Utgrävning 1926 av gånggriften vid Tolarp, Snöstorp. Tre män står i gravens närhet med en spade fastsatt i marken framför något som kan vara en vinschanordning. Utgrävare var arkeologen Folke Hansen från Lund till vänster och kyrkoherden/arkeologen Viktor Ewald till höger. De grävde även ut Lugnarohögen i Hasslöv samma år. stenkammargraven från yngre stenåldern. Mellan dem står A Lagergren, kassör i Hallands hembygdsförbund. Troligen är fotot taget av någon tidningsfotograf då spaltbredden anges på fotografiets baksida. (Se även F8955, F8956, F8964)
Från 299 kr
Gånggrift i Tolarp, Snöstorp. "Nischanordningar i gånggriften". Utgrävning av gånggriften vid Tolarp, Snöstorp. Bilden tagen 1926 då arkeologen Folke Hansen från Lund och kyrkoherden /arkeologen Viktor Ewald i Östra Karup undersökte och restaurerade stenkammargraven från yngre stenåldern. Troligen är fotot taget av någon tidningsfotograf då spaltbredden anges på fotografiets baksida. (Se även F8955, F8961, F8964)
Fem personer framför en byggnad tillhörig Skedala säteri; tre vuxna och två barn. Säteriet är känt i skrift sedan 1400-talet och ligger vid Fylleån. I närheten finns excercisplatsen Skedala hed. På 1850 förvärvade riksdagsmannen Ivar Lyttkens det nedgångna säteriet och delade upp ägorna i två egendomar: Skedala och Nydala. Han anlade där ett brännvinsbränneri och såg till att utöka uppodlingen med nästan 1000 tunnland.
Hamn
Vykort, "Tylösand. Tylön." Vy över vattnet mot Tylön i motljus.
Vykort, "Tylösand". Vy från vattnet över stranden upp mot en byggnad på krönet, möjligen Tylösands restaurang. En midsommarstång ses till vänster och en båtbrygga är anlagd utifrån några stenar i vattnet. På strandängen ses båtar och bodar.
Vykort, "Golfbanan Tylösand. 16:e hålet". En man står och måttar ett utslag.
Vykort, "Tylösand." Sanddyner vid Tylösand med solande och utsikt mot Tylön.
Sanddyner vid Tylösand med solande.
Sanddyner vid Tylösand.
Strandvy med sanddyner i Haverdalsstrand.
Landsbygdsvy med sommarmotiv från Getinge. En smal grusväg i förgrunden och böljande jordbruksbygd.
Vykort, "Plönninge lanthushållsskola, Harplinge." Handkolorerat. Till höger om byggnaden sitter några personer i en trädgårdsmöbel och en kvinna står med en boll.
Vykort, "Motiv från Harplinge" tillverkat efter 1905 då det har delad baksida. Två villor, troligen från 1800-talets sista decennier inbäggade i grönska och en flaggstång mitt i bilden. Det till höger i bild har en stor figursågad gaveldekor vari en flaggstång är fäst och över balkongen därunder hänger en markis. Till vänster därom ses Harplinge väderkvarn.
Vykort, "Harplinge Handelsförening". Infart till träbyggnad som till stor del döljs av buskage i förgrunden.
Brevkort, "Helsning från Harplinge" tillverkat före 1905 då meddelandet måste skrivas på framsidan. Fotot visar några bostadshus längs en byväg, där en cyklist står tillsammans med en samling personer vid en grind och ett par kvinnor kommer gående till vänster i bild.
Brevkort, "Helsning från Harplinge" tillverkat före 1905 då meddelandet måste skrivas på framsidan. Fotot visar några bostadshus vid en väg. Huset närmast i bild har ovanligt nog sin entré med veranda och balkong på gaveln. En kvinna står på verandan. Bortom tomten ses en klunga män, en pojke står bredbent i vägkorsningen och en man kommer gående på vägen till vänster i bild.
Vykort, "Fröllinge". Vy över Fröllinge slotts park med corps-de-logiet i bakgrunden. Till höger en allé. Bilden är densamma som bildnr F9187 (odelat brevkort) och är således tagen före 1905. Här är bilden använd till ett vykort, dvs med plats för både adressat och meddelande på baksidan, vilket blev tillåtet 1905.
Brevkort, "Fjälldalen" med sekundär anteckning: i Harplinge socken. Motivet är en vinterbild med vy över ett fruset vattendrag med små öar framför en mangårdsbyggnad, omgärdad av späda lövträd. Byggnaden har en bred, centrerad frontespis och rundbågade fönster. Vid 1800-talets slut var Gustaf von Segebaden godsägare här. Kortet är tillverkat efter 1905 eftersom det har delad baksida (fält för såväl adressat som hälsning).
Vykort, föreställande Hembygdsgården i Harplinge. I förgrunden står en flaggstång och kring husen några tallar. Kråkegårdslängan med vita fönsterluckor och tvåbladiga dörrar är ett manhus och loftslänga från 1800-talet som flyttades hit 1941 från Kråkegård, Särdal, ägd av Hilding Henriksson, Kullsegård. Gillesstuglogen till höger i bild är från början av 1800-talet och byggd i skiftesverksteknik. Även den flyttades till hembygdsgården 1941 men från den så kallade Gillesstugan, en numera riven gård ungefär mellan Lyngåkra gamla skola och Aggaredsberg. Hästvandringen vid logen kommer från Nils Johan Andersson i Skogagård.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.