Tidig vår i Sandvik 1898. Fotografen har ställt upp sin kamera på landsvägen utmed sjön Roxens norra strand, vänt linsen västerut och förevigat miljön kring Lilla Sandvik, vars bostadshus vi ser till vänster. Vid tiden för bilden hade slaktaren Carl August Johansson köpt det lilla lantbruket och möjligtvis är det honom vi ser på vägen.
Från 299 kr
Louise (Lovisa) von Rosen i hemmet vid Repslagaregatan i Linköping. Kärleksfullt porträtterad omkring 1895 av då översten Fritz Lovén. Louise var född i Stockholm men uppvuxen i föräldrarnas gods Ekhovs säteri strax norr om södermanländska Björnlunda. Efter att fadern blivit civil och erbjudits skilda tjänster i Stockholm flyttade familjen åter till huvudstaden och där träffade Louise sin blivande make i Lars Fredrik "Fritz" Lovén. Vid tiden för bilden hade de varit gifta i dryga 20 år och varit Linköpingsbor sedan 1892.
Länge inrymdes handelsbod i den ståndsmässiga mangårdsbyggnaden till Gissningsvall i Hogstad. Under åren 1914-17 förestods handeln av Romanus Rolin, bördig från orten och son till skräddaren Per Johan Rolin i Högberget och dennes maka Hulda Amalia Hall.
Gårdsinteriör från Onkel Adamsgården i Linköping. Regementsläkaren och skriftställaren Carl Anton Wetterberghs hem under åren 1877-1889. Namngiven efter dennes pseudonym i litterära sammanhang, Onkel Adam
Kvarteret Dalkullans norra del som det tog sig ut 1973. Det höga bostadshuset har då som nu adressen Snickaregatan 27. Fastigheten till höger bar tills den revs adresserna Drottninggatan 10-12. Vy över Hamngatan mot väster.
Försommaren 1923 nådde fotografen Stora Långnäs under sitt uppdrag att dokumentera godset Bjärka Säbys underlydande gårdar och torp. Det relativt präktiga torpet hade precis kostats ny panel på den rötkänsliga norrsidan. Och kanske gjordes även andra åtgärder som gladde torparparet Karl Johan Isaksson och Klara Vilhelmina Johansson.
Hägerstad skattegård i Hannäs har en komplicerad historia. Efter att dåvarande ägare musikdirektör Hugo Beijer lät uppföra Hägerstad slott på gårdens ägor fick den forna mangårdsbyggnaden ny funktion som arbetarbostad. Det är i den användningen vi ser gården på denna bild från 1890-talets mitt. Vid tiden ägdes gården av protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck men såldes kort efter hans frånfälle 1899. Beijers slott kom vidare att styckas av från gården och den ursprungliga Skattegården blev ånyo egen enhet. Den gamla huvudbyggnaden hade då tjänat ut och revs 1919 för att ge plats för nytt boningshus för gårdens ägare.
Gårdsinteriör från Storgatan 66 i Linköping. Året är 1953 och arbetet med att flytta utvalda hus i området till friluftsmuseet Gamla Linköping har inletts. Det putsade gårdshuset kommer att rivas men den timrade Skolmästaregården hör till de valda objekten att rädda. Byggnaden uppfördes på platsen i slutet av 1600-talet som tjänstebostad för stadens skolmästare.
Den siste arrendatorn av Ekholmens gård avflyttade 1961 och därefter gick förfallet snabbt. Under lång tid hade gården varit en av de största i Landeryd socken med en sammantagen areal över 400 hektar. År 1901 styckades ägorna i inte mindre än 72 jordbruksegnahem, 31 villaegnahem och en fastighet med kvarn (Hjulsbro gård). Ändå fanns det mark kvar att med början 1967 bebygga ett stort antal hyreshus i området kallat Kvinneby. Bilden visar gård kort före rivningen 1964.
Ur en samling av vykort med affärer och butiker på Östergötlands landsbygd har vi hämtat detta motiv. Här hade handlaren Bengt Johanssons beställt ett fotografi av sin speceriaffär i Hästholmen. En handlares liv kan vara nog så spännande men för Bengt torde tillvaron stillat sig något när han blev köpman på orten. Han hade i dryga 30 år varit bosatt i USA och där bland annat livnärt sig som livvakt. År 1908 hade han gift sig i brittiska Hull och från 1910 var makarna tillbaka i Sverige. Enligt uppgift ska de ha övertagit handelsboden 1921 och däromkring torde vi finna bildens tillkomst. Längre fram kom även ortens distriktssköterskan ha sin mottagning i huset.
En för Linköping sällsynt dokumentation från området av Kanberget. Fotoåret var 1916 men miljön är påfallande sig lik till våra dagar. Vy västerut från det så kallade Lorichska huset med blick över gården till Storgatan 84. I fonden skymtar villorna Kaserngatan 7 och till höger nummer 5. Vad som försvunnit sedan bilden togs är trähusen hitom villorna. De tillhörde Wahlbecks repslageri som vid tiden ännu bedrev sin verksamhet från Kanbergets norra delar. Annat som försvunnit är stadens vattenreservoar som tornar upp sig till vänster i bild. Efter att det intilliggande vattentornet invigts 1910 kom den öppna vattenanläggningen så småningom att tas ur bruk och vidare rivas.
Prästgårdsmiljön i Björsäter har lyckligtvis bevarat sin ålderdomliga prägel in i vår tid. Här en vy från 1944.
Gårdsinteriör från Nygatan 32 i Linköping 1929. Även benämnd som Mamsell Dufvas gård efter tidigare ägaren Erika Dufva (1844-1928). Vy mot norr.
Sankt Larsgatan 5 i Linköping. Adressens orginella nyrenässansbyggnaden uppfördes 1892-95 av byggmästare Frans August Påhlman. Fotoåret 1902 var byggnaden ännu privatägd. Påföljande år skulle Östra Centralbanans Järnväg (ÖCJ) hyra in sig i huset och från omkring 1908 även Mellersta Östergötlands Järnväg (MÖJ). Det sistnämnda bolaget kom att inköpa fastigheten 1920.
Samkväm i trädgården till Villa Gripen i Linköping. Huvudpersoner i sammanhanget är den uniformsklädde Theodor Wetterhall och Emil Hulthander på bänken till höger iförd halmhatt. Dessa hade under hösten 1890 grundat den tekniska fabriken Gripen med placering i stadsdelen Hejdegården och 1893 inköpte de den intilliggande villan för att bygga om den till disponentbostad. Vid Wetterhalls bord ser vi även hans hustru Agnes Teresia och Hulthanders fru Johanna Augusta samt fröken Ebba Larsson. Vid sidan om Hulthander på bänken ser vi verkmästare Nils Larsson. Bland i övrigt identifierade personer ser vi på verandan verkmästare Larssons fru Ellen och på trappan makarna Wetterhalls dotter Göta. På balkongen sitter paret Hulthanders dotter Sigrid vid sidan av prostinnan Linde och en hushållerska.
Gårdsinteriör från Ågatan 41 i Linköping, den så kallade Spegelmakaregården.
Porträtt av Isabella Hoff omkring 1910. Dotter till sadelmakare Carl Johan Hoff och dennes maka Amalia Albertina Karlsdotter. Rimligtvis är bilden tagen i hennes barndomshem vid Storgatan i Örebro.
Flygeln till Fredrikslund i Norrköping 1957. Byggnaden låg i Folkparken men stod vid tiden för bilden inför rivning. Byggnaden rymde fem enrumslägenheter med kök. Fastighetens huvudbygnad var sedan tidigare riven.
Dokumentation av Hunnebergsgatan 23 i Linköping. Året är 1929. Bilden visar ett av gårdshusen. Vy från väster.
Två fastigheter utmed Läroverksgatan i Linköping som vid tiden för bilden ansågs tjänat ut. Det vackra Nisbethska huset som skymtar till höger var för egen del gravt förfallet men skonades lyckligtvis. Foto 1972.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.