Interiör från Vinö herrgård, salongen i övre våningen. Väggdekoration, olja på väv. Bröstpanel av trä, vitmålad. Väggfältens ytor grå. I ramverkets rankor och kandelaberuppställningar i grågrönt och vitt med röd skuggning. Figurscener i brunt och vitt på brunt. Kakelugn med rosafärgad dekor.
Från 299 kr
Mangårdsbyggnaden på Svärtingskulla (Evalds), Ås socken, med en stenglagd gårdsplan. Familjens äldsta två söner står framför huset, hållande var sin häst, och på en trädgårdssoffa sitter de äldsta två systrarna i likadana rutiga klänningar. Huset är ståndsmässigt med en rikt uppglasad utbyggnad, pilasterliknande portomfattning med överstycken dekorerade med kryss och guttae (droppliknande utskärningar) nedtill, samt skärmtak med figursågad dekor undertill. (Möjligen en förläggargård)
Mannekäng visar plagg i provrummet. Kappa av ylletyg, framknäppt med stora utanpåfickor, stora utvikta manschetter med knäppning. Vadlång med vid underdel. På krage och ficklock dekor av päls . Hatt med fjäder och pumps med medelhög klack. Jacques Fath. NK:s Franska damskrädderi.
Mannekäng visar festplagg i provrum med klassicistisk dekor. Aftonklänning från NK:s Franska damskrädderis egen ateljé i guld och svart. Vid med blusande liv, långa vida ärmar med manschett. Ovanpå boeroliknande kort väst samt krage av avvikande tyg. Hellång kjol med rak silhuett, veck mitt fram. Brett tygskärp med spänne markerar midjan.
En keramikskärva med stämpelintryck påträffad vid en arkeologisk undersökning i Rökinge på Visingsö. Tillsammans hittades 33 bitar från samma kärl. Färgen var rödbrun till gulbrun och den hade glättad utsida. Leran var magrad med granit. Bland fynden fanns två bitar som hade dekor varav den ena, biten på bilden, var en mynningsbit. Keramiken daterades till senneolitikum.
- Fotografi -
visitkort, fotografi, påsiktsbild, bilder
vykort, fotografi
fotoalbum
Dräktspännen, s.k. fibula, funna vid en arkeologisk undersökning av ett gravfält i Byarum i Vaggeryds kommun. Fyndnummer: JM55938:111, :119, :70, :142, :96, :118, :63 och :145. 111: Armbortsfibula i järn med hög båge med rombiskt tvärsnitt. Äkta spiral. 119: Dekorerad korsformad fibula i brons, i foten ett djurhuvud. Dekor på bågen i form av fem längsgående rader av prickar och tvärstreck. Cirkeldekor på tvärarmens mittplatta. Tvärarmens knoppar består av polyedriska knoppar med triangelformade dekor. 70: Armborstfibula i brons, högt svängd bandformad båge och avbruten tvärarm. Tvärstrecksdekor på bågen. Hög nålhållare. 142: Del av armborstfibula i brons med hög båge. Del av nål. 96: Korsformad bronsfibula med nål av järn. 118: Korsformad fibula i brons med åsad båge. Tvärstrecksdekor på den något utåtsvängda foten. Tvärarmen avslutas med knoppar i resp. ände. 63: Armborstfibula i järn med hög båge, avbruten fot. 145:Båge och koprsarm av fibula i brons. Tvärstrecksdekor på armarna samt ett fragment av järnnål.
Giv oss fred, även kallat Arbogaspelet. Rune Lindströms skiss på dekor. Giv oss fred är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Modevisning på NK:s Franska damskrädderi. Mannekäng visar hellång klänning av blankt tyg med axelband och stora paljetter som dekor på det åtsittande livet. Över axlarna bär hon en chiffongscarf. I handen en korg med blommor, nejlikor från Côte d'Azur, som hon delar ut till några av de presumtiva kunderna som sitter i rummet, mest medelålders kvinnor. Modevisningarna på NK:s Franska utgjorde säsongens höjdpunkt. Pressen bjöds in till en förhandsvisning, sedan var det stamkundernas tur i en av efterföljande tre till fyra visninar. Här våren 1948.
Fotoalbum som skänktes till Gunnar Jedeur-Palmgren som minne för sin tid som chef för örlogsvarvet Karlskrona. Albumet är försedd med pärmar av trä, ryggen klädd i läder med dekor. Pärmarna utgörs av träskivor försedda med intarsia i olika mörka och ljusa träslag. På framsidan två barkar med segel satta samt en ö. Invändigt grått, mönsterpressat papper. På första sidan textat: "Till Gunnar Jedeur-Palmgren Chef för Karlskrona Örlogsvarv 1.10. 1948 - 31.3. 1950" samt givarnas namn i tre kolumner nedanför. Följande sidor är försedda med svartvita fotografier av personal, byggnader med mera från Örlogsvarvet i Karlskrona.
Föremålet till vänster är en samisk dosa i ben med ristad dekor föreställande band och en ren, oval form. Träbotten och ett lock som är förenat med dosan med ett flätat band av senor. Kan eventuellt ha använts för salt snarare än snus. Inköpt av Allan Jansson, Stockholm 1973. Föremålet till höger är en oval snusdosa av renhorn och läder med kupad botten och konkava sidor. Löst lock med tvinnad läderstropp. Zick-zack- och flätmönstrade bårder på lock och runt om, samt sydsamiskt flätmönster på lock och botten. Mönstren färgade med rödbrunt pulver från albark. Tillverkad av Sune Enoksson i Tärnaby 1974.
Södra Sandsjö kyrka uppfördes 1836-1837 i empirestil efter ritningar av arkitekt Samuel Enander. Den 9 september 1838 invigdes kyrkan av biskop Esaias Tegnér. Interiören präglas av de höga rundbågefönstren och takets trätunnvalv samt den omfattande dekormålningen som täcker hela korväggen, utförd 1837 av Carl Strömberg, Karlshamn. Beträffande dekormålningen tillkom denna istället för traditionell altarprydnad. I korväggens rika dekoration ingick en altarmålning med ett omgivande klassicistiskt arkitekturmåleri i grisailleteknik. 1873 överkalkades Strömbergs omfattande dekor, men denna framtogs på nytt vid restaureringen 1927. Altartavlan är en kalkmålning utförd 1837 på östra korväggen av Carl Strömberg. Motivet är Jesus i Getsemane.
Hagebyhöga kyrka är en kyrkobyggnad i Hagebyhöga socken i Vadstena kommun. Kyrkan, ursprungligen av romansk typ och byggd under 1120-talet, ombyggdes under medeltiden, bland annat genom valvslagning och större fönster. Man antar att kyrkan byggdes på beställning av en lokal storman, en teori som bland annat styrks av att en emporvåning finns i tornet. Den medeltida ombyggnaden, förmodligen tillkommen under 1420-talet och sannolikt under ledning av Sune murmästare, förmodas ha utförts av samma personer som vid denna tid även valvslog Vadstena klosterkyrka, något som kan ses i de båda kyrkornas likartade dekor.
Ett äldre par sitter vid bordet i ett ombonat finrum som har två skänkar med prydnadssaker såsom fotografier och karaffer, en spegel med initialerna ICID och årtalet 1870, väggur och en textilampel som hänger från taket. Bordet har dubbla broderade dukar och på brickan står en kaffeservis i metall bredvid kakfatet på hög fot med veckad glasskål. Både tapeter och textilier bär jugendprägel men tapetbårdens dekor avviker med motiv av väderkvarnar och segelbåtar. I fönstret är rullgardinen med en hus- och landskapsdekor nerdragen. (Möjligen samma par på bildnr GEB238)
Engbergs manhus, Hästhagen i Sällstorp. Framför huset står en ung kvinna med en äldre på stol intill sig, troligen hennes mor. Man ser ut att ha satt ny panel på den vänstra delen av bostadshuset, kanske är även sticktaket nylagt. Både portens skärmtak på rundade konsoler och takfoten är försedda med smal, figursågad dekor. Huset är sammanbyggt med en annan huskropp åt höger som har stråtak. Det stora fönstret ser ut att vara täckt inifrån med en målning eller målade luckor föreställande en kyrka, borg eller liknande på ett berg.
Mortorps första kyrka byggdes av allt att döma i 1200-talets mitt. Under följande århundraden har den förändrats genom renoveringar och tillbyggen, vilket fått till följd att spåren av medeltid är ytterst få. Kanske kan det konsekrationskors som påträffats vid renoveringen 1988-89 på kyrkorummets västra mur, sprida lite ljus över dess medeltida ursprung. Korset som daterats till 1400-talet har med all sannolikhet tillkommit vid en kyrkoinvigning efter en ombyggnad under medeltiden. Enligt medeltida tradition skulle tolv kors, lika med apostlarnas antal, tecknas i kyrkorummet när detta togs i bruk. Om långhusets murar har medeltida anor, så har det rakslutna koret förmodligen tillkommet under 1600-talet. Sakristian som först legat i söder flyttades 1791 till norra sidan. Det nuvarande vapenhuset uppfördes så sent som 1988-89. Interiören präglas av olika stilarter med dominans av rokoko. Taket i kyrkorummet blev vid restaureringen 1988-89 prytt med kopierad 1800-tals dekor. Kyrkans som är tornlös har en klockstapeln belägen sydväst om kyrkan. Den uppfördes 1737 och har två klockor. Äldst är Lilla klockan som göts 1659 och den Stora klockan göts 1710. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.