Masse har tagit två rätt intetsägande bilder av gårdspartens infart till fram mot ladugården.
Från 299 kr
Dottern på parten Vendla Larsson står vid tröskhuset framför ladugården. Vi ser ladugårdens två fähusdelar med hoimdar, hörum. Det högra fähuset innehåller sannolikt både stall och kohus iom att dörren är bredare. Invid dörrarna sitter rombformade fönster, helt unika! I tröskhuset verkar vandringen vara urriven och nu tycks man ha hö eller halm här. Stegar finns här liksom invid de flesta uthus. De är smalare upptill än nedtill, något som var brukligt, särskilt på långa stegar.
Det här är ett av Masses mest fantastiska byggnadsporträtt! Den gamla byggnaden utstrålar sliten värdighet där den står nervuxen i hundlokan. Ladgaveln ser ut att ha blivit höjd, någon sorts ombyggnad har den i alla fall genomgått. Om ladan är äldre än fähusdelen, har man troligen anpassat dess höjd till det nya fähusets. Det finns en teckning någonstans som kanske var gjord av Louis Sparre och det motivet var av en ladugårdsgavel av detta utseende. Den byggnaden kallades för "Gamle Arken". Kanske är det samma? I nocken sitter en liten stång med rund knopp, dylika finns på rätt många gamla ladugårdsbyggnader i socknen. Var det här ett fåfängt (?) försök att mota undan blixtnedslag? T v står tröskhuset med slitet halmtak. Mot tröskhuset har man byggt ett enkelt vedskjul, vedtravar står utanför. I vinkeln har man ställt upp en hop med färdigbarkad stör till bandtunar med rotändarna stående uppåt, så de inte skall murkna i onödan.
Masse har inväntat det rätta släpljuset på gaveln, varje detalj framträder tydligt och skuggor syns från sidoåsens ände och vindskaidsraften, stången längst ut som agen skall vara virad kring, men här har agen blåst bort. Raftarna, som agen ligger på, står på väggarna och stödjer sig mot de kraftiga åsarna högt uppe, vars ändar sticker ut på gaveln. Gaveln är byggd ända upp i nock i sten, utom en liten triangel högst upp, vilken släpper in lite ljus och luft, samt också ladugårdssvalan, som måste kunna komma in. Högt uppe sitter små vindögon skapade av vinkelställda stenar, detta är foderloftets enda ljusinsläpp jämte det från nocken. Man ser fyra rader med små träpluggar i väggen. Det är resterna efter byggnadsställningens bommar, vars ändar byggdes in i murverket när ladugården uppfördes, så gjorde man med alla stenbyggnader från 1100-talet och framåt. När byggnaden var färdig och man tog ner ställningen, högg man av bomändarna jäms med väggytan och putsade oftast över dem. Men här sticker de ut lite. Det gör också bjälklagens ändar längs långsidorna, säkrade med blaigare, stora träkilar. Masse har även sneglat på motivet t h om ladugården. Lammhushörnet som skymtar ramar in gården innanför. Där ser man en vagn och i bakgrunden skymtar grannpartens nya manbyggnad.
En solig vårdag har Masse gått ut på den plöjda åkern bakom gårdsparten för att ta denna bild på ekonomibyggnaderna. Det är en imponerande ladugård som Fie Oskars har, både lång, hög och bred. Den är ålderdomligt sluten, inte en enda fönsteröppning. Den delen som har agtak innehåller två fähus med hoimdar, hörum, och dubbla båsrader, se Bild 711. Delen t v med halmtak innehåller lada. Utanför fähusen ligger gödselhögar och invid ladan en stor halmstack. Vid goda skördeår räckte inte loften till, utan man lagrade hö och halm ute i stora stackar. Underhållet är eftersatt, men så planerade man också för ett nybygge, se Bild 716. T h som ladugårdsflygel står lammhuset med halmtak. Det här var en av Laus mest fantastiska ladugårdsbyggnader.
Masses har fotograferat den strängt symmetriska manbyggnaden på en olämplig årstid när trädens löv skymmer huset, också staketet skymmer sockeln. Fönstren sitter i små nischer, vilket from denna tid blev gängse, liksom det utskjutande taket. Den manbyggnad som uppfördes 1810 revs således när den var drygt 60 år gammal och man byggde detta stora hus i stället.
Familjen Larsson står på storgården med den 30 år gamla manbyggnaden i bakgrunden och det 22 år äldre brygghuset t v. Alla håller i sina respektive mycket könsbunda redskap. Från vänster står: sonen Herman nästan 16 år med grepe, sonen Arvid 22 år med högaffel, fadern Oskar 57 år med örve, dottern Vendla 24 år med räfsa och modern Maria Elisabet 51 år också med räfsa. Den trogne hunden sitter vid husses fötter.
Ladugården byggdes till med lada mm 1908.
Johan Danielsson från Gannor köpte och bebyggde 1903 denna tomt från Bönde västligaste part. 1908 tog dottern Ester och hennes man Oskar Olsson över, men de överlät den redan 1910 till Esters syster Augusta, gift 1913 med Oskar Hult från Kauparve. Dottern Märta tog över. Denna stora och rätt moderna manbyggnad i förenklad snickarglädjestil med liggande panel, många och stora fönster och veranda byggdes 1903. T v syns brygghusbakbygget och i bakgrunden ladugården, allra längst t h skymtar Maria Olssons ladugård.
Den lilla bulladugården kan nog vara byggd av Jakob Pettersson omkring 1860. Halmtaket har här börjat ersättas med spån. T v är det ett fähus med en hoimd t h med lucka, därefter lada, medan det är osäkert vad den högra tillbyggda buldelen varit nyttjad till. Längst t v skymtar bulladugården på Husarve mitt över vägen.
Ladugården är också i det lilla formatet, bestående av en troligen yngre stendel och en äldre buldel t h. med mellanliggande portlider. Foderloftet i trä med spåntak är ganska nytt. T v ligger ladan bakom tröskhuset, i mitten är det stall med hoimd, den lilla hoimdluckan syns ovanför grinden. Vad buldelen innehåller för något går inte att se pga grenhögen, någon av bodarna utanför bild innehåller säkert en vedbod.
Gaveln och baksidan av fähuset är helt slutna, det ser inte ut som om det ens finns gödselluckor. Det branta agtaket börjar bli dåligt. Den obligatoriska stegen hänger under takskägget. Även tröskhusets tak har börjat sjunka ihop litet. Ladugården i bakgrunden har genomgått en modernisering.
Det var inte bara manbyggnaden och brygghuset som var ålderdomligt på denna part, det var delvis uthusen också. Fähuset t v i bulteknik med agtak är riktigt gammalt, så här smala och låga var ladugårdarna på 1600-talet. Troligen är den en rest av en större ladugårdslänga. Den innehöll två fähus, eftersom dörrarna är smala är det nog fråga kohus, möjligen kan det ena vara lamm- och grishus. I senare tid har man lagt in små fönster invid dörrarna. Utanför ligger en höhög. Men vad "lådan" är för något är inte lätt att veta, en bruklave? Tröskhuset är en ung byggnad med halmtak, sannolikt byggd på den plats där bulfähusets förlängning stått. Man ser att vandringshjulet ännu är kvar.
Här ser vi hela den moderna ladugården med nedervåningen i sten med vitkalkad puts och foderloftet i trä målat med falu rödfärg, där är fönstren vita. Nedervåningens dörrar, portar och fönster är säkerligen gulbruna. Taket är täckt med halm. Till vänster ser vi tröskhuset, frågan är om det verkligen innehåller en tröskvandring, den tiden var nog egentligen förbi, socknen hade köpt in en lokomobil i slutet av 1800-talet, vilken troligen användes som kraftkälla både till sågning och tröskning. I hörnet är ladan och i mitten de tre fähusen.
Den 10-12 år gamla ladugården ses från åkrarna i väster. Fähusdelen är byggd i sten och vitputsad och foderloftet i trä och falurödsfärgad med vita fönster. Man ser att den innehåller tre fähus i mitten och lada t h.
Här ser vi tröskhuset med den tillbyggda boden. Bakom ligger ladan, vars port finns i hörnet. T h en hoimd med lucka och sedan troligen stallet med dubbla spiltrader, sedan porten till genomkörseln med tillgång till höloftet. Stallet har en ovanlig ytterdörr. Man ser att tröskhusets brädklädnad är av mycket ålderdomlig sort. De lodstående bräderna är infogade i spunningar, uthuggna spår i takstolarna och uppe i hanbalkens undersida. Det trekantiga gavelfältet ovanför hanbalken har motsvarande bräder liggande, fast de översta har ramlat ur. En intressant detalj är det ursågade lilla hålet mitt i gavelfältet. Det är ursågat för att ladusvalan skulle kunna komma in. Kunde inte svalan komma in, kunde inte heller lyckan komma in till gården!
Bilden är så skadad att det är svårt att se.
Ladugården verkar vara enhetligt byggd, trots att det är agtak till vänster och halmtak till höger. Det slutna utseendet och att gavlarna är byggda i sten ända upp till nocken tyder på hög ålder. Den vänstra delen består av två fähus med hoimdar, hörum på var sida om en genomkörsel, fähusens gödseldörrar syns tydligt. T h om portlidret ligger ladan, som har ett fintuktat flisgolv av stora ark. Gaveln har två vindögon, synnerligen små ljusöppningar, på varje våningsplan. Tröskhuset har ett skjul tillbyggt längs långsidan, något som var vanligt, man fick genom den befintliga väggen mycket utrymme med en liten insats. Reinhold Levander bodde troligen vid Bolarve i Garde och brukade gårdsparten extensivt därifrån, vilket nog är anledningen till att det ser lite övergivet och rassligt ut.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.