från vad tiden kallade Lilla stugan på den senare tillkomna adressen Djurgårdsgatan 15 i Linköping. Tiden är omkring förra sekelskiftet. Gården ägdes då trädgårdsmästaren Nils Peter Österberg och rimligtvis är det honom och hustrun vi ser på bänken omgiven av makarnas dokumeterade sju barn.
Makarna Samuel och Kristina Maria har tagit plats med sina barn framför sitt hemman i byn Klockarp som är familjens hem sedan lång tid. Från vänster ses sonen Edwin Georg, äldsta dottern Amanda Kristina följd av Pancy och Selma Teresia. Foto från omkring förra sekelskiftet.
Valla gård omkring förra sekelskiftet. Vid tiden ägdes gården av Linköpings stora välgörare inom främst kulturen, kapten Henric Westman. Här interiör från biblioteket med blick mot ytterligare rum. Mot väggen ses del av verket "Hägringen" som Westmans morbror Gotthard Werner färdigställt i Rom 1895. Verket skänktes senare till Östergötlands museum.
Likt alla städer har Linköping naturligtvis förändrats över tid. Vi kan endast fantisera om hur olika tiders människor upplevde sin hemstad. Den som besökte eller verkade i staden omkring förra sekelskiftet såg detta panorama från centralstationen. Ett intryck som inte varit möjligt på många år.
Fotografi ur linköpingsfotografen Didrik von Essens samling som antas visa Ljungs-Säby i Ljung socken omkring förra sekelskiftet. Vid tiden arrenderades gården av makarna Carl Sebastian Nilson och Ida Maria Liljeblad och sannolikt figurerar de i bilden vid sidan av barnen och bekanta.
Ljusskadat fotografi som ändå tydlig visar hur gränden Pilens backe i Linköping tog sig ut omkring förra sekelskiftet. Gränden förbinder ännu Sankt Korsgatan med Storgatan och mynnade vid tiden för bilden ut genom den så kallade Kopparslagaregården som en tid varit i familjen Pihls ägo.
Från överste Fritz Lovén besök av Sörby i Stjänorp omkring förra sekelskiftet. Möjligtvis var han inbjuden av den pensionerade kommendörkapten Axel Theodor Thunberg som blivit ägare av gården från 1899. Oavsett och lyckligtvis lämnade den fotointresserade Lovén en serie fotografier från sin visit. Här en bild av miljön från sydlig riktning.
Motiv från Malfors vid mitten av 1920-talet. Från omkring förra sekelskiftet kom områdets karaktär att förändras i grunden. År 1902 etablerade Cloetta verksamhet i nya fabrikslokaler till vänster ur bilden och från 1932 uppfördes Malfors kraftstation med nödvändig reglering av Motala ströms flöde. Dessförinnan hade Malfors stora kvarn tagits ur bruk och rivits ned.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.