Gråborg. Ölands största fornborg, anlagd under järnåldern men i bruk ända in i historisk tid. Intill borgen finns en medeltida kapellruin och byn Borg med ett välhävdat odlingslandskap. Gråborg är Ölands största fornborg och även en av Sveriges största anläggningar i sitt slag. Liksom Ismanstorp är den belägen centralt på ön. Borgen har tidigare benämnts Backaborg men denna benämning har efter hand flyttats över till den närliggande byn Borg. Borgmuren omsluter en yta på 210 x 160 meter och ringmurens höjd varierar 4-7 meter. Murens ursprungliga höjd har uppgått till cirka 8-10 meter med en tjocklek på cirka 10 meter. I nordväst finns en port med ett medeltida valv som förstärkt med kalkbruk. Borgen har tidigare haft ytterligare två portar, en i norr och en i söder. Enligt äldre källor har den befintliga porten tidigare krönts av ett mindre torn, även den södra porten har haft ett torn. Källa Länsstyrelsen.
Från 299 kr
Gråborg. S:t Knuts kapell syns genom valvet. Ölands största fornborg, anlagd under järnåldern men i bruk ända in i historisk tid. Intill borgen finns en medeltida kapellruin och byn Borg med ett välhävdat odlingslandskap. Gråborg är Ölands största fornborg och även en av Sveriges största anläggningar i sitt slag. Liksom Ismanstorp är den belägen centralt på ön. Borgen har tidigare benämnts Backaborg men denna benämning har efter hand flyttats över till den närliggande byn Borg. Borgmuren omsluter en yta på 210 x 160 meter och ringmurens höjd varierar 4-7 meter. Murens ursprungliga höjd har uppgått till cirka 8-10 meter med en tjocklek på cirka 10 meter. I nordväst finns en port med ett medeltida valv som förstärkt med kalkbruk. Borgen har tidigare haft ytterligare två portar, en i norr och en i söder. Enligt äldre källor har den befintliga porten tidigare krönts av ett mindre torn, även den södra porten har haft ett torn. Källa Länsstyrelsen.
Gråborg 1961. I valvet syns ruinen av S:t Knuts kapell. Ölands största fornborg, anlagd under järnåldern men i bruk ända in i historisk tid. Intill borgen finns en medeltida kapellruin och byn Borg med ett välhävdat odlingslandskap. Gråborg är Ölands största fornborg och även en av Sveriges största anläggningar i sitt slag. Liksom Ismanstorp är den belägen centralt på ön. Borgen har tidigare benämnts Backaborg men denna benämning har efter hand flyttats över till den närliggande byn Borg. Borgmuren omsluter en yta på 210 x 160 meter och ringmurens höjd varierar 4-7 meter. Murens ursprungliga höjd har uppgått till cirka 8-10 meter med en tjocklek på cirka 10 meter. I nordväst finns en port med ett medeltida valv som förstärkt med kalkbruk. Borgen har tidigare haft ytterligare två portar, en i norr och en i söder. Enligt äldre källor har den befintliga porten tidigare krönts av ett mindre torn, även den södra porten har haft ett torn. Källa Länsstyrelsen.
Porträtt av Niklas Fosser. Född som Niklas Andersson i bohuslänska Svarteborg 1835, där föräldrarna ägde ett hemman i byn Grinnås. Efter studier i Uppsala och namnbyte till Fosser, fann han på oviss grund änkan Maria Charlotta Holmqvist som i egenskap av efterleverska blivit ägare till Halleby säteri i Skärkind. Med säteriet som säte kom Fosser att tjäna sitt nya hemlän som landstingsman och vidare som östgötsk ledamot av riksdagen.
Makarna Axel och Klara Danielsson med dotter, måg och barnbarn. Platsen är inte bestämd men väl tiden i stort. Gossen Karl Gustaf Olle i mormor Klaras knä, kom till världen i augusti månad 1913. Hans föräldrar står bakom morföräldrarna, byggmästare Karl Albin Hultgren och Tekla Turida Amalia. Axel och Klara bodde vid tiden för bilden i byn Klockarp. Den unga familjen flyttade till Grindsbo från Rumskulla i början av april månad 1914.
Tornby gård har en komplicerad historia. I äldre tid räknade byn fyra hemman och likt de flesta gårdssamlingar i landet hade de sina ägor blandade om varandra. 1700- och 1800-talens jordbruksskiften kom emellertid att skapa mer sammanhållna ägor. Bilden visar huvudbyggnaden i Norrgården, som vid tiden för bilden står under renovering och kom att bevaras på platsen trots exeptionell exploatering av gårdarnas forna jordbruksmark. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1975.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ryssland, 1960. Motiv av Akaki. R. Tsereteli (9.6. 1840-26.1. 1915). Född i byn Schvitori, son till prins Rostom Tsereteli. Studerade vid Kutaisis gymnasium och läste sedan vid Sankt Petersburgs universitet på fakultetet för orientaliska språk. Prins Akaki Tsereteli blev involverad i den nationella intellektuella ungdomsrörelsen. De protesterade mot Tsarregimen och ville återuppväcka kulturen och det georgiska självbestämmandet. Georgisk poet och frontfigur i den nationella befrielserörelsen, 120-årsminne av hans födelse.
Gillberga. Ekonomibyggnader uppförda i sten och stråtak. "Stenby by nära västra kusten. Stora stenlängor, många med "dös" (rundade hörn). Konformiga gavelbyggnader. Byn är ... i 2 grupper, en mindre grupp i norr om fyra gårdar, i söder den större gruppen med många ... Den norra delen har enkel radbytyp med långa, smala lahagar, hägnadeav ... Obs gångstigarna mellan mangårdarna; genvägar; vanligt. Gott om stenmurar i byns omgivning. Typisk stenby."
Tjänstefolk på Fantskog.; Personer: Från vänster.; 1. Jonas Nordin, dräng f. 1876 i Skog; 2. Valfrid Tengman; 3. Tekla Elisabet Tengblom, piga f. 1876 i Resele; 4. Erik Bohlin; 5. Hilda Marareta Tjernberg, f 1892 i Resele; 6. Erik Hjalmar Tjernberg; 7. Ida Helena Tjernberg, f. 1885 i Resele; 8. Otto Bolin; 9. Maria Hansson; 10. Reinhold Nyberg, dräng f. 1881 i Ullånger; Byggnaden "Fantskog" , ligger i byn som också heter Fantskog.
'Vy över en grund damm, ett vattenhål, nära byn Upernivik. Ligger närmare båthamnen än damm nr 2 (enligt Johansens dagbok) och har troligen sin tillförsel från denna sjö. Bottnen är täckt av sten och mossor. Frits Johansen samlade in Lepidurus arcticus från denna damm. :: :: Enligt kuvertet som negativet låg i ''Trip to W-Greenland VI''. :: :: Ingår i serie Fotonr. 5217:1-103. Se även hela fotonr. 5202-5218 med bilder från Frits Johansen.'
Johan Alfred Elmier (1849-1938) var en av de stora jordägarna i Älmhult. Denne som inte var född i Älmhult utan i Älmeboda socken gjorde sig en förmögenhet i USA genom guldletning; återvände till Sverige och hamnade av någon okänd anledning i "Elmhult" på 1890-talet där han köpte den sydligaste gården i byn, som efter honom blev kallad Elmiersgården. Patron Elmier donerade även flera markområden till köpingen och medverkade till att tätorten växte och utvecklade sig. Idag kallas ett område i Älmhult för Elmiersområdet.
Odensjö är kyrkby i Odensjö socken i Ljungby kommun. Odensjö ligger vid västra stranden av sjön Bolmen och är en gammal bosättningsort från förkristen tid, som man kan se av både ortens namn och flera fornlämningar i trakten. Byn bestod på 1950-talet av 7-8 jordbruk, prästgård, skola, ålderdomshem, affärer, post- och telegrafstation samt några andra hus och ett litet sågverk. På 1960-talet försvann alla funktioner utom en affär.
Arvidsjaur 2426:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.