Vid Gamla Riksvägen i Kållereds centrum byggde John Lindström ett snickeri och drev det från 1930 till 1970-talet. I många år stod snickeriet som det lämnades - fyllt av maskiner, mallar, fanér- och färgprover. Senare blev det hantverksgården Ekebacken. Fotografiet togs från norr, 1992.
Från 299 kr
Yrkesskolan, maskinhallen. Elever vid maskiner. Två lärare, iklädda skyddsrockar, ses i bildens nedre högra hörn. Den vänstra, av dem, är yrkeslärare Otto Daunfelt. En man i hatt och ytterrock är på besök, mitt i bilden. Bilden ser ut att vara tagen i verkstaden på Vasagymnasiet.
Albin Rapps Konfektionsfabriks monter på Arbogautställningen. Här arbetar sömmerskor vid sina symaskiner. Längst fram, i lokalen, står skyltdockor iförda herrkläder. På väggen står skrivet "Samtliga maskiner lev av Singer" och "En välsydd väst var 4:de minut". Rapps Konfektionsfabrik ligger på Glasbruksgatan.
En skolklass är på studiebesök på Nerikes/Närkes Maskiner. De tittar på traktorer. Försäljaren, Bertil Andersson, talar med läraren Sixten Öhman. I bakgrunden, till vänster står Christina Söderqvist i vit mössa. Anders Norman skymtar bakom försäljaren. Mitt i bild, i randig halsduk, står Thomas Öhling. Skymd bakom läraren, är Olle Hjelm.
En skolklass är på studiebesök hos Nerikes/Närkes Maskiner. De tittar på traktorer. Från vänster ses: Bo Landsjö, Roger Hedenström (glasögon), Ewy Jonsson, försäljaren Bertil Andersson, Marianne Hedlund, Anders Norman, Sixten Öhman (med ryggen mot fotografen), Olle Hjelm (ljus jacka), okänd, okänd och Lars-Olof Pettersson (i mössa).
Ett sjöflygplan av typ Heinkel HE 5, i Flygvapnet S 5, i bakgrunden ubåten BÄVERN. Heinkel HE 5 förekom i Flygvapnet i flera varianter (S 5, S 5A, S 5B, S 5C och S 5D) med olika motor- och utrustningsalternativ. Samtliga benämndes allmänt Hansa eller Hansa-Brandenburg p g a sitt släktskap med de maskiner (S 2, S 3 och S 4) Flygvapnet övertagit från Marinens Flygväsende och som konstruerats av tyska Hansa-Brandenburg.
C. Bloch, munk. CarlBloch, (1834-1890), dansk målare och grafiker. Text på framsidan: Nordiska konstnärers arbeten. Cabinet Format. Johannes Jæger, kongl. hoffotograf. Stockholm. Drottninggatan 5. Text på baksidan: Johannes Jæger, kongl. hoffotograf, fotograf vid svenska Nat.- Museum, Stockholm. Stort lager af Fotografier efter Nordiska Konstnärers arbeten och konstskatterna i National Museum. Vyer af Stockholm och omgifning. Atelier för porträttering och fotografering af Landställen, Kartor, Maskiner, Handskrifter samt Konst- och Vetenskapliga föremål.
Ett sjöflygplan av typ Heinkel HE 5, i Flygvapnet S 5; i bakgrunden ubåten BÄVERN. Heinkel HE 5 förekom i Flygvapnet i flera varianter (S 5, S 5A, S 5B, S 5C och S 5D) med olika motor- och utrustningsalternativ. Samtliga benämndes allmänt Hansa eller Hansa-Brandenburg p g a sitt släktskap med de maskiner (S 2, S 3 och S 4) Flygvapnet övertagit från Marinens Flygväsende och som konstruerats av tyska Hansa-Brandenburg.
Arboga Mekaniska Verkstad, interiör. Kunder besöker Meken för att titta på tråddragmaskiner. Herrar i ytterkläder studerar maskiner. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken, interiör. Två män arbetar i fabrikslokalen. Här ses maskiner, lastpallar och maskindelar. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, interiör. Fabrikslokal på Meken. Stora maskiner. Ett kontor syns till vänster i bild. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken, interiör. Maskiner står uppställda i tre rader i lokalen. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken, interiör. Fabrikslokal med maskiner och hyllor med maskindelar. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad. Interiör från Meken. En man arbetar i en fabrikslokal. Det hänger en travers i taket. Många maskiner ryms i rummet. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken, interiör. Några män, iklädda overaller, arbetar med maskiner i en stor fabrikslokal. Det hänger traverser i taket. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, interiör. Meken. Några män, iklädda overall, arbetar i en fabrikslokal. Det finns traverser i taket och många maskiner på golvet. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
En skolklass är på studiebesök hos Nerikes/Närkes Maskiner. De tittar på traktorer och en skördetröska. Från vänster: Anders Norman, Christina Söderqvist (mössa), Lena Oskarsson, bakom Lena ses Lars-Olof Pettersson. Ewy Jonsson står bakom ryggen på läraren Sixten Öhman. Vid sidan om honom står Eva Berggren och bakom henne Bo Landsjö. Försäljaren Bertil Andersson (kostym), bakom honom står Roger Hedenström, sedan Marianne Hedenström, Olle Hjelm (ljus jacka), Thomas Öhling (randig halsduk) och Viola Karlsson längst till höger.
järnhandlare, jaktredskap, cykelverkstad, järnvägssamhälle, bensinstation, markis, bilverkstad, skyltfönster, bil, bensinpump, tätortsbebyggelse, cykel, trähus, hotell, fiskeredskap
flyghangar, flygfält, bostadsområde, flygplan, bostadshus, flaggstång, flygpersonal
Cementfabriken i Degerhamn. Ölands cement AB som startade 1886, var en av de första cementfabrikerna i Sverige. Som första åtgärd köptes Lovers bruk och Ölands alunbruk. Produktionen i de gamla bruken fortsatte som tidigare medan den nya fabriken byggdes upp. Det fanns inte maskiner framtagna för att tillverka cement, utan man fick utveckla nya metoder. Det tog ett par år innan tillverkningen kom igång. De första tillverkningsåren var kantade av svårigheter och vissa år kunde ingen cement säljas. Idag drivs cementtillverkningen av Cementa Heidelberg cement gruop. Man tillverkar i första hand den slitstarka anläggningscementen till stora byggnader, broar, tunnlar mm. (Uppgifterna är hämtade från http://bergstigendegerhamn.se/?page_id=33)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.