Aquila chrysaetos, kungsörnsbo i gammal gran växande i sydsluttning (glest beväxt med gran och björk) å förberg något ö. om V:a Åderklumpen, Murfjällstrakten Skattefjäll Hotagen s:n Jämtland Boets öfre kant befinner sig ca 13 m ofan marken. I bakgrunden af bilden skymtar Stenfjället fram Foto E. Wibeck den 1 april 1921
Från 299 kr
Grotta, belägen ca 50 m NÖ om gården, en knapp km Ö om Ruus och ca 75 m N om landsvägen. Långared. Grävningen i grottan gav inga fynd och inga tecken på att den varit bebodd. Grottans mått ca 2x2 meter. John Johansson, gårdens ägare, hade hört berättas att några drängar skulle ha tagit sin tillflykt under något krig för mycket länge sedan.
Toppen af gammal gran, i hvilken ett kungsörnsbo, Aquila chrysaetos, befinner sig. Boet ca 3 m högt, uppfördt af en något oregelbundet cylindrisk rismatta af mestadels ganska fina, 1-2 cm tjocka grenar af gran och björk. Riscylinderns största diameter upptill är 1.3 m Foto E. Wibeck d 1 april 1921
Plöjning mitt för järnvägsstation. Framför är inspektor Adolf Sten, rättaren Lilljeberg, förvaltare Lander. Plöjare som är synliga: August Jonasson, Sörtorp, Evert Andersson, Rödjan, Edvin Johansson Ekedal, (Helmer Johansson Ekedal - syns något bakom hästar) Axel Andersson, Hjelmetorp, John Svensson, Stenstorp, Fredrik Larsson Prestorp och Henning Alfredsson, Sörtorp. Stora Mellby
Häckterräng för svartsnäppa, (Totanus fuscus) Tringa erythropus, å torr mark i björkskog, belägen mellan flera småsjöar väster om Fjällåsens station, Gellivare s:n Å den med tecknet x märkta platsen fanns d 12 juni 1916 ett bo med 4 något ruvade ägg Foto Edv. Wibeck
Strömavtagare av Pantograftyp (Saxströmavtagare), för kontaktledning hängande över spåret. Oerlikon strömavtagare (sidoavtagare) syns i nedfällt läge något till vänster i bild. Utrustningen i detta fall är troligen monterad på motorvagnen Statens Järnvägar SJ Co5 1391. Försöksbanan Stockholm Norra (Norrtull) - Värtan. Bilden är tagen vid vagnhallarna för elförsöksdriften i Tomteboda.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd. Samlade av Ernst Hj." Morgonavisen Jyllands-Posten, 14-08-1946: Sverige koster årlig 1 million kr. på sine jernbanestasjonshager. Året Runt, 1946: Finns det något roligare än att tala om blommor?
"Käringön. Denna bild är tagen från Käringöns vestra sida. Längst ut ser man Måseskärs fyr. Till höger ett pyramidformat sjömärke. Denna bild är tagen i lungt väder, något annat kan man föreställa sig när stormarna rasar och vågorna bryta över dessa klippor."
Enligt text på fotot: "Michaelsdag den 5 oktober 1924 cykla Clara, Lisa och jag till Tanums kyrka där vi övervar gudstjänsten. Foro sedan vägen om Hede till Grebbestad å Besökte därvid Greby gravfält och kyrkogården i Grebbestad. Vädret var något mulet men ändå godt. Här synes huset där jag bodde när jag var vid folkhögskolan".
Studenter från latin- och reallinjen 1955. Dessa tog studenten något före övriga eftersom några av pojkarna skulle rycka in i lumpen. Stortorget i Trelleborg,Första raden från vänster:1 Sylvia Liljekvist, 2 Monika Höweler, 3 Rolf Henriksson, 4 GunPahlman, 5 Elsie Nilsson,Rune Schlyter Bakre raden från vänster: 1 Bokander, 2 Bengt Andersson, 3 Bo Petterson,4 Thorleif Andersson 5?, 6 Bertil Åberg .29/4-55.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Exempel på fotografi badat i rodankoppar. Metylenblått och något malakitgrön. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 603.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-58. Motiv föreställande Roddbåt. På bilden står skrivet: Betad i rodankoppar. Färg: Malakitgrönt + något spår metylenblått. a) fixerad under sköljning i 10% Na2 S2 O3 b) endast sköljd. H. Bäckström jan 1936.
Enligt text på fotot: "Gaveln å corpe de logiet vid Kavlås. Då vi voro här sågo vi Hömbs kyrka c:a 1 km i norr därifrån, den minnesrika Kungs... kyrka låg en halvmil därifrån söderut. Vid Kavlås besågo vi även växthusen, något särskilt fint. Man kände en viss stämning vid att vistas å ett sådant adelsgods". Enligt notering: "Logit i Kavlås, 25 juli 1921".
Göteborgs hamn. Inloppet till Göteborg taget från S:t. Eriks höjd. Till vänster nederst på bilden syns tullhuset. Något längre till vänster om bilden ligger stenbron, det är härifrån som vi skola begiva oss med en av Marstrandsbolagets båtar upp genom kusten.
Enligt text på fotot: "Kommo hit fredagen den 22 juli 1921 kl 6 e.m. Då regnade något. Under resan hit hade jag samtal med en amirkanare som skulle till sin födelseort vid Växiö, han hade nu senast varit ute på en resa till Norrland. I Alvesta bodde vi å Järnvägshotellet över natten".
Text till bilden: "U-a Regemente". I förgrunden utmed Bäveån skymtas till höger Fossumbergs kvarn och till vänster om ån vid bron, Fossums kvarn. Till vänster om kasernerna finns musikberget med det första marketenteriet som användes fram till 1918 och något mer till vänster musikpaviljongen. På höjden i bakgrunden Ture Malmgrens borg som byggdes under åren 1899-1912
En modern snörpvad jämförd med Stockholms slott. Vaden mäter upp till 520 m. i längd och 40-45 m. i djup. Slottets huvudbyggnad mäter 120x130m. och 500m. i omkrets. Vaden altså något för stor tecknad. Stämplat på fotot: Historiska avdelningen, Göteborgs museum.
Tryckt text på kortet: "BRODALEN" Noterat på kortet: "BRODALEN BRO SN. STÅNGENÄS(ET)". "Kortet köpt 10 Sept. 55". "UTSIKT MOT NORDVÄST I MITTEN BRODALENS STATION"- "AVTAGSVÄGEN TILL HERRENÄSET GÅR UT UNDER BERGVÄGGEN TILL V. I FONDEN BRO KA. I DUNGEN NÅGOT TILL H. I FONDEN".
Marstrands fästning sedd från havet. När man kommer långt ute på havet ser man Marstrands fästning sträcka sig upp över klipporna och det ser ut som om det ej funnis något mer på denna ö. Staden är belägen på östra sidan om ön för att vara skyddad mot de väldiga västanstormarna.
Linnéa Levin, Rut Carlin När det på nya modeller är brist är det ju gott att ha en specialist men brister något i modellen kommer obönhörligt stora skrällen. Av minerna på detta kort har allting gått som om det vore smort.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.