I den mindre trafikerade norra delen av Snickaregatan i Linköping består ännu det gediget byggda bostadshuset Snickaregatan 4. Fastighetens lagfart är daterad 1905 och byggnaden uppfördes kort därpå. En första tid disponerade Linköpings stadshypoteksförening ett antal lägenheter i huset. Från åtminstone 1930-talet var hotell Regent inrymt i delar av fastigheten. I 1935 års adresskalender annonserade man; "Propra, hemtrevliga rum - Goda bäddar - Centralvärme". Hotellets läge nära stadens centralstation hjälpte dessutom upp rörelsens bärkraft. Foto 1970.
Från 299 kr
En matvaruaffär i Cerstenska huset, byggnaden byggdes 1667 vid Storgatan. Castenska gården består av två sammanbyggda hus mot Storgatan samt gårdsbyggnader bestående av stall med mera. Den äldsta byggnaden är ett trappgavelhus uppfört 1667 av sadelmakaren C. Castens. Byggnaden är ett av stadens märkligaste hus med gaveln vänd mot gatan och en ovanlig portal med vågiga pilastrar, krönta av stenklot. Det till- och sammanbyggda affärshuset, likaledes med gavel mot gatan, uppfördes i början av 1900-talet. (Uppgift hämtad ifrån Länsstyrelsen i Kalmar.)
Cerstenska huset byggt 1667 vid Storgatan. Castenska gården består av två sammanbyggda hus mot Storgatan samt gårdsbyggnader bestående av stall med mera. Den äldsta byggnaden är ett trappgavelhus uppfört 1667 av sadelmakaren C. Castens. Byggnaden är ett av stadens märkligaste hus med gaveln vänd mot gatan och en ovanlig portal med vågiga pilastrar, krönta av stenklot. Det till- och sammanbyggda affärshuset, likaledes med gavel mot gatan, uppfördes i början av 1900-talet. (Uppgift hämtad ifrån Länsstyrelsen i Kalmar.)
En matvaruaffär i Cerstenska huset byggd 1667 på Storgatan i Kalmar. Castenska gården består av två sammanbyggda hus mot Storgatan samt gårdsbyggnader bestående av stall med mera. Den äldsta byggnaden är ett trappgavelhus uppfört 1667 av sadelmakaren C. Castens. Byggnaden är ett av stadens märkligaste hus med gaveln vänd mot gatan och en ovanlig portal med vågiga pilastrar, krönta av stenklot. Det till- och sammanbyggda affärshuset, likaledes med gavel mot gatan, uppfördes i början av 1900-talet. (Uppgift hämtad ifrån Länsstyrelsen i Kalmar.)
Det inre av kvarteret Blandaren i Linköping 1965 och vad som i informationen kring bilden uppges visa stadens gamla gasverks lokaler. En mer trolig tolkning är att byggnaderna är desamma som Linköpings Byggnadsaktiebolag lät uppföra kort före förra sekelskiftet och som från år 1908 kom att ägas av bolaget Göteborgssystemet i Linköping, vilket vidare kom att följas av det statliga Systembolaget. Försäljningslokalen låg mot Sankt Larsgatan nära mittför Frimurarehotellet.
Bland Linköpings centrala gatustråk torde Trädgårdsgatan vara en av de mer obemärkta. Med ett tidigare längre lopp kom gatan att begränsas till sträckan mellan Djurgårds- och Apotekaregatorna. Under den period stadens busstorg var placerat i området -och vidare parkeringyta- utsuddades dessutom gatans läge i viss grad. Före den beskrivna epoken var gatan emellerid kantad av hus. Fotoåret 1946 hade några rivits för att ge plats för nämnda busstorg men Trädgårdsgatan 8 och vidare skulle ännu stå kvar en tid.
Dokumentation som följer nedmonteringen av gatuhuset till Huitfeltska gården i Linköping. Fotoåret 1950 hade lyckligtvis en ny och unik möjlighet för stadens uttjänta hus öppnats. På initiativ av kommunalpolitikern Lennart Sjöberg hade mark avsatts vid egendomen Valla för det friluftsmuseum vi känner som Gamla Linköping. Just Huitfeltska gårdens utvalda hus var de första att flyttas dit och i linda bilda de stadskvarter som vidare tillkommit.
För dagens invånare är bildens Linköpingsmiljö omöjlig att känna igen. Vi ser området där Hunnebergsgatan möter Östgötagatan och där närmast all bebyggelse bytts ut sedan bildens tillkomst 1951. Men inte riktigt allt. Till vänster om den främre huskroppen sticker skorstenen fram genom taket till Hunnebergsgatan 9, en av de så kallade hantverkshusen som lyckligtvis bevarades när området sanerades. Vid Hunnebergsgatans södra sida kom stadens bibliotek att uppföras i början av 1970-talet.
Utmed Klostergatan i Linköping som vid tiden för bilden närmast slutade i intet i norr. Viss aktivitet kan ändå skönjas i bakgrunden, i vad som kom att bli stadsdelen Vasastaden, men ännu var inga hus uppförda i siktfältet. Rest var dock sedan år 1883 stadens påkostade flickskola till vänster och i hörnet mot vad som skulle läggas ut som Vasavägen. Foto omkring 1905. vid tiden på 1920-talet. Vy mot norr. Till vänster den kommunala flickskolan, sedemera Elsa Brändströms skola.
Nedslag i Linköping år 1950 i en miljö som närmast fullständigt omstöpts. Vy utmed Göran Dyks gata mot Repslagaregatan. En tid före bilden hade stadens planerare låtit den förstnämnda gatan att bryta igen den äldre bebyggelsen och förbinda Repslagare- och S:t Larsgatorna. Saneringsarbetet skapade även en ansats till det som skulle komma att bli Lilla torget (Gyllentorget). I ett senare skede byggdes Göran Dyks gata igen av Gyllenvaruhuset och bildens fria sikt försvann. I fonden dåvarande Repslagaregatan 25.
Bild ur en ursprungligen privat fotosamling som vore svår att lokalisera utan stöd. Lyckligtvis finns sådan i detta fall i form av påskriften "Hagadal", vilket vidare kunnat preciseras till Hagadal i Linköping. Närmare bestämt låg den lilla gården i vad som idag är stadens sjukhusområde, invid den omdragna Smedstadvägen (Hälsovägen) och utmed vägen ungefär vid platsen för sjukhusets södra entré. Mycket har således förändrats på platsen sedan bilden togs omkring år 1920.
Odaterad vy mot de tre sammanbyggda timmerhusen benämnda "Berget" efter läget på en av få bergshöjder i centrala Linköping. Husen på bilden återuppfördes 1874 efter en eldsvåda på platsen. Handlingen upprörde stadens styrelse. Man hade redan före branden önskat expropriera fastigheten för den brandfara i centralt läge som den utgjorde. Ägarna, sterbhuset efter mössfabrikanten Anton Östlund, lyckades emellertid värja sig och lät bygga den husgrupp som vidare kom att inrymma det populära caféet Berget.
Parti av Stångån, tillika Kinda kanal, i Linköping. Året är 1898 och visar hur betydelsefull pråmtrafiken en gång var på kanalen. Till vänster ses det som vid tiden kvarstod av Tinnerbäckens ångsåg. Verksamheten var nedlagd och tomten försåld för fortsatt bostadsproduktion inom området Tinnerbäckslyckorna. Den öppna platsen mitt över ån, omedelbart söder om Ladugårdskällan, har periodvis använts för upplag, reparationer och även nybyggnation av båtar för främst Kinda kanal. I fonden skymtar ytterligare pråmar invid stadens båda kallbadhus.
Vy från hamnkajen vid Stångs kvarn med blicken vänd söderut. I fonden Stångebro i den skepnad överfarten erhöll efter en nödvändig anpassning i samband med Kinda kanals tillkomst. Den stora byggnaden till höger i bild tillhörde vid tiden O L Anderssons ångtvätt, senare mer känd som Stångebro-tvätten. Hitom anas gaveln till stadens klapphus. På tanneforssidan till vänster låg då som länge därefter Linköpings ledande bryggeri.
Interiör från Axel Karlssons butik i Linköping. Vid tiden en av stadens mer betydande handelshus. Den framgångsrike Axel Karlsson hade inflyttat till Linköping 1874 för en anställning vid firma Andersson & Beckman. Snart hade han dock blivit egen och under 1880-talet kunnat köpa den så kallade Holmbergska gården på adressen Storgatan 39. Bilden är odaterad men till synes tillkommen efter att stora skyltfönster upptagits i gatufasaden 1899.
Ett illustrativt perspektiv över militärens rekreationsområde Ankdammen i Linköping. Till vänster löper den vid tiden nyligen anlagda allén som fungerade som infart till regementena I 4 och I 5. Leden förband även Djurgårdsgatan med Smedsstadsvägen. I fonden skymtar logementsbyggnaden och kanslihuset till stadens tredje regemente, Svea trängkår (T 1). Bilden huvudsakliga skäl var ändå att visa på den museala miljö som skapats av hitflyttade militiebyggnader invid den rofyllda fågeldammen. Vykort postgånget 1928.
Vy över Järntorget i Linköping mot gårdarna på adresserna Storgatan 62-70. Trevåningsbyggnaden i blickfånget var i början av 1800-talet i familjen Pihls ägo, vilket namngivit gränden Pilens backe som mynnar ut genom valvet. Envåningsbyggnaden intill är den gamla Skolmästaregården, det vill säga rektorsbostad, och uppförd i slutet av 1600-talet. År 1897 blev mekanikern Karl August Pettersson ägare till gården och denne inredde där en av stadens första cykelverkstäder. Båda gårdarna är flyttade till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Kvarteret Konsuln är platsen för stora och upprepade förändringar under en vuxen Linköpingsbos minnestid. Fotoåret 1967 stod ännu exempelvis fastigheten Gamla Tanneforsvägen 92 på sin plats likväl som det mesta av den äldre bebyggelsen. Efter omfattande rivningar kom platsen att upplåtas för bilparkering. När tiden var mogen togs marken i anspråk för stadens då nya räddningsstation. Även den har tjänat ut och under 2000-talet har här uppförts höghusbebyggelse i form av kontors- och flerbostadshus.
Ledningsarbeten på Barnhemsgatan i Linköping 1902. Arbetet torde rört den satsning som Östgöta Correspondenten meddelade i ett februarinummer, att stadens fullmäktige önskat dra vattenledningar till de växande förstäderna Gottfridsberg och Stolplyckan, och då främst för att ge en bättre beredskap i händelse av eldsvåda. Den "fernissade gjutjärnsledningen" utmed Barnhemsgatan sades dras från huvudledningen i Storgatan och nå Stolplyckans norra delar. Över arbetare och allmänt nyfikna hängde ännu bageriskylten efter den vid tiden avflyttade bagaren Carl Weber.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.