Vid malmbanan Kiruna-Riksgränsen. På bilden Harry Palovaaras Hustru Edit och dottern Elise.
Från 299 kr
Vid malmbanan Kiruna-Riksgränsen. Lapporten i bakgrunden. På bilden Elise och Edit Palovaara.
Slipersbyte. Upprustning av malmbanan Kiruna-Riksgränsen. Statens Järnvägar, SJ Da 885.
Posten från pkp 310 lossas i Boden. Närmast spåren står vagnar med den post som skall lastas in i pkp 308 f.v.b. Kiruna.
Rallarkyrkogården, viloplats för de rallare som omkom då järnvägen mellan Kiruna - Narvik byggdes. Här vilar den legendariska ”Svarta Björn” Anne Rebekka Hofstad född 7/4 1878, död 19/9 1900
Jukkasjärvi 159:1
Kvarteret Ortdrivaren Exteriör av flerfamiljshus
Vid malmbanan Kiruna-Riksgränsen. Banvaktstuga 525 "Forsen" strax norr om Abiskojokk. Harry Palovaaras barn Hans-Göte och Elise.
järnvägsstation, brand
Postkontoret i Gällivare. Filialpostkontoret i Malmberget. Filialpostkontoret i Kiruna.
'Serie med 8 fotografier på Sune Swärd som varit verksam på Götebrogs Naturhistoriska Museum. :: :: Sune Swärd vid ett Kamratmöte i Kiruna. Nio personer i finkläder sittande i högt gräs. Sune Swärd är tredje personen från vänster.'
Bogserbåten "Laila" i Tornehamn under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
Malmtåg Kiruna - Narvik. SJ M2 malmvagnar. Den närmaste är en SJ Mas - vagn.
Upprustning av malmbanan Kiruna-Riksgränsen. Markberedningsarbete på sträckan Abisko- Björkliden. Ballasten stoppas med hjälp av en stoppningsmaskin av märket Jackson, av personalen kallad "vibro" eftersom den vibrerade kraftigt.
Utsikt från Tornehamn. Bogserbåten "Laila" på Torneträsk under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.