Sevilla. Manto, Virgen de la Esperanza. P. San Gil.
Från 299 kr
Menton
Fotografi. Mercado dos Peixes. Lissabon, Portugal.
Fotografi. Museo, Sala delle Metope. Palermo, Italien.
Granada. Alhambra: Interior de la Torre de las Infantas, parte alta.
Sevilla. [Simón el Cireno ayuda al Salvador á llevar la Cruz. P. Salvador.]
Brousse. Vue panoramique. Turbé et Mosquée Verte
Granada. El Santo Santorum en el interior de la Cartuja.
Genua/Genova. Terrazzo di Marmo
Triest
San Remo
Genua/Genova. Palazzo Durazzo
Venezia. Pal. Ducale
Född i ett prästhem i värmländska Nyed växte Sara Frykstedt upp i Sunne prästgård, där fadern fått tjänst 1821. Tidigt föräldralös följde en tid för henne som mamsell och vidare guvernant i ett flertal välbärgade hem i landskapet. Vid någon av sina tjänster mötte hon sin blivande make Carl Anders Eckerbom och de lät viga sig i tid före deras förstfödde 1844. Familjen var då bosatt i Nedre Ullerud där maken var bruksfogde. Tiotalet år därpå lämnade makarna Värmland för ny tillvaro i Vadstena. I den nya hemstaden titulerades maken som kommissionshandlare och i parets hem sköttes parets nu sex barn. Makarnas sjunde barn föddes i Vadstena och det är rimligtvis hon vi ser invid modern. Av samma grund kan porträttet dateras till 1860-talets första år.
Teodor Tåhlins vuxna liv är för denna uppgift inte utredd. Ännu ej fyllda 19 år utvandrade han till Amerika och försvann därmed ur svenska källor. Möjligtvis lät han sig porträtteras inför sin resa, men om detta kan vi inte veta. Föddes gjorde han på Fröö säteri i Lillkyrka socken 1862, son till inspektorn Johan Axel Tåhlin och makan Julia Margareta Charlotta Lundin. Fadern gick emellertid bort redan vid 38 års ålder i sviterna av tyfus, en av tidens gissel. Den kvarvarande familjen fick bryta upp från Fröö och fann nytt boende i Linköping. I maj månad 1881 lämnade Teodor som nämnts Sverige för vad som är troligt leva resten av sitt liv i det nya landet.
Porträtt av Carl Sandin. Född och uppvuxen i Linköping som son till spannmålshandlaren Carl Johan Sandin och makan Christina Elisabeth Boman. Familjen bodde vid Nygatan invid Hospitalstorget. Efter faderns död på årets sista dag 1877 flyttade änkan med de yngsta barnen till ny bostad i hörnet av Barnhemsgatan och dåvarande Drottninggatan (nuv. Elsa Brändströms gata) . I februari månad 1881 lämnade Carl barndomshemmet för att pröva lyckan i Stockholm. Efter att även modern flyttat till huvudstaden och där etablerat handelsrörelse flyttade Carl till moderns hushåll vid Karduansmakaregatan för att ta tjänst som bokhållare i moderns företag. Tiden i moderns rörelse blev emellertid kort. Enligt obekräftad uppgift ska han ha emigrerat till London 1888 där hans tid inte har kunnat följas ytterligare för denna presentation.
Porträtt av lärarinnan och rösträttsaktivisten Jenny Wallerstedt omkring 1910. Född i Lungsunds församling i Värmland 1870 inflyttade hon till Linköping 1892 för lärartjänst vid stadens Elementarläroverk för flickor. I första hand undervisade hon i engelska och franska och gav samtidigt ut läroböcker i bägge språken, likväl som hon var engagerad i skolfrågor i allmänhet. Med tiden blev hon alltmer politisk. När rösträttsrörelsen "Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt" startade sin avdelning i Linköping 1903 blev Jenny dess ordförande. Hon var också engagerad i Fredrika Bremer-förbundets lokalavdelning, och från 1916 var hon ombud i fattigvårdsnämnden i Linköping. År 1919 valdes hon in i Linköpings stadsfullmäktige för Högerpartiet. Efter närmare 30 år i Linköping lämnade hon staden för att bli rektor vid Risbergska gymnasiet i Örebro.
Hulda Svensdotter framför bostaden Näsastugan i Asby. Hennes stuga var enkel men omgivningarna vackra intill Rankhallssjön. När fotografen passerade 1937 var hon nära 80 år och hon skulle komma att leva på platsen till nära 90. Källorna beskriver ett hårt liv, ett typiskt för fattigsverige. Född i Rumskulla dagen före julafton 1858 tycks hennes tillvaro startat med goda förutsättningar. Fadern var rättare på gården Norrhult men något skedde i hast. I ett kommande steg tjänade han som statardräng i Lofta men lyfte sig något för att bli torpare i Sund socken. Hulda lämnade hemmet i 20-årsåldern för ett slitsamt liv som tjänstehjon och piga på gårdar i Ydre med omnejd. Utanför äktenskap födde hon två söner och det bidrog sannolikt till att hon från år 1895 blev erbjuden Näsastugan som inhysehjon.
Tryckt text på kortet: "Gravfält vid Greby, på höjden ö. om vägen till Grebbestad, c:a 800 m. nnö om Grebbestads kyrka (fornminnesskylt). Det är ett av de största och mest imponerade gravfälten i Bohuslän och består av omkr. tvåhundra högar, många med stensatt kant, fotkedja och ett flertal bautastenar, av vilka många fallit omkull. (En liggande sten i n. delen av fältet visar spår av kvarnstenshuggning). Gravfältet vittnar om en rik bebyggelse i denna trakt under förhistorisk tid. Några gravar undersöktes 1873 av Oscar Montelius. De lämnade fynd från tiden omkr. 400 e.K. Gravfältet omspänner dock säkert betydligt större tidrymder. Se Litt: Holmberg Uppl. 2 II: 66 F. Noterat på kortet: "Greby Tanum." "Greby Gravfält." "Foto (C65) Dan Samuelson 1924. Köpt av Dens. Dec. 1958."
Briggen Tyrus av Västervik vid kajen i Västervik. Denna del av kajen kallas allmänt "Haket". Förr i tiden lastades fartyg nästan aldrig vid kajen utan på redden. Innan lastningen började, hörde det till att skutan skulle ligga på parad här vid haket, finputsad och med rårna fyrkantsbrassade (Squared). Under denna tid hade besättningen ledigt för att roa sig, kaptenen såg gäster ombord osv. - Tyrus gick runt Cap Horn, Alaska m.fl. platser. Från Västervik förde många fartyg plank på Rio. Hon var byggd i V. (?) På kajen alldeles bakom aktern ses det lilla hamnkontoret, rivet i slutet på 1870-talet. Det var ursprungligen byggt till kokhus, då skutorna för eldriskens skull ej fick göra upp eld, då de lågo vid kajen, utan fick laga maten i kokhuset. Uppgifterna lämnade av f. hamnkaptenen E.Holm, Västervik. MH 1939. Tillhörde 1875 Odelmark, Västervik. Uppges i skeppslistan vara byggd 1870 vid Cardingans och förbyggd 1873 - har förbyggnaden skett i Västervik? Saknas i skeppslistan 1885.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.