Söderfors 90
Från 299 kr
Porträtt av Signe Åberg. Född i Flistad 1867 som dotter till Carl Ludvig Åberg och hustrun Laurentia Charlotta Bergman. Fadern var upplysningsvis yngre bror till den välkända arkitekten och konstnären Henrik Åberg (1841-1922). Signes far fick dock ett kortare liv. Han avled i sviterna av maginflammation, nyss fyllda 30. Änkan och barnen flyttade därefter till släktingar i Ekkällan söder om Linköping men något senare till egen bostad i själva staden. Från 1880-talets mitt verkade Signe som lärare vid Linköpings så kallade småskolor. Som kvinnlig lärare förblev hon som tiden påbjöd ogift livet genom. Under år 1905 lämnade hon dock sin plats i moderns hushåll och flyttade till eget boende invid Drottninggatans östra ände. Tiden där blev emellertid kort. Hon avled redan i februari månad 1906.
Emil Segersteen föddes i Kättilstad prästgård 1828. Vid sidan av fältpräst var fadern socknens kyrkoherde och tillsammans med hustrun hade de nu sex söner men där skulle det stanna. Emil Viktor kom i vuxen ålder att välja en militär yrkesbana. Han inledde den som kadett 1844 för att vidare knytas till Första livgrenadjärregemenet i Linköping. I oktober månad 1861 gifte han sig med sin kusin Sofia Augusta Norbeck och paret bosatte sig på Förråd säteri som Segersteen var delägare i. Äktenskapet blev emellertid kort. Redan i början av år 1864 avled makan i sviterna av vad tiden kallade gastrisk feber. Två söner hade hunnit nedkomma men den förstfödde hade dött redan före moderns bortgång. Med tiden kom Segersteen att inköpa Malma gård i Rystad, som från 1872 var hans boställe. När han avled 1912 var han dock sedan en tid bosatt i Linköping.
Huvudbyggnad från 1800-talets början. Undervåningen av kalksten, övervåningen av timmer. Stenväggarna är spritputsade och vita, i övrigt gulgrön oljefärg. Taket är täckt med kittat tegel. Mitt på framsidan finns en ståtlig fritrappa. På gaveln finns en utbyggnad med kökstrappa. Vid sidan av gaveln ett vinkast av kalksten. Källaren har tre välvda rum i husets tvärriktning. Våningens plan har långsmal förstuga och sal i mitten med två rum på vardera sidan. Till höger i förstufan låg länsmannens kontor, till vänster köket. Det inre modernt (1925), ett par kakelugnar i Oskar I:s gotik, det enda ålderdomliga.
Nybyggnation av tre förråd 1986. Några blandade bilder från de samtida byggprojekten i Utö läger; livsmedelsförrådet, kokhuset och Värnskolans förråd. Bild 1: En av de platsbyggda takstolarna förbereds för montering. Bild 2: Kök och förråd till Värnskolan (efter att Värnskolan lagts ned används byggnaden som dykmaterielförråd). Bild 3: Kurt Madell i spikartagen! Bild 4: Kurt kollar att taktolen är i lod. Bild 5: Alla takstolar på plats. Bild 6: Detaljbild över takstol. Lägg märke till att spikplattor i trä används, spikplåtar var nog lite för modernt för konstruktören vid Milostabens Byggnadskontor.
Mölndals station och vägbron Mölndalsbro sedd norrut från Göteborgsvägen 3. Den modernt flerfärgade glasbyggnaden, designad av arkitekt Gert Wingård, är Broplatsens buss- och spårvagnshållplats samt tågstation med servicebutik, rulltrappor och hiss. I mitten pågår nybygget av SCAs runda, vita kontorsbyggnad. Till höger ser man Mölndals centrum med den gula tegelbyggnaden Centrumhuset som ligger i början av Brogatan (tidigare Frölundagatan). Tidigare låg här en del av kvarteret Broslätt som försvann när vägbron byggdes. Göteborgsvägen-Kungsbackavägen var förr E6. Nu har den intensiva trafiken flyttat ut på motorvägen (färdig 1979) och Göteborgsvägen har blivit hållplats för bussar och spårvagnar.
Gamla bruksherrgården från landsvägen. Nu bebodd av kraftstationens personal. Planen har stor sal i mitten bakom förstugan, till vänster kök och. kammare, till höger två kamrar. Denna indelning numera dock delvis förändrad genom moderna innerväggar. I salen en gammal öppen spis av barocktyp.
Långshyttan är ett järnbruksområde. Ortens stålindustri, Klosterverken, var en del av Klosters bruk och byggde sin tidiga framgång på Gustaf de Lavals innovationer. Bruket i Långshyttan var pionjärer inom den moderna typen av masugn, som kom på 1800-talet, och även inom tillverkning av rostfritt stål.
F6 Karlsborg 1947. F6 var mer eller mindre centrum för provskjutningar med moderna vapen. Från en B18 riktad ut mot Vättern avfyras här en 18 cm raket. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Scala 22 mars 1965. Mati Saarväli på redaktionen för tidningen Scala International. Kvinnan som är med på bilden heter Lotta och hon arbetade i tobaksaffären på Trädgårdsgatan 8, Örebro. Det var Karl-Johan Saarväli (far till Mati Saarväli) som låg bakom tidningen Scala för den moderna mannen. Redaktionens adress var Kasernvägen 16.
2000-08-23, AS. Stockholms stadshus, beläget på Kungsholmens sydöstra udde, är ett av den moderna svenska byggnadskonstens främsta verk. Ursprungligen planerade man ett rådhus, och arkitekttävlingen 1903-04 för detta ändamål vanns av Ragnar Östberg. Huvuddragen i Östbergs tävlingsförslag, kontakten med vattnet och det dominerande tornet i hörnet mot staden, blev bestående vid förändringen av projektet till stadshus.
Stockholms stadshus, beläget på Kungsholmens sydöstra udde, är ett av den moderna svenska byggnadskonstens främsta verk. Ursprungligen planerade man ett rådhus, och arkitekttävlingen 1903-04 för detta ändamål vanns av Ragnar Östberg. Huvuddragen i Östbergs tävlingsförslag, kontakten med vattnet och det dominerande tornet i hörnet mot staden, blev bestående vid förändringen av projektet till stadshus.
Engwall & Co var de första i Sverige so målmedvetet gick in för försälning av paketerat rostat kaffe som märkesvara. 1913 köptes den första kafferostningsmaskinen in. På 1920-talet lanserades varumärket Gevalia och skaffade nya lokaler med moderna rosteri- och paketeringsmaskiner. Nu riktade man in sig på kaffe, kryddor och namnet Gevalia
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.