Fotografi. Tiggardervischer nära en by mellan Manfalut och Asyut, Egypten.
Från 299 kr
Fotografi. Ramesseum, Egypten.
Fotografi. Karnak, Egypten.
Fotografi. Place des Consuls (nuvarande Tahrirtorget) och Muhammed Ali-statyn.
Fotografi. Ellen de Maré på väg till Memfis och Sakkara, Egypten.
Fotografi. Gezirah Palace Hotel (Moriska galleriet). Kairo, Egypten.
Fotografi. von Hallwyls, de Marés och von Geijers ombord på ångfartyget Columbia. Egypten.
Fotografi. Den gamla vapenmarknaden, Souk-el-selak. Kairo, Egypten.
Fotografi. Porträtt av nubisk kvinna. Egypten.
Fotografi. Invånare i Dakka (Dakke), Egypten.
Fotografi. Interiör från Gezirah Palace Hotel. Kairo, Egypten.
Fotografi. Tågstation i öknen. Sudan.
Fotografi. Dendera, Egypten.
Fotografi. Wilhelmina och Walther von Hallwyl, Henric de Maré, Wilhelm von Geijer och Ida Uhse på väg till Beni Hasan, Egypten.
Fotografi. Båtlast med vattenkrukor. Egypten.
Fotografi. Henrik de Maré på väg mot det röda klostret i Sohag, Egypten.
Radiostationen i Grimeton med radiomasterna i bakgrunden. Byggnationerna inleddes vid årsskiftet 1922-23 och två år senare stod stationen klar vintern 1924. År 2004 skrevs Grimeton Radiostation in på världsarvslistan av Unescos världsarvskommitté. Under första världkriget konstaterades svårigheter med att hålla kontakten med omvärlden via då existerande telegramkablar. 1920 föreslogs att Kungl. Telegrafverket skulle försöka åstadkomma en trådlös förbindelse med USA över Atlanten. Lösningen skulle vara en så kallad ”storradiostation” som skulle underlätta kontakterna med de emigrerade svenskamerikanerna såväl som främja affärsuppgörelser och statsangelägenheter. Avståndet till USA skulle vara så kort som möjligt och gå fri från större landmassor, och kom fram till att mellersta Halland var lämpligt för en sådan radiostations placering. Cirka 1,5 år efter starten i Grimeton hade man kommit ner till en sändningstid på 17 minuter för ett telegram mellan Sverige och New York.
Skidåkare med kälke s.k. tältkälke på släp. Meterologisk forskningsexpedition. Thea Alberg, skriver om expeditionen itillsammans med sin morbror meteorologen Johan Wilhelm Sandström STF:s Årsbok 1928 (se referenser) : "Jag och en kamrat hade rest för att företa meterologiska studier" (...)"Det gällde dessutom att finna ett sätt att bekvämt och tryggt färdas i fjället under vintern. För detta ändamål läto vi göra en kälke av björkfaner, som fastgjordes på ett par lätta skidor och som, tillsammans med ett tält av råsiden, vägde endast 10 kg. Kälken hade formen av en bred ackja med liggplats för två personer, och tältet, som var fast-spikat i dess kanter, var tillräckligt stort för att två kundeclaga mat och äta därinne"
Översänder härmed fotografi av en postkupé. Icke för att visa mig själv, ehuru jag står i öppna dörren.Däremot vill jag berätta om postvagnen. Den utgjordes av en ombyggd 3 kl. pass-vagn. Den osynliga delen av vagnen innehöll tvenne passagerarekupéer. Genom överenskommelse med tågpersonalen använde vi pass-kupéerna att placera paketsäckar i. Hade vi något utrymme kvar, då vi kommo till Sundbyberg, upptogs alla utrymmen där. En firma tillverkade smörja mot tagelmask och skickade massor av paket omkring i hela vårt land. Kortet är en obetydlig sak och torde ha ringa betydelse för Postmuseet. Användningen av pass-kupéerna visar emellertid billiga pakettransporter. Samarbetet mellan post- och järnväg var gott på den tiden. Det var en otäckt kall postkupé att åka i under vintern ! Stockholm den 30 januari 1961. Med högaktning Tore Pihl
'Monterad igelkott. :: :: Text till bilden: ''Igelkotten förekommer nästan i hela Europa. Han är dum, trög och rädd och blir han skrämd, rullar han sig samman till ett klot och utspänner sina skarpa taggar i alla rigttningar. Mot vintern gräfer han sig en håla under trädrötter, buskar eller dyliket, bäddar sin vintersäng med gräs, mossa och blad samt hvilar der stilla tills vårvärmen kalla honom till ett vigtigt arbete eller förtärandet af en mängd för landtmannen skadliga insekter och larver. Om hösten då igelkotten är ganska fet, ätes hans kött på vissa orter och anses af somliga som en läckerhet.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.