Degelfabriken Hapeco grundad 1919 i Malmö av Hans Propse, togs över av svenska staten och hamnade i Nybro, Glasriket, då Hans Propse var tysk. Köptes senare av en herr Leonard och hans tre söner. Såldes 1980 tillbaka till familjen Propse, Hans Propses barnbarn Claus, som senare (1994) sålde den till Jan Christians. Tillverkar deglar för glasmassa. Industrin flyttade sin verksamhet på 1950-talet till Peder Djups Gata 7, Nybro.
Från 299 kr
Gården Siken i Onsala. Bostadshus och ekonomibyggnader kring en stenlagd gårdsplan, där en kvinna och ett litet barn befinner sig. Vällingklockan sitter fortfarande kvar på gavelnocken bortanför mangårdsbyggnaden. Sådana användes före urens tid på större gårdar för att signalera arbetsdagens början och slut eller samla gårdsfolket. Under 1890-talet ägdes gården av James Dickson och det var här han först anlade stuterei samt rid- och körskola innan han flyttade verksamheten till Tjolöholm på andra sidan Kungsbackafjorden. (Se även bild nr VMA8653_45a)
Fotograf Isaac Anderson, självporträtt. Reprofotograf: Gunnar Berggren. Hyrde gårdshuset hos Johan Larsson, Kyrkängen. Enligt Arvid L. skulle Isaac varit en karl med ovanlig kroppsstyrka. Han kunde lägga huvudet på en stol och fötterna på en annan, varefter någon fick sätta sig på hans mage. Växte upp i Storhult, "Karl-Bonnes" under små omständigheter. Fader: Karl Andersson Systrar: Hulda och Maria. Isaac flyttade till Skagersbrunn, där han var anställd som någon slags vaktmästare.
Mäloset 1939. Gamla stugan. Troligen byggd i början av 1800-talet. Vindflöjeln, som förvaras i kyrkans vapenhus, satt på norra gavelns nock (t.v.) OBS. Framsidan vätte åt Kroksjön. Revs 1942. Då Spets familj flyttade dit 1908 fanns två stora öppna spisar av natursten i rummen, men även i köket var härden öppen. Man hade alltså aldrig haft någon järnspis, utan eldade i "gruva" och hade kokkärl på fötter samt trefotsringar. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Mannen framför byggnaden, Carl Gustaf Göransson föddd 1875. Död 1923. Tjänstgjorde som konduktör vid Annebergas - Ormaryds Järnväg. Mannen närmast intill vid loket hette Janne Andersson, var Lokförare under många år. Flyttade senare till Solberga station där han avled. Mannen därintill hette Emil Andersson, född 1875, död 1928.Han var ursprungligen reparatör vid tändsticksfabriken men tjänstgjorde även tidsvis vid järnvägen. Mannen på loket heter Carl Lindell, numera bosatt i Norrboda, Nässjö, och anställd vid S.J. Lindell var eldare.
A P Lindberg flyttade till Anundgård senast 1905 och övertog affären som drevs till 1967. De 11 vykorten i denna accession kommer från affärens varulager, som tidigare varit gästgiveri och skjutsställe. Även huset t h har tidvis varit bostadshus. Lilla huset till höger är bagarstugan på vars grund ett bostadshus byggdes på 1940-talet. Det vita huset är det som ligger i vinkel med Filadelfia. Uppgifterna har Sundsvalls museum fått av donatorn B Lindberg 1987.
Sittande är Olga* Ellen Alma Maria Pamp (1890 - 1968) med babyn Karin (1923 - 1993) i famnnen, omgiven av barnen Bertil (1915 - 1952) och Gertrud (född 1917), Stretered år 1924. Bakom dem står Nora Krantz (1879 - 1955). Olgas make Hjalmar Pamp (född 1890 i Danmark, död 1926 i Kållered) var trädgårdsmästare vid Stretereds skolhem. Familjen kom till Stretered år 1921 och bodde då i personalbostäderna vid Tulebosjön. Efter makens död flyttade änkan med barnen till Kvibille år 1927. Relaterat motiv: A2423.
Syskonen Pamp i Stretereds personalbostad, okänd årtal. Från vänster: Gertrud Pamp (född 1917), Karin (1923 - 1993) och Bertil (1915 - 1952). De var barn till Hjalmar Pamp (född 1890 i Danmark, död 1926 i Kållered) och Olga* Ellen Alma Maria Pamp (1890 - 1968). Hjalmar var trädgårdsmästare vid Stretereds skolhem. Familjen kom till Stretered år 1921 och bodde då i personalbostäderna vid Tulebosjön. Efter makens död flyttade änkan med barnen till Kvibille år 1927. Relaterat motiv: A2261.
Ateljéporträtt av Bengt Olsson (eventuellt Olausson), född 1858 i Sätila, död 1935 i Kållered. Hustrun Anna Kristina, född 1856 i Sätila, död 1936 i Kållered. Bengt var möbelsnickare, jordbrukare och biodlare. Paret och deras barn flyttade till Kållered genom att de köpte Torrekullagården cirka 1910. Barnen tog senare släktnamnet Benkel. Gården såldes cirka 1940 till Samariterhemmet i Uppsala och på jordbruksmarken "Nyhagen" byggdes det nya kvinnohemmet år 1945. Detta blev senare Torrekulla turiststation och vandrarhem. Relaterat motiv: A1651.
Gävle Ångväveri AB. Åkargatan 87. Industribyggnaden vid Textilgatan en vinterdag. Gefle Ångväfveri AB startades 1862 av Eric Sjöström. Företaget flyttade 1878 till Åkargatan med plats för 100 vävstolar och en ångkraftanläggning för driften. 1912 blev Hugo Müller disponent och lät uppföra en ny byggnad som stod klar 1918 och var mycket modern i utformning och konstruktion. Kvarteret byggdes ut 1927, med färgeri och 1934 med sidenväveri.
Södra Villastaden, även "Lilla Tierp" eller järnvägsvillorna, mellan Södra Kopparslagargatan och Muréngatan. Kvarteren har namn efter riksregalerna: Kronan, Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln. Bilden tagen mellan 1916 - 1920. De började byggas 1915. 1921 var ett 20-tal villor, för två familjer vardera, inflyttningsklara. Senare tillkom någon enfamiljsvilla och några hus för fyra familjer. Till området flyttade anställda vid Uppsala-Gävle järnväg, flera från Tierp Där bildades en av Gävles första egnahemsföreningar.
Berggrenska gården var en av de få som stod kvar efter Gävle brand 1869. Den uppfördes för köpmannen och redaren Anders Berggren, efter ritningar 1813 av stadsbyggmästaren C.A. Wahrberg. År 1891 inköptes Berggrenska gården för Borgareskolans räkning. Skolan stannade i gården till 1915, då den flyttade till f.d. Militärskolans byggnad vid Valbogatan. I Berggrenska gården har därefter en hushållslinje av Borgarskolan, Kommunala Vuxenskolan, Damfrisörskeskola och Läromedelscentralen haft sin hemvist i olika perioder.
Oavsett om familjen Brundin sommartid bodde i Lingbo eller Brämen, så flyttade de en hel del husgeråd och möbler. David Brundin hade ju firma då och lastbil, så det är hans lastbil som körs av en chaufför som hette Martin Lönn. Flyttlasset under presenning är färdigt att åka iväg till Lingbo sommartid. Karin Brundin står vid sidan och familjen för övrigt åkte med David i personbilen. Sören Brundin åkte emellertid ofta tillsammans med Martin Lönn i lastbilen.
Södra Villastaden, även "Lilla Tierp" eller järnvägsvillorna, mellan Södra Kopparslagargatan och Muréngatan. Kvarteren har namn efter riksregalerna: Kronan, Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln. Bilden tagen mellan 1916 - 1920. De började byggas 1915. 1921 var ett 20-tal villor, för två familjer vardera, inflyttningsklara. Senare tillkom någon enfamiljsvilla och några hus för fyra familjer. Till området flyttade anställda vid Uppsala-Gävle järnväg, flera från Tierp Där bildades en av Gävles första egnahemsföreningar. Bilden tagen mellan 1916 - 1920
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.