Ungdomsporträtt av Tage Wigander. Född i Linköping 1853 som son till apotekare Anders Fredrik Wigander och dennes hustru Emma Gustafva Godée. Upplysningsvis var det endast Tage av parets sex söner som överlevde barnaåren. I vuxen ålder och efter högre studier i Uppsala kom Tage vidare att få tjänst vid Kammarrätten i Stockholm. Med undantag från en kortare tid i Norrmalm kom han i huvudstaden att vara bosatt på adresser inom Hedvig Eleonora församling. Han avled som ogift 1916.
Från 299 kr
Från Wallenbergska trädgården i Linköping. Trädgården, som sträckte sig från nuvarande Lasarettsgatan till nedre delen av Djurgårdsgatebacken, hade anlagts av stadsläkare Johan August Åman och vidare utvecklats av den följande ägarfamiljen Wallenberg. Informationen som ges i anslutning till fotografiet är motsägelsefull. Dateringen 1898 är rimlig men knappast uppgiften att vi ser fru Wallenberg med döttrar. Nämnda år var änkefru Wallenberg avflyttad och makarna hade oavsett inte begåvats med så många döttrar.
Ett brevkort med en sällan sedd vy mot Linnégatan 6 i Linköping. Bevarat genom en hälsning till pigan Hulda Hallberg, som kort efter hälsningen lämnade Åtvidaberg för att ta tjänst hos apotekare Lundgren bosatt i huset mittemot. Man kan tänka sig att avsändaren var en tipsande väninna, som för sin del tjänstgjorde hos lantmätaren Axel Teodor Calén, som då nyligen låtit uppföra Linnégatan 6. Adressen kom vidare att ändras till Linnégatan 4.
Vy över Stora torget i Linköping år 1900. I bildens vänsterkant skymtar gaveln till Stora hotellet. Den orginella hörnfastigheten på motstående sida av Storgatan uppfördes av borgmästare Samuel Pyttner kort efter den stora stadsbranden år 1700. Till höger Linköpings gamla rådhus. Byggnaden stod klar år 1799 och kom vidare att köpas av staden för att ge plats åt rådhusrätten och stiftets domprost. Från år 1837 fungerade botteplanet som banklokal för Östgötabanken.
Porträtt av Maria Danielsdotter. Född i maj månad 1790 i Hällestad. Vidare i livet gift med torparen Anders Larsson. Paret brukade en längre tid torpet Linderyd i Vreta Kloster församling. När maken avled i feber 1831 efterlämnade han makan och fyra barn i fattigdom. Med åren erhöll hon emellertid ett visst välstånd. En av hennes döttrar kom att gifta sig med muraren Anders Gustaf Ritzman. Paret ägde en gård i Linköping och enligt noteringar bodde Maria periodvis hos dottern och mågen.
Ett perspektiv från Linköping som kort efter bildens tillkomst inte längre var möjlig. År 1898 var ytan som vidare blev kvarteret Ekoxen ännu obebyggd, men inom kort skulle området exploateras. I det under decenniet uppförda flerfamiljshuset utmed Linnégatan bodde vid tidpunkten bland andra lasarettsläkaren Wilhelm Hallin. Sundbergska stiftelsens hus till höger om nämnda hade stått klart 1891, en märkbart påkostad satsning för att tjäna som stadens barnhem för pojkar.
Söndagen den 9 maj 1915 vigdes Einar och Hilma Andersson i Sankt Anna kyrka. Vigselförättare var församlingens kyrkoherde Karl Johan Lind. Einar var vid tillfället fiskare och nyligen återflyttad till föräldrahemmet efter drängtjänst i Jonsberg. Hilma tjänade hos fruktodlaren tillika fotograf Emil Durling i Strömmen. Paret kom vidare att få egen bostad i Fiskartorpet under godset Engelholm. Äktenskapet gav inga egna barn men sommaren 1919 välkomnade de fostersonen Sven Arne Gustafsson. Flickan bakom brudparet har inte identifieras.
Herrborum i Sankt Anna bär på en komplicerad byggnadshistoria. År 1638 lät riksmarskalken Axel Banér uppföra en lång bostadslänga i en våning, vilket motsvarar ytan av dagens bägge huskroppar. Längan separerades på 1770-talet när dåvarande ägare, riksrådet Göran Gyllenstierna, lät riva bort 1600-talshusets mittparti. Genomgripande ombyggnad skedde vidare under 1840-talet vilket gav fasaderna sin nuvarande karaktär i senempire. I början av 1890-talet sammanbyggdes husen med en låg mellanbyggnad som kvarhåller intrycket av två separata hus.
Billstenska eller Engströmska gården i Söderköping under rivning. Gathuset var uppfört omkring 1830 genom handelsman Johan Billstens försorg. Gården kom vidare att gå över i konsul Erik Algott Leonard Engströms ägo genom sitt äktenskap med Billstens dotter Hedvig Charlotta. Fotografiet är en del av en dokumentation som Östergötlands museum lät genomföra 1951-52. Upplysningsvis kan nämnas att den främre skorstenen kom att rasa under det följande rivningsarbetet, varvid två arbetare avled.
Porträtt av fotograf Svante Leonard Rydholm. Svante Leonard Rydholm var en relativt etablerad konstnär som anammat fotoyrket genom anhöriga i hemorten Uddevalla. Inflyttad till Linköping 1860 kom han till Linköping för att starta fotoverksamhet i änkefru Dahlmans trädgård, och blev därmed stadens andra fasta fotograf. Vidare drev han rörelsen från Kungsgatan 5 för att senare flytta till Ågatan 35. Han var framgångsrikt verksam i Linköping till 1882.
Bogserbåten "Laila" i Tornehamn under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
Två stolta flyktingar visar upp den radio de lyckats få med sig i flykten från Estland. Bilden togs i september 1944 vid ett av de få tillfällen då Upsala Nya Tidning gav Paul Sandberg ett fotouppdrag utanför Uppsala. Cirka 200 av de flyktingar som kom till Upplandskusten fick ett par veckors karantänvistelse i Folkets hus, församlingshem och frikyrkor i Gimo innan de skickades vidare till andra förläggningar.
Från reportaget om lokalbrevbäringen i Motala, den 29-10/10 1958. Reportage om den omläggning av brevbäringen som skett under riktlinjer, som dragits upp av 1953 års brevbäringsutredning. Postdirektionen i Linköping har bearbetat undersökningsmaterialet beträffande brevbäringen i Motala och gjort upp förslag till tjänstgöringslistor och göromålsuppgifter. (Se vidare tidningen PS nr 8/1958). Avbuntningen och buntutkörningen spelar en viktig roll för att underlätta och påskynda postutdelningen. (Se även neg. 1753b och reproneg 661e).
Reportage om den omläggning av brevbäringen som skett under riktlinjer, som dragits upp av 1953 års brevbäringsutredning. Postdirektionen i Linköping har bearbetat undersökningsmaterialet beträffande brevbäringen i Motala och gjort upp förslag till tjänstgöringslistor och göromålsuppgifter. (Se vidare tidningen PS nr 8/1958). På postdirektionen i Linköping. Kontrollör Per Rask, t.v., och överkontrollör Arne Häggbom diskuterar här en detalj angående brevbäringen. Foto 29/10. (Se även neg. 1703b).
Karlsborg, Rödesund i början på 1900-talet. Följande hus ses på bilden, från vänster murare Magnussons, skomakare Copangs, skomakare Biraths och Mamsell Odhners. Närmast från höger urmakare Beckers, målarmästare Nilssons, f.d. Lots Sundqvists änkas, madam Anderssons (det större huset). Vidare ses ett litet hus där "Fiol-Anders" bodde, samt svarvarestugan en av de ursprungliga bodarna i Rödesund. Det stora huset sist är Palmqvistska villan med en uthuslänga. Kortet tillhör Karl-Axel Hanssons album.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 07 driftsrum 0724. Ventilbank till system P94, vidare strålskyddsdörr till rörkulvert 0725. Installationer i rörkulvert 0725: P88, P91, P92, P205, P206,P208, P209, P220, P248, P250, P320 samt P326. Förklaring av system framgår av rapport: Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Lidholm the violinmaker. Lidberg som härstammar från Ådalsliden har till Murberget skänkt teckningar och mallar som utförts av Zakris Persson från Lidgatu i Ådalsliden. Erik Johan Lidholm var född den 18 juni 1871 i Näsåker, Ådals-Liden sn. Han reste 1892 från Trondheim med skeppet Juno. Resan gick vidare från Liverpool med skeppet Britannic till New York. Han var bosatt 1920 och 1930 i S:t Louis, Missouri, USA, där han var fiolmakare.
Efter att den nya kyrkan i Hägerstad stod klar 1866 överförde man dit en stor del av det gamla, övergivna kyrkorummets inventarier. Två altarskåp, predikstolen och delar av kyrkans bemålade innertak skänktes till Statens historiska museum. Allt övrigt trävirke såldes och vidare bortfördes 1895. Men ändå inte allt. Vid en antikvarisk kontroll 1930, varifrån bilden är hämtad, återstod ännu rester av ett sakramentsskåp i den gamla kyrkans kor.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.