Restaurangen Byttan i Stadsparken i Kalmar. Stadsparken i Kalmar är utlagd för att ha en centralt placerad restaurang. Denna byggdes snart efter att parken stod färdig och blev ett populärt utflyktsmål. Då restaurangen hade en form som påminde om en åttkantig smörbytta fick den namnet "Byttan" i folkmun. Med tiden förföll träbyggnaden och 1939 dömdes kökewt ut av hälsovårdsmyndigheterna. Arkitekten Sven Ivar Lind fick i uppdrag att rita en ny restaurang och 1941 invigdes den nya stadsparksrestaurangen, en ljus och luftig byggnad i modernistisk stil. Byttan var länge en sommarrestaurang öppen mellan Valborg och 30 september. I många år var den knuten till Stadshotellet vars restaurangverksamheten skars ner på sommaren så personalen kunde arbeta på Byttan. Under senare år - vi skriver nu 2021 - har Byttan varit fristående. Ett flertal koncept har provats med varierande framgång. 2008 byggdes Byttan samman med det nya konstmuseet som då flyttade från sina gamla lokaler på andra sidan Slottsvägen. Försök har gjorts att knyta samman de två men man har inte lyckats samordna öppettiderna.
Från 299 kr
Skogsvårdsmöte i Långlöt. Karl A. Andreasson och länsjägmästare Karl Engebeck från Kalmar samt Gustaf Cedergren, Långlöt.
Olja på duk, Jesus tillfångatagande, Madesjö kyrka, Nybro kommun, Kalmar län.
Olja på duk, Heliga familjen. Madesjö kyrka, Nybro kommun, Kalmar län.
En målning som hängt i Segersgärdes herrgård. Porträtt av tulldirektör Schough i Kalmar. Olja på duk.
Om Jonas Jonasson, hembygdsparkens grundare och donator, se : Kalmar Län 1994 (årsbok)
Maria Nilssons i Mossen (Mia i Mossen) stuga. Jfr Kalmar län 1965, s. 93.
Godset bildades i slutet av 1700-talet av arkiater Johan Gustaf Wahlbom (d 1808) gift med Kristina Beronia Björnstjerna (död 1814), dotter till biskopen i Kalmar, senare ärkebiskop Magnus Beronius (död 1775), ätten Björnstjernas stamfader. 1775 kallades egendomen Norra Gåra, i slutet av 1780-talet Christinelund. Byggnaden blev färdig 1815 efter ritningar av Carl Mannerskantz på Värnanäs. Trädgården anlagd i mitten på 1800-talet. Se: Svenska Slott och Herresäten vid 1900-talets början, redaktör Albin Roosval, Lundquists förlag, Stockholm 1920. Även: Slott och Herresäten i Sverige (Småland, Öland, Gotland), Alhems förlag 1971. Fotoserien beställd av Friherrinnan Anna Rappe, Christinelund. Foto 1939-07-06
Helge Borgströms skomakarverkstad. Helge Borgström i sin verkstad, maj 1948. Verkstaden intagen till Kalmar Läns Museum, november 1979.
45-årsjubileum i Borgholm den 16 juli till minne av studentexamen i Kalmar 6,7 juni 1890. Till vänster: Gabriel Falkenberg, Hugo Bohman, Sigismund Levin, Karl Wijkström, Ossian Walmark, Daniel Blom (Bierlegowsky), Arnold Thörn, Alfred Levin, Bror Kjellberg.
Carl Fredrik Wild Född 7 aug. 1845 i Lofta sn (H) Död 1 sept 1896 Kungsholmen Stockholm. Son till Rättare Carl Magnus Johansson Wild (1810-1877) och hans hustru Maja Stina Nilsdotter (1810-?) Familjen bodde i Överum Lofta sn, Kalmar län.
Skeppsbrott, troligen Öland (Köpingsvik?) Foto Nils Kreuger c:a 1900. Ur Kreugers dödsbo. Dovre av Brantevik, byggd i Tvedestrand 1885. Hon var på 434 bruttoton och inköptes till Sverige 1905. Hade i början av april 1911 på resa Simrishamn - Mönsterås i barlast ankrat i Blårörsviken n. om Borgholm för den hårda stormen. 3/4 brast båda ankarkättingarna och fartyget drev upp i viken och strandade. Skutan blev vrak och kondemnerad i Kalmar. Höggs senare upp.
Album sammanställt av Manne Hofrén. Bilderna visar utgrävningar i Kalmar gamla stad 1923-1924. Denna bild visar hur den medeltida Västerport grävs fram. I bakgrunden ses planket kring Krusenstiernska gården. Alla bilder tagna av MH.
Kronanutställningen på Kalmar slott. Clas Johansson Uggla, född 1614 i Ölseruds socken i Värmland, död 1 juni 1676, var en svensk amiral och friherre. Han deltog som frivillig i danska kriget 1644 i den av riksrådets Klas Fleming kommenderade flottan. 1658 förde han befäl på skeppet Carolus IX under slaget i Öresund. Han befordrades 1660 till amirallöjtnant. Uggla deltog som amiral i slaget vid Ölands södra udde 1 juni 1676. Efter att flaggskeppet Kronan tidigt under slaget kantrat, exploderat och sjunkit med flottamiral Lorentz Creutz, blev Uggla styrkans högste befälhavare. Hans fartyg Svärdet tvingades dock gira undan det flytande vraket av Kronan och skildes efter manövern från den övriga svenska styrkan. Svärdet omringades snabbt av danska och nederländska fartyg och utsattes för kraftig beskjutning under närmare två timmar. Skeppet antändes senare av en nederländsk brännare och sjönk med förlust av nästan samtliga ombord, inklusive Uggla. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.