gatubild, gata, torg, byggnad, gatubilder, flicka, väggreklam, byggnader
Från 299 kr
Hötorgsskraporna och Sergels torg med riksgropen i förgrunden.
stadsgata, flerbostadshus, cykel, färghandel, torg, gatubelysning, tobakshandel, frisersalong, stadsbebyggelse
P. Aug. Nelsons Eftr, hus, Gustav Adolfs torg
Stadt Hamburg, spårvagn, poststämplat, Malmö teater, torg, teater
Stora torget. Då Linné under sin Västgötaresa även besökte Falköping i Juni 1746, ansåg han torget vara stort i förhållande till stadens storlek. Han mätte därför upp det och fann, att det mätte 140 steg i längd och 66 i bredd och skrev sedan, att det var "i proportion med staden större än något annat torg i Sverige".
Stora torget. Stadens torg 1902. Stora torget 19 (A. Johansson & Co. Storgatan 18) Obs. kullerstensbeläggningen. Stora torget stensattes under åren 1837-1841.
Vy över stadstrafik vid Karl-Johans torg i Stockholm. Bilden är tagen före 1931 då statyn flyttades och vändes.
Skioptikonbild med motiv av torg i Nürnberg. Josephsplatz 21. Bilden har förvarats i kartong märkt: Vårresan 1910 Nürnberg 9. XV.
Skioptikonbild med motiv av fontän på torg, bredvid apotek, i Rothenburg. Bilden har förvarats i kartong märkt: Rothenburg II. 1901.
1717/H Aten. Många par skor står ute på en plats/torg. En man sitter på trappen framför en dörr.
568 F. Stieg Trenter, Torremolinos. Människor samlade runt en springbrunn på ett torg. Stieg Trenter får sina skor putsade.
568 F. Stieg Trenter, Torremolinos. Stieg Trenter får sina skor putsade vid en springbrunn på ett torg.
Adelcrantz, Carl Fredrik, 1716-96. Friherre, arkitekt, son till Göran Josuæ A. Han var en av det svenska 1700-talets centralgestalter inom arki- tektur och konstliv. Med ritningar till Norrbro (1781) och med Gustav III:s opera (1782) vid Gustav Adolfs torg i Stockholm tog A. upp Tessins idé om en monumental stadsplaneaxel från Slottet.
Karl XII's staty på Karl XII' s torg (Kungsträdgården), Stockholm. Kungsträdgården och Humlegården är S:s äldsta bevarade parker. Kungsträdgården var hovets kålgård redan på 1430-talet. När den franska trädgårds- kulturen nådde Sverige under stormaktstiden beslöts att göra om denna nyttoträdgård till en kunglig lustgård. Samtidigt anlades Humlegården på Ladugårdslandet. I mitten av 1700-talet öppnades bägge parkerna för borgerskapet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.