Flora grundades på 1880-talet av borgmästaren Johan Wilhelm Petre hans son och svärson Gustaf Nyström för tillverkning av parfymer, Flora grundades på 1880-talet av borgmästaren Johan Wilhelm Petre eau de cologne, toalett- och hushållsartiklar. Upptog vid sekelskiftet cirka 1.200 artiklar. Flora exporterade bläck även utomlands. 1905 övertog Birger Fogelberg fabriken, Florodol blev huvudartikel. Fabriken låg på Brynäs och butik på Nygatan.
Från 299 kr
Masse har stått på Käldkväiar ungefär där vägen går ner mot Hammaren och tagit denna bild av gårdsparten. Vi ser manbyggnaden med gavelns trekantsfönster, troligen tillkomna omkring 1860. Bakbygget är nog från förra sekelskiftet. I bakgrunden skymtar ladugården och till höger magasinet.
Här på ladugårdens baksida finns i liten grisgård, så man kan anta att ladugårdens ände har hyst ett grishus. Bredvid låg kanske stallet, mot att ladugården på andra sidan ladan då troligen innehöll kohus. I förgrunden har man planterat fruktträd, vilket var mycket vanligt vid förra sekelskiftet. Manbyggnaden skymtar.
Sommarens lövverk döljer Petter Ahlbergs manbyggnad, en 1700-tals parstuga som fått fönstren moderniserade på 1800-talet och spåntaket pålagt vid sekelskiftet. Parten revs omkring 1930, den låg mellan Lars Johanssons part som revs 1904 och den östra parten som är kvar än idag.
Bilden föreställer den Kauparvepart som ligger längst åt öster, här sedd från söder mot Lausbackar med Hallsarve väderkvarn uppe på backen. Manbyggnaden är en parstuga från 1800-talets mitt eller något senare. Bakbygget är nog tillkommet vid förra sekelskiftet, medan flygeln sannolikt är betydligt äldre.
Masse har stått på vägen och tagit denna bild av ladugårdens baksida. Det här var en vanlig byggnadstyp på ladugårdar kring förra sekelskiftet, särskilt på mindre gårdar. Denna ladugård revs 1934 och man byggde en betydligt större i sten med foderloft av trä.
Sedan det i Kneippen runt förra sekelskiftet tillkom kuranläggning med tillhörande hotell och restaurang, framväxte parallellt Borgs villastad i området. Den äldre bebyggelsen revs vartefter men ännu år 1907 stod denna ryggåsstuga kvar i väntan på att tomtmarken skulle köpas upp för exploatering.
Köpmannen Axel Karlsson kom med tiden att bli en av Linköpings ledande män. Han deltog bland annat aktivt i skapandet av såväl Mellersta Östergötlands järnväg och sockerfabriken som nya teatern. Under 1880-talet kunde han köpa den så kallade Holmbergska gården utmed Storgatan och där etablera ett inkomstbringande handelshus. Bilden visar affärens personalstyrka omkring förra sekelskiftet.
Sörby i Stjänorp utmed landsvägen och strax före ortens välkända slottsanläggning. Den ståndsmässiga huvudbyggnaden uppfördes 1862 av gårdens dåvarande ägare, slussinspektör Uno Kraft. Gården kom emellertid tidigt i stadskomminister Claes Leonard Carlstedts ägo. Foto omkring förra sekelskiftet där unionsflaggan ger en hitre gräns vid 1905.
Ritningarna till vad som kom att bli Linköpings läroverk är daterade år 1858. Bakom dem stod den produktive och från Stockholm verksamma arkitekten Johan Fredrik Åbom. För byggnadsarbetet ansvarade den mer lokalt verkande men väl så ansedda byggmästaren Jonas Jonsson. Byggnaden kunde invigas år 1864. Här ett något förbleknat fotografi som visar miljön omkring sekelskiftet 1900.
Ett medfaret fotografi som ändå ger en bild av hur Älvestad kyrka tog sig ut före en förödande brand år 2007. Kyrkan uppfördes ursprungligen under 1100-talet men vid tiden för bilden återstod inte mycket från byggnadens äldsta tid. Vid en stor ombyggnad år 1756 sparades endast delar av långhuset och 1836 erhöll kyrkan ett nytt torn. Odaterad bild från omkring förra sekelskiftet.
Sällskap på och invid Svartån vid Solberga gård i Veta. Bild från omkring förra sekelskiftet, i en tid då godset ägdes av makarna Axel Dankwardt-Lillieström och Augusta Mathilda, född Floderus. Sannolikt ser vi dem i bilden i kretsen av familj och vänner.
Interiör från en speceriaffär i Linköping omkring förra sekelskiftet. Just denna var del i den mycket framgångsrika köpmannen Axel Karssons rörelse. Han var främst verksam inom konfektion men såg värde i ett diversifierat utbud. Bilden är rimligtvis från firmans butik på dåvarande adressen Apotekaregatan 13.
När detta fotografi togs vid förra sekelskiftet hade Skönero i Tryserum utgjort släkten Tryséns huvudgård i långliga tider. Den av familjen siste ägaren var Magnus Trysén, som år 1909 lät den gå ur släkten för ny egen tillvaro i Stockholm. Före dess torde den fotointresserade godsägaren dokumenterat miljön och även utfört den unik koloreringen.
Arkitekten Magnus Tryséns sommarhus i Gryts skärgård. Det var omkring förra sekelskiftet som han lät uppföra vistet med det höga och synnerligen ogenerade läget på Kvädölandet invid Båtsviken. Fotografiet från tiden har den fotointresserade husägaren som upphovsman, vilket även gäller den unika koloreringen.
Sällskap i parken till Solberga gård i Veta. Bild från omkring förra sekelskiftet, i en tid då godset ägdes av makarna Axel Dankwardt-Lillieström och Augusta Mathilda, född Floderus. Sannolikt ser vi dem i bilden i kretsen av familj och vänner.
Mindre herrgårdsanläggningen som tidigare inte var lokaliserad men som genom extern upplysning kan bestämmas till Sörby i Stjärnorp. Den ståndsmässiga huvudbyggnaden uppfördes 1862 av gårdens dåvarande ägare, slussinspektör Uno Kraft. Foto omkring förra sekelskiftet där unionsflaggan ger en hitre gräns vid 1905.
Interiör från Brändströmska gården i Linköping, uppkallad efter överste Edvard Brändström som under några år kring förra sekelskiftet bodde här med sin familj. Just detta rum var som synes sparsamt möblerat och gav svängrum runt det biljardbord som vi får förmoda döljer sig under filten. Bilden är inte exakt daterad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.